lördag 31 oktober 2009

Plockepinn och våffelproblem




I ett surt Sverige, surare, gråare, tristare än något annat, har vi kört dessa vedpinnar. Fram och tillbaka med fyrhjulingen. Lasta i, lasta ur, trava och sen samma visa igen. Jag var hoppfull de första tjugo vändorna, sen började modet och orken tryta. En famn ved blev till typ fyra vedträn, sen två på slutet. Arne ville ha mig till att backa med fyrhjulingen också. Det var ingen vacker syn ska jag lova er! Vagnjäveln ville inte alls göra som JAG ville. AT ALL! Dessutom var hjulingen inte direkt utrustad med någon servo. Jag fick liksom stå i spagat med både armar och ben för att ens kunna ändra riktning på skiten och när jag väl fick vagnen att svänga åt det ena hållet var det genast dags att manövrera den åt ANDRA hållet. Det var som att grensla en jävligt stor ko. Eller kanske en späckhuggare på tvären. Hur galen kan en människa bli? Jag blev förbannad. Inget ovanligt. Arne skrattade. Inte heller det särskilt ovanligt. Jag försökte bita ihop och act like a grown up person. Inte funkade det heller. Ytterligare något som hänt en eller annan gång förut. Till slut rattade jag rakt över hela gräsmattan och sket fullständigt i de finfina hjulspåren som blev efter mig. Kapitulerade efter ett lass och placerade mig i vedbon istället. Tänkte att här gör jag ingen större skada förutom förstör min egen rygg. Det kan jag leva med. Backade faktiskt en gång till efter det och då gick det mycket bättre, tog väl bara en minut eller så att få skiten på rätt köl. Hade det enbart varit jag som kört så hade vi inte slitit ihjäl oss med travningen av veden. Så mycket kan jag väl säga :)
Världens bästa människor var dock här och hjälpte oss, nämligen bror och Therése. Detta säger jag faktiskt inte enbart för att det är min bror och svägerska. De ÄR faktiskt sådär fina och bästiga som bara går att komma. Tänker alltid på andra, ställer upp i vått och torrt, åker hit och dit när folk fyller år eller behöver hjälp, vill alltid alla andra väl och sätter sig själva lite väl långt bak. Det är sådana gånger man önskar att man kände typ Roomservicegrabbarna så att man kunde överraska en fredageftermiddag när de kommer hem från jobbet. "Tjeija det är jaug som är Johnnie". Typ :)
Smash så var deras matrum i topptrim. Nu känner vi tyvärr inte dem men om någon händelsevis i sin tur känner dem så är ni välkomna att höra av er. Är i väldans behov av deras tjänster!
Övrig status på vårt liv: Fick ringa bärgaren idag. Händelsevis så är det ICKE Ådi som strejkar utan fräschingen i familjen. Våfflan bestämde sig för att han inte ville rulla mer så ungefär 5 km från Byberget kopplade han ur och vägrade koppla i igen. Snopet! Arne skulle bara upp för att hämta fyrhjulingen. Lite trixigare än så blev det ju. Som tur är verkar vi ha täckning för både bärgning, det är iaf garanterat, samt reparation, där har vi ett frågetecken men får väl se på måndag hur det blir. Håll för helvete tummen för att Ådi håller sig i skinnet ett tag nu! Har ett missljud någonstans i hjulen men hittills har det funkat att bara höja stereon och gasa :)

fredag 30 oktober 2009

Ved ved ved











Japp här ser ni att helgen är räddad! Vi har redan varit ute i två timmar och sprungit som två små illrar med skottkärrorna. Högen har minskat men tyvärr är det en skenmanöver. Vi har bara lyckats flytta den från ett ställe till ett annat. Skiten ska travas också, monotomt som fan! Grannarna måste tycka synd om oss. Där står de med redskap och fyrhjulingar, rustade till tänderna, och de eldar inte ens med ved! :) Här kör vi fattigmansstilen, old fashion way, and I like it! Det måste vara något fel på mig allvarligt talat. Problemet med att elda ved är inte själva hanteringen utav den, snarare det här MÅSTET med att skynda sig hem och elda varje kväll, ja varje morgon också för den delen när det är riktigt kallt. Jag riktigt gillar kroppsarbetet, dricka lite kaffe, köra ved så svetten lackar, fika lite till, fortsätta köra. Se högen minska lass för lass, det är romantik det!
Nu har vi tagit en paus. Ska till Kvik och rita kök. Få ett prisförslag också hoppas jag. Sen blir det jobb, hem och sova och ladda för resten av helgen som kommer se ut pretty much like this morning. Ha en härlig Halloween people!

torsdag 29 oktober 2009

Love live forever


Såhär vill jag minnas Michael Jackson och såhär tror jag att han på sätt och vis vill att vi ska minnas honom. På scen, där han får göra det han älskar mest och det han också gör bäst, bättre än någon annan någonsin klarat av. Jag tror att det är svårt, nästan omöjligt, att greppa vad han egentligen åstadkommit under sitt korta liv. Han har skapat en egen dans- och musikepok, inspirerat människor världen över. Allt detta med en ödmjukhet som sällan skådas, i alla fall på äkta vis. Han har engagerat sig i världen, i oss människor utan att han ens egentligen har behövt. Han har tagit till sig de som haft det svårt och bjudit på sig själv och på det han själv saknade under sin uppväxt. För vad kan man ju undra? Vad fick han för det?
En hel värld som stod emot honom istället för bakom eller med honom och som nu mirakulöst vill hylla honom, till största delen för att tjäna pengar på det kan jag anta. Han gick med på att göra femtio konserter till. F.E.M.T.I.O! Jag vet inte riktigt varför. Var det så att han blev mer eller mindre tvingad på grund av skulder som han sägs ska ha haft? Var det inte hans egen vilja? Eller var det helt enkelt så att han, en sista gång, ville ge sin kärlek till sina fans? De som faktiskt stått vid hans sida i alla motgångar, fler motgångar än någon människa ska behöva ta. Jag skäms. Jag skäms att vara människa när jag tänker på det. Om Jesus nu funnits och bibeln talar sanning så är det här exakt samma sak som inträffat nu. Michael var vår tids Jesus och för det fick han dö. As simple as that.
Jag såg filmen igår. Jag grät. All denna enorma kunskap, engagemang för musiken, det som drev honom...allt är nu förgäves. Eller inte. Vi har fortfarande kvar hans musik men vi kommer aldrig aldrig aldrig någonsin att få vara med om något liknande igen. Inte för att jag hade beställt biljetter till hans konsert. Det är alltid såhär i efterhand man inser hur stora en del saker faktiskt är tråkigt nog. Så verkar vi människor funka. Jag önskar att jag hade förstått det innan. Jag önskar att jag hade beställt biljetter. Jag önskar att han hade fått leva och göra sina konserter. Jag önskar att världen hade låtit honom vara ifred. Att han skulle ha fått göra sin grej, sprida lite ljus i vår stundtals mörka värld. Men nej.
Jag hoppas det finns en himmel och att den är precis så bra som den beskrivs. För om det är någon som någonsin fötts och förtjänar första parkett så är det Michael Jackson.
WITH LOVE

onsdag 28 oktober 2009

Ett nedbitet råtthål...

...eller en schweizerost...så kan man börja likna vårt hem just nu. Det verkar som att det är rätt solklart och fast bestämt att vi SKA renovera om kök/matrum/hall i början på nästa år. Arne har nämligen börjat gå loss med skruvmejseln i olika delar av väggarna för att "kolla hur det ser ut". Varje dag ett nytt hål. Jag säger "vafan kan du inte låta BLI tills det är dags?" Det ser ju än jävligare ut nu, som om det varit jättemöss här och bara gnagt sig igenom. Men nähääe ni ska inte tro att that´s the way to go inte! Förhoppningsvis så kanske vi ska ge oss på att riva en vägg i helgen så slipper jag åtminstone se DE hålen. Håll tummen för att inte taket kommer rasa ned över oss eller att någon annan mindre oförutsedd lysande happening kommer ske.

Idag ska det komma hit några snubbar och byta vattenmätare. Jag undrar vad de kommer tänka när de ser misären haha! Känns inte som att jag behöver förklara mig heller i och för sig.

Tog min första morgonpromenad på länge idag. Jag har varit grymt lat på den fronten måste jag erkänna. Däremot har jag varit dukig att köra mina intervallpass i backe, det ska tydligen ta mer på förbränningen samt att det inte tar lika lång tid som att gå en mil. Så lat som jag är som person väljer jag naturligtvis den lättaste vägen :) Frågan är bara om det stämmer men det får tiden utvisa. Segt som tusan var det i alla fall att gå. Träningsvärken i svanken och ryggen sitter fortfarande i och rytmen ville inte riktigt infinna sig. Fick dock vandra genom ett höstparadis stundtals med enorma bäddar av gula fluffiga löv. Aaaah love it!

Kom inga 40 KUBIK ved igår heller. Jag vet inte, nån kanske har snott den? Bara lastade på och drog. Inga konstigheter. Får väl se men jag HOPPAS den dyker upp innan helgen. Inte för att jag inte kan komma på minst trehundra andra saker som skulle vara roligare att göra men vi måste ju värma oss i vinter. Den vuxna tanken kan jag i alla fall formulera ihop.

Idag väntas träning, jobb och sen tänker jag sneaka iväg lite tidigare från jobbet för ikväll TADAAAAA ska jag och Arne se "THIS IS IT" på bio. Är hemskt nyfiken på hur filmen kommer visas, ja på duken såklart men jag menar innehållet i filmen och hur den kommer vinklas. Anyway, have a nice day folks!

tisdag 27 oktober 2009

Tråkiga svenskar

Sitter och väntar på 40 m2 ved som ska dimpa ned någonstans på vår tomt. Vet inte direkt VAR då platsen är något begränsad både för ved och lastbil men det får gå ändå helt enkelt. Helgen är räddad som sagt. Behöver ni oss vet ni var ni finner oss :) Man kanske ska dra ihop ett gäng och bjuda på lite mat? Slita ett tag och sen äta mat och dricka öl? Vore ju ännu mysigare om vi hade fått till en bastu men det får bli nästa år.....i bästa fall.

Idag har jag haft en lunchdate med Amir. Fick känna mig lite lat då han bar bort brickan min och hämtade kaffe, snacka om bortskämd! Vi satt och snackade om livet i allmänhet. Amir sa att jämförelsevis med andra länder, eller kanske ALLA länder, så är Sverige så förbannat tråkigt att det enda som livar upp folket är sprit. Jag tror faktiskt att jag håller med honom där. Är det verkligen så att majoriteten av svenskarna har det så horribelt trist i sina vardagsliv att de måste supa sig stenade för att känna något? Jag skriver faktiskt inte VI där för jag känner mig inte riktigt tillhörande den kategorin. Fast jag ser det ju hela tiden. Ska man på nån grej med jobbet tex så nog måste det intas en öl eller tjugo för att det ska räknas som skoj. Lite vrickat kan tyckas. Okej, klart att jag tycker att det är lite mer festligare om man får ta sig ett glas vin till fredagsmiddagen, jag är ju ingen amish girl. Däremot så har jag svårt att förstå de som måste dricka tills det inte finns mer och gärna lite till. Toppen kommer vid middagstid, sedan sover de i en blomkruka i hörnet. Snyggt jobbat liksom!

Visst har jag också ballat ur fler än en gång. Det har helt enkelt blivit för mycket av det goda men det är ju inte så att jag MÅSTE mula i mig. Ibland räcker det med en aningens för stark drink (eller två) så sitter jag där i skiten och har glömt hur fan jag tog mig dit. Sådana gånger inser jag att sprit inte är nåt för mig. Emellanåt glömmer jag det där dock, det händer oftast de gånger jag blir bjuden. Nej det är bäst att hålla sig till vin, då hittar jag bäst gränsen.

Åter till temat. Vad är det då som gör oss svenskar så jäkla tråkiga? Inte ALLA men jag vet att vi uppfattas som inbundna och lite "sköter oss själva så går det bäst". Så uppfattade mina indiska polare oss. Det var svårt att få kontakt med oss och om de försökte så ska ni inte tro att vi bjöd till speciellt mycket. Det är en tråkig syn och en syn jag inte vill vara med i. Tyvärr så finns det något som kallas ett "liv" och i det livet ska det få plats med så mycket. Man ska vara så jävla bra på jobbet, ha städat hemma, gärna nyrenoverat och topptrimmat överallt, åka i en fin bil, ha fina semestrar på orter som räknas, ha barn som är söta och väluppfostrade, de ska gärna vara små Einsteins på något också, bjuda hem vänner på fina middagar med mat som andra aldrig hört talas om osv osv. Inte undra på att man inte orkar LEVA! Eller är det där att leva? Jag funderar och funderar, vad gör vi för att vi själva vill och vad gör vi för att andra vill? Summera detta och jag tror den onda sidan vinner. Ska ta och sätta mig i soffan nu när jag varit så "duktig" och städat, och läsa om en tjej som tröttnade på allt det där och tvärvände. Kanske får mig några uppslag. I´ll be back! Nej just ja, först måste jag ta emot veden och laga mat, kanske ta en kvällspromenad och hänga tvätten. Hmm....

måndag 26 oktober 2009

Äntligen är det måndag igen

Undra hur mycket mer självmordsstatistiken ökar under en helg som denna? Jag menar, vädret är ju under all kritik! Det är ju ett under att man faktiskt kliver upp över huvudtaget! Måste vara jordens dragningskraft som funkar på omvänt vis, den klarar inte av mer nedtungande nyheter av att vi lutar oss mot den utan har fullt upp med att stå pall för vädret. Den behöver att vi är självständiga och står på egen hand i motvind, for better or worse. TUR att jag har jobbat hela helgen och faktiskt sovit bort en del av hemskheterna. Undra hur Londonborna egentligen känner sig? Är det verkligen sådär dimmigt, grått och nedstämt där ofta eller är det bara en skröna? Måste ju vara tungt att motivera sig till att göra något mer än att bara andas. På ett ungefär. Eller är jag bara sjukt naiv nu?
Har i alla fall varit osannolikt trött hela helgen trots att jag ända har sovit ganska bra för att vara jag. Var ju lite småmysigt i lördagsnatt när klockan sakta tickade framåt mot tresnåret och så POFF blev den TVÅ igen! Drygt eller vad?! Sen hade vi ju inte ställt om väckarklockan så när jag vaknade på söndag och kände mig sjukt trött och tittade på klockan i tron om att den var 12.30 så var den ju egentligen 11.30 vilket innebar att jag bara hade sovit tre och en halv timme. Snyggt värre!

Har i alla fall googlat om mina kära bävrar. It turns out att de är rätt så sluga de små liven. När de ger sig på ett sånt där megaträd så går de loss på det lite lagom mycket och räknar sen iskallt med att det kommer blåsa ned på egen hand i en storm. Då kan de lätt trippa fram och plocka det de vill ha, oftast mindre grenar och sånt. Sen dämmer de även upp för att de vill ha insynsskydd till hyddan. Smarta rackare! Så nu vet ni mysteriet med my beaver!

Jag tror att jag måste ge upp Idol snart. SÅG NI I FREDAGS?? Jag börjar tro att jag är sinnessjuk. Eller att Anders Bagge inte alls är en riktig mysig snubbe utan snarare en ondskefull grinch som egentligen vill musikvärlden ont. Nu var det ju inte bara HAN, ALLA hade ju tagit tåget till "snett-så-in-åt-helvete-stan" för det blev ju bara värre och värre ju längre kvällen gick. Nämen den där Erika är värdelös men Rabies han är fan kanoon han! VA?! Och vi våra dumma spån röstar ju vidare honom gång på gång så jag vet inte, det måste bara vara jag. Och Arne. Och bror. Och Therése. DAA!

Orkade inte laga mat idag så nu väntar jag på min älskling och en kycklingsallad med fetaost och vitlökssås från Pizza City. Kan jag starkt rekommendera för deras sallader är vaaaninnischt goda! Arne äter pizza. Och chips och choklad och allt som är gott i denna värld. Och BLIR INTE TJOCKARE FÖR DET! Världen är bra underlig men man får vara glad ändå. Och jag är ju självklart glad att han är en grym hunk utan att ens behöva jobba för det :)

fredag 23 oktober 2009

Tittar på sälar

Idag har jag suttit och tittat på ett program om sälar. Jag vet inte vad det är men jag fastnar ofta vid djurprogram. Tycker att det är fascinerande hur tydligt, enkelt och funktionerande djuren lever. Allt de gör handlar om att helt enkelt leva, fortplanta sig, akta sig för att dö, ja såna saker. Undra om det finns någon oro i deras liv? Såklart de oroar sig för andra rovdjur, mat, kyla men de behöver ju knappast oroa sig för att klättra på någon karriärstege.

Jag borde egentligen ha jobbat på en djurpark, det har alltid varit en dröm. Jag antar att jag romantiserar det arbetet något. Ser mig mata lite djur, gosa med nån elefant, klappa en tiger som jag mirakulöst tämjt, förlösa en liten killing bara sådär, ta hand om en schimpansbebis och mata den med nappflaska.....ja ni hajar va? Jag ser inte riktigt slitet bakom. Helheten. Däremot så tror jag att fördelarna med råge väger över nackdelarna helt klart! Jag älskar djur, de är så enkla varelser. What you see is what you get liksom.

Sälarna tog hand om sina egna små kutar. Var det någon som kom bort från sin mamma så körde de andra mammorna med "shit happens but it ain´t my problem". De vägrade helt enkelt sonika att hjälpa till för de visste att de endast hade mat till sin egen kut. Känner de något när de gör det valet eller är det bara en självklarhet?
Jag tänker på filmen "Bee movie" :) Finns det något djur som tänker att näähäee du bara för att vi har vandrat på den här savannen i hundra år så ska du inte tro att JAG tänker göra det! Och så drar det iväg på egen hand för att upptäcka något annat. Det kanske är det som händer våra vargar just nu, de som dyker upp lite här och där nära våra hem. De kanske har tröttnat på att hänga för sig själva i skogen och nu har någon stöddig rackare bestämt sig för att ändra på det. De kanske inte alls är galna som vi människor tror bara för att de avviker från det normala djurbeteendet?

Well well, det där var också en annan out-there-tanke från insidan av mitt huvud. Jag jobbar nätter så jag har inget mer vettigt att komma med tyvärr. Har i alla fall varit ute på ett intervallpass i backe, sprang så jag fick blodsmak i munnen. Undra om det tar då?
Nu måste jag sätta igång med mat och sen tänker jag inte göra ett skit förrän jag måste åka!

torsdag 22 oktober 2009

Slöfunderingar en slö torsdag

Alltså vad är grejen med den här Mats Alm egentligen? Jag fattar inte någonting av den där storyn. Hur är det ens möjligt att vi inte ens vet hur hon dog eller vad hon dog av? Skador på kroppen? Någonting at all? Vad jag förstår så måste det till en omfattande teknisk utredning för att ta reda på tillvägagångssättet. Eller är det bara så att de inte vill avslöja det riktigt än? Jag blir mer och mer konfunderad samtidigt som jag ärligt talat blir riktigt förbannad bara av att se den där karlns nuna i varenda jävla tidning och tvruta! Det känns ju jävligt lägligt att sanningen borde komma fram snart, något annat vore ju outhärdligt speciellt för hennes föräldrar och närstående men även för rättsväsendet. Jag menar då kan man ju lika gärna slå ihjäl folk till höger och vänster och hävda att det var Jesus som tröttnat på att vara någon jäkla ikon för rätt och fel, vända den andra kinden till osv, och som klivit ned från himlen och mördat. Det var i alla fall inte jag! Säga det med riktigt stoneface och stå fast vid det no matter what. Nä måtte vårt rättssystem fungera NÅN GÅNG i all fall!




Har varit och shoppat för mina födelsedagspengar idag. ÄNTLIGEN har jag fått fingrarna ur arslet och införskaffat mig ett par snorvarma (de lovade i alla fall det på affären) vinterstövlar som jag ska ha när vi ska sitta och jäsa på sjön i vinter. Förhoppningarna finns att vi kan ta några fler skoterturer på sjön än i vintras, tror det blev en enda sketen vända, grilla lite varma mackor, dricka varm choklad med punch och dra lite förstrött i pimpelspöet. Aaaahhhhh that´s life!

Har försökt spana in en bäver på mina promenader. Arne och jag såg en söndertuggad tall förra helgen när vi var ute och gick. Nu funderar jag febrilt över hur den där bävern tänker. VARFÖR gav den sig på jordens största träd? Tänkte den dämma upp Marmen liksom eller vad? Jag antar att även bävrar har en strategi med saker och ting de gör men detta mysterium kräver proffshjälp a la GW Persson ´cause I can´t see it coming out right! Måste googla för att få nån slags rätsida på detta, jag är faktiskt hemskt nyfiken. Det kanske är en manlig bäver som vill imponera på en kvinnlig, "kolla in det här bruttan vad jag kan", män gör ju som sagt lite crazy grejer när de är kära. Kvinnor också för den delen men jag vet inte, har svårt att se även en bäver gå loss på något som är typ tusen gånger större än sig själv bara för att kunna vältra sig i en uppdämning med en he-bäver. Värdelöst funderande eller vad?

onsdag 21 oktober 2009

Ångest

Om man får en sån där hjärtskärande total rå-ångest över vilka färger man vill ha i köket.....är det då man ska skatta sig lycklig över vilket fantastiskt liv man egentligen lever? Jag vet inte men jag börjar fundera. Så fort jag börjar tänka på vårt kök får jag hjärtklappning, hjärnan tappar liksom sin verksamhet och jag vet varken ut eller in, vad jag egentligen önskar av mitt kök, än mindre vad jag över huvudtaget GILLAR vad det än gäller. Just nu går i alla fall funderingarna i endast svart och guld. Ja det kanske låter pompigt och osmakligt men jag tror det blir schysst som fan. Idag. Idag tror jag det. Imorgon kan det vara åt helvete rejält. JAAAUUG BLIUUUR GAUUULEN!! Hittar ju för fan inga luckor som är svarta och utan handtag, endast vita överallt. Så nu överväger jag ett vitt kök men Arne vägrar och jag är smått benägen att hålla med på många punkter. Tror att det kommer bli lite meningslöst och tråkigt till den guldiga tapeten. Arne satte ned sina hälar i marken och sniffade "sjukhusmiljö". Också sant, jag som är räddare än räddast för sjukhus.

Lite feg att våga med den röda fondväggen bakom köksdelen också. Undrar om jag kommer bli less fort, hmm det lutar mest åt svart och guld endast. Fortfarande :) Hur vill ni ha era drömkök? Vad ska man tänka på? Hur fan ska JAG veta hur jag rör mig i köket? Det var ett tips som jag läste, att man skulle ta till vara på hur man rör sig i köket. Ja vafan, jag vandrar mellan diskhon, vågrätt mot spisen, fortsätter samma väderstreck mot ugnen där jag våldssliter för att få upp luckan, får en smäll när dörren till tvättstugan går upp av vinddraget.....ja typ så "rör jag mig" i mitt kök :)

Mat mat mat nu! Kyckling och ungsstekta grönsaker, till det en fetaoströra. MUMMA!

tisdag 20 oktober 2009

Tråkigt vardagssvammel

Det har öppnat ett nytt träningsställe här hemma. Jag har mina små funderingar på om jag ska byta till det stället efter nyår. Det blir lättare helt enkelt, bara att ta en promenad dit och hem, vips har jag lagt in båda träningspassen samtidigt. Däremot gör människorna på mitt nuvarande gym det så väldigt svårt att sluta där. Har på senare tid börjat surra med en massa folk och det gör ju det hela så mycket roligare att träna! Mestadels grabbar då, det är inte så många tjejer som kör styrketräning, inte så regelbundet i varje fall vilket är synd. Hade varit skoj att kunna peppa varann, jämföra och få råd och tips från en cool brud :)
Är dock inte så säker på om jag ska byta eftersom jag inte vet öppettider eller ens om det kommer finnas ett hederligt gym där. Det verkar mest inspirerat av olika gruppträningar men jag ska i alla fall ta mig en titt och kanske testa på.

Har blivit tokig i att äta ugsrostade grönsaker, det är ju skitenkelt och tokgott! Mycket godare än att äta dem kalla. Ska köpa mig lite rödbetor och testa hur de smakar i ugnen, har aldrig någonsin köpt rödbetor annat än färdiga på burk. Living large haha!

Imorgon har första veckan avklarats, nu är det "bara" sju kvar. Åtminstone, vi får se hur det blir sen. Jag har ju varit rätt odisciplinerad vad gäller promenader tyvärr. Imorgon blir det förmodligen ett intervallpass i backe. Om jag orkar, eller om mina ben orkar. De känns som vedklampar efter gårdagens pass. Resten av veckan kommer nog ägnas åt en eller annan promenad. Kommer ju att jobba nätter så kroppen kommer inte att vara så sugen på något annat heller. Bara stiga upp, äta mat i soffan och vänta på jobb. Blä men det måste genomlidas. Det är alltid värst innan, när jag väl kommit på jobbet går det ju av bara farten.

Snick snack, slut på detta tjöt för idag. Jag vet att jag har varit jäkligt tråkig på sista tiden, det är ju liksom inget märkvärdigt som händer. Men snart mina vänner kanske operation Renovering kök drar igång och herregud DÅ kommer det hända grejer!

måndag 19 oktober 2009

Det lönar sig....


...att läsa matrecept på nätet ibland. Hade väl aldrig annars hört talas om proteinpasta!
Low Carb Pasta Detta är en sockerfri, fiberrik och proteinrik pasta som innehåller endast 6,3 gram kolhydrater per portion, med ett lågt Glykemiskt Index (GI).KolhydratsnålVanlig pasta innehåller, per portion, runt 35 gram kolhydrater och fullkornspasta runt 30 gram kolhydrater. Detta att jämföra med vår Low Carb Pasta som ligger på endast 6,3 gram kolhydrater.FiberrikFullkornspasta innehåller ungefär 3 gram fiber per portion medan vår Low Carb Pasta innehåller 4,5 gram fiber. ProteinrikVanlig pasta innehåller, per portion, runt 6 gram protein och fullkornspasta runt 7 gram. Vår Low Carb Pasta innehåller hela 28 gram protein per portion.
Näringsvärde: (per portion, 46g)
Kalorier 161kcal
Protein 28g Fett 1.4g Sat.
Fett 0.3g
Kolesterol 0mg
Sodium 59.8mg
Kolhydrater 6.3g
Kostfibrer 4.5g
Socker 0g

Måste GENAST införskaffa detta och testa!!

Äntligen slut på måndagen! Hur många hinner man med under ett liv?

Om vi människor skulle kunna läsa tankar vore mina tankar ingen vacker strof en eftermiddag i gymmets omklädningsrum efter en lång dag på jobbet. De skulle få ta del av meningar som:

"Varför i helvete får jag inte upp låset för...nyckeljävel att krångla!"

"Det finns ett GÄNG rader med skåp, varför ska den här människan in och trängas med MIG för? Har hon relationsproblem och vill känna närhet? GET YOUR OWN DAMN LOCKER! Nänä jag tränger in mig I MITT SKÅP så du kommer förbi och fram, inga problem senorita finns det hjärterum så.........är det inte HÄR i alla fall."

"Knip igen för helskotta, jag orkar inte HÖRA mer "ahmen assåjabavabasvaba".....kom igen när du plöjt igenom ett ordlexikon eller två, gärna på svenska eller varför inte på arabiska. Då kan jag irritera mig på att jag inte fattar vad du säger istället."

"Va står HON och glor på! Har jag konstiga utslag på min kropp eller vaddå? Får panik av att bli utstirrad. Hon är säkert bara avis.....eller knappast jag tror...hoppas att min tatuering retar gallfebern på henne ikväll när hon ligger i sängen och försöker komma på vad i helvete det står egentligen. Moaahahaha!"

"Alltså hur länge kan en människa spendera på en rätt offentlig toalett? Vad GÖR hon där inne?? JAG HAR BRÅTTOM!!"

Ja ungefär såna där fina tankar rör sig i mitt huvud efter en dag på jobbet, när det inte finns någon plats på parkeringen utan man måste vänta alternativt cirkulera och göra märken i asfalten som Joakim von Anka, det är en massa folk ÖVERALLT......ja jag tappar tålamodet helt enkelt. Det är visserligen bra till viss del eftersom jag då kan kanalisera allt detta under gympasset. Efteråt är jag from som ett lamm, jag lovar! Borde ta en promenad nu men jag tror helt enkelt inte att jag orkar. Vill hellre knöla ned mig i soffan med en kopp te och titta på något som ger denna kväll en högre mening. SÅ, vad är det på tv ikväll?

Det finaste av fina denna måndag har redan hänt. Kom hem trött och hungrig. Arne är ledig idag så maten var fixad och golvet var dammsuget. Han är ett under min älskling!

söndag 18 oktober 2009

Latare än latast, lyxigare än lyxigast

Så lite som jag har gjort idag var det länge sen jag gjorde. Steg upp, tog en titt på vädret och temperaturen, nollgradigt ute och arton inne. Bestämde mig för att ladda i soffan med en filt tills Arne vaknade, fixade frukost, snackade köksrenovering men blev trött i huvudet och tog en långpromenad istället. Mitt problem där är att Arne vägrar att gå dels i min takt dels min sträcka så jag vevade med armarna som en tok för att hålla värmen. Det lyckades då inte, kom hem som en isbit. Försökte få till motorvärmarhelvetestimers som vi köpte ifjol på Claes Ohlson......djävulens påfund då det banne mig inte går att ställa in en tid och om jag mot förmodan lyckas få till det så är det antingen på fel dag den startar eller inte alls. I vintras gick Arnes igång i alla fall, Ådi fick snällt klara sig utan. Rena mobbingen om jag får säga det!

Drog igång en megabrasa och tog ett långt, varmt, skönt bubbelbad. Myste till det med tända ljus och lite lagom musik på radion. Sen hoppade jag i världens mysigaste pyjamas som jag fick i present av bror och Therése, pricken över i:et var tjocksockarna (som jag också fick av dem) att pryda mina små fossingar. Måste ta en bild, jag är inte snygg men gosig :) Kameran visar sig dock inte från sin bästa sida. Ni får vänta.

Köksplaneringen varierar. Jag vill ha svarta luckor utan handtag, alltså handtagen ska vara infasade redan om ni förstår hur jag menar. Vette sjutton vart fan jag ska hitta dem bara, har hittills bara sett vita. Om det inte går att få dem i svart på IKEA, jag vet inte för jag har inte undersökt. Det enda svar jag fick när jag tapade in en fråga till den där Anna som så snällt ska hjälpa till på hemsidan var " Vill du veta om en vara finns i en speciell storlek eller färg kan du använda dig av sökfältet längst upp på ikea.se. Skriv exempelvis "Sultan 120" så visas alla våra Sultansängar som är 120 cm breda." Ja just!
Sen oroar jag mig för att köket ska bli för mörkt.....det är ju inte läge att ångra sig once it´s in liksom! Äh det löser sig nog inom en tioårs period. Synd bara att spisen knappt kommer hålla ihot fram till jul, det är allt eller inget som gäller på plattorna. Väldigt lättlagat och ekonomiskt.

Glömde förresten berätta vad som hände mer i Stockholm. Innan vi skulle ut och äta så kommenterade jag att jag måste ha mitt leg med mig för man vet aldrig när det måste visas. De andra skrattade åt mig men vafan, jag fick ju visa leg på Gatufesten ifjol! Anyway, när vi skulle beställa en flaska vin på restaurangen så tittade servitrisen på mig och frågar:
"Ursäkta men hur gammal är du?"
De andra höll på att garva ihjäl sig, slog i bordet och hade sig. Till saken hör att grabbarna som var med är typ 22 och 25 år. Haha, man måste gotta sig när man kan!

Nu blir det mer soffa och vånda inför måndag.

lördag 17 oktober 2009

Köksrenovering förstadie

Japp då har vi fått fingrarna ur arslet och äntligen bokat in en tid för köksritning. Det är hos Kvik vi ska testrita, sen om vi handlar köket där eller inte är en annan sak. Kommer kännas skönt att veta ungefär var vi hamnar i pris, de hade ju en massa häftiga köksgrejer som man såklart vill ha meeeeen antar att det måste dras en FET linje i modell jättetusch för annars så hamnar man i Lyxfällan :)

Var in på Guldfynd för att shoppa örhängen till Arne. Såna där silvriga, hela, grabbiga.....så ni inte tror han skaffat bling bling haha! De har ett makabert köstysten måste jag säga. När vi kom in tog vi en kölapp, det blev vår tur och vi frågade var de hade sådana där örhängen. Tanten visade, sen sa hon typ "Ja ni vet ni var det finns" och sen drog hon vidare till nästa kund. Helt okej eftersom vi faktiskt inte hade valt ut just vilka vi skulle ha. Hela tiden stod det "NOLLFYRA" på kösystemsskylten, det var vår lapp. När Arne bstämt sig för vilka han skulle ha, det kanske tog tre minuter, klev vi fram till disken. Nu hjälpte tanten ett annat par, de hade köpt ringar och det var ett fasligt liv om dem. Det kommer in mer folk i butiken, bland annat en dam med en liten tjej, de skulle handla örhängen. När vi väntat ett bra tag så var det äntligen vår tur....eller NÄ....den apans tanten trycker fram NÄSTA nummer och vips så var det inte vår tur längre. Alls. Vi fick helt sonika ta en ny lapp och snällt ställa oss i kö. Igen. Är det liksom rätt sätt det? Okej att hon måste ta andra kunder när vi inte har bestämt oss än men hon kunde väl för fan ha tagit betalt av oss INNAN hon tog nästa kund. Eller? Om det var julrusch och det hade varit femton styckna till efter, skulle vi fått ta en ny lapp IGEN och vänta till dööödagar? Bara en tanke, inget att hetsa upp sig för idag just men för framtiden kan det ha en väsentlig betydelse.

När jag ändå är på gnällhumör så kan jag lika gärna gnälla lite på Elektrolux också. Vi stövlade in där också i hopp om att de också kanske kunde rita oss ett kök. De hade inga svarta luckor fick vi veta men det var ända bara blä och blaha, nuförtiden hade alla vita kök med svarta vitvaror. JAHA! Men om vi inte vill HA det då? Han ville kompromissa fram ett mörkbrunt alternativ istället för svart blev så svart och mörkt och det blev inget bra alls såvida man inte hade väldigt ljust i övrigt. Nämen se det har vi faktiskt. Fick också veta att vitt passade alldeles utmärkt till svart. JAMEN VI SKA INTE HAAAAA VITT AAALLLLSSS!!!! Sa jag. Nähä.

Sådär, gnället är slut för idag. Nu ska jag spana in tv-tablån och mula i mig lite kesella med vaniljyoghurt. Bye bye sugarpie!

fredag 16 oktober 2009

Idoljuryn....under all kritik ikväll!

Dra mig baklänges på en pinne när vi sitter här i godan ro och tror att vi actually ska se på "Idol" och en människofärgad Shrek dyker upp i rutan! Jag vet inte, är det bara jag, Arne, bror och The som är retarded? Är det kanske så att vi är helt stendöda musikaliskt? Är det så att vi är helt off i vad vi skulle vilja se på en gatufestscen? Vill svenska folket HA något oindentifierat bräkande som skulle får vilket singstar-spel som helst att skrika ERROR i ren total överlevnadsinstinkt? FINNS det på riktigt sådär många toner på en och samma låt? TELL ME CAUSE I GOTTA KNOW!!!!!

Vad är det nu jag talar om? Har ni SETT Idol för det första? Har ni MÄRKT att Shrek smugit sig in? KAN JAG på något sätt få er uppmärksamhet angående detta? Hemlighetsmakeriet är över, det är naturligtvis Rabih jag talar om. HAN. GER. MIG. RABIES!! As simple as that! Klart som fan att han kan låta likt Michael i en lugn, mesig ballad.....det är ju för i helvete det ENDA han kan sjunga!! Eller vibrera fram menar jag. Han är som en cymbal, när man klappar till honom vibrerar den i det oändliga ända tills man kniper åt på kanten för att få den att tystna. Och jag blir GALEN! Alltså, jag har haft fel förr, jag dömde ut lill-Erik med hästlängder ända tills han shapade till sig och tog ton på riktigt. Visst jag hade fel och det ska jag ödmjukt erkänna. Men DET HÄR! Det här KAN jag bara inte ta fel på! SNÄLLA ni där ute, SÄG att det inte är det HÄR ni vill fylla era barns Ipods med!! Jag blir bestört å all musiks vägnar. Mest blir jag bestört över att jag verkar ha tappat greppet om musikalitet totalt. Jag menar, Andreas Karlsson och gänget höjer ju honom till skyarna. But why?

Skicka in en grävskopa istället, det är ju samma scenshow i alla fall. Men jag kan då lova att om en grävskopa börjar låta på det där sättet så kommer den genast att tas ur bruk för då är det definitivt något FEL på den!

Nu kommer kvällens upplösning...ännu ett steg närmare hjärtattack!

It´s those little things in life

Visst är det fantastiskt när man känner en känsla av total eufori utan egentligen någon som helst speciellt stor anledning? Vaknade i morse, tänkte ta en promenad meeeen inte ens JAG orkar ut i världen när det ser ut såhär utanför fönstret:

Så jag klev upp och hittade Arne i soffan, tv-tittandes. Han hade sovit dåligt så snäll som jag är fixade jag frulle, eldade, och skrev matlista. Vi ska bege oss ut till Kvik som har premiäröppning just idag. Tänkte spana lite på kök och få lite inspiration. Eller vi vet ju redan hur vi vill ha det efter många långa funderingar, men om det GÅR att FÅ DET SÅ är en annan femma.
Efter det ska vi ÄNTLIGEN ÄNTLIGEN åka till världens bästaste av alla bästaste bröder (nämligen MIN) och den bästaste av alla bästaste svägerskor (nämligen MIN) där vi ska ta igen alla förbannade veckor vi varit ifrån varann, titta på Idol och snacka om skit och ingenting. Det är HÄR min eufori kommer in i bild. Jag/vi längtar som tokig efter dem och det ska bli så skönt att sitta där i myset av en massa ljus och bara slappna av med höstmörkret utanför. Aaaaaah!
Imorgon väntas det en frukost hos mamma och pappa innan vi drar hemåt igen. I may be back before dusk med nya uppdateringar.

torsdag 15 oktober 2009

Fortfarande i 08-land

Kan fortfarande inte släppa det där med stockholmare. VARFÖR måste "alla" killar se ut som tjejer? Nu kommer jag att bli bombad med ilskna tankar och kommentarer men det är ju SANT! Okej inte ÖVERALLT är det så men innan vi åkte hem med tåget så strosade vi runt i nollåttas innekvarter. Hamnade på NK och det var där jag såg det så tydligt. ALLA killar i ALLA butiker som antingen sålde eller köpte något såg ut som tjejer. Inte som transor utan mer sådär sockersöta med drag åt det feminina. Fläckfria koftor, backslick, tighta byxor och skor som fick benen att se ut som förvuxna bananer. Herregud, skulle jag bo i Stockholm skulle jag få allergiska utslag! Jag fick nästan bita mig själv på knogarna för att inte rusa fram, rufsa runt i deras hår, be dem slänga rakapparaten för EN dag, dra på sig ett par slitna jeans som hänger sådär halvläckert på höfterna (utan att visa bromsmärkena såklart) och få dem stå stadigt på jorden i ett par coola sneakers. Jösses!

Däremot vill jag appselut förtydliga att jag VET att INTE ALLA killar är på detta vis. Men lite lustigt är det ju att där folk som "är nåt" hänger, så ploppar också dessa svärmorsdrömmar upp. Snacka om wolf in sheeps clothing! Tänk vad svärmor skulle veta vad de gjorde igårkväll, snorta linor på spegelblanka Stureplansgolv samtidigt som de sköljer ned det med finaste skumpan. Inga fördomar Malin näää just!

Igår var i alla fall första dagen på min tvåmånaders-idiot-träning-och-kost-period. Kommer att räkna ut minutiöst mina måltider så jag vet att jag ligger på rätt sida världen efter dessa veckor med vansinnesfrosseri av tårtor, godis, onyttig mat och en liten del sprit att vaska runt allt detta med. "Glöpe upp fettet" som Yrjö skulle ha sagt. Tror dock inte att det har hjälpt mig, i tisdags när jag kom hem kände jag mig som en köttbulle :) Nej nu är det nya mål som hägrar, igen får jag väl säga, men det känns rätt skönt ändå. Lagom till jul är det dags att fylla på fettdepåerna igen och vad passar bättre än skinkmackor och knäck? Ljuva jul!

onsdag 14 oktober 2009

Mikael Grahn


Kanske borde uppdatera mina kunskaper......testade att googla på Mikael Grahn för det var något som var igenkännande med honom och dra på trissor.....han har tydligen varit med i Fame Factory :) Läser vidare om andra saker han har gjort, Wallmans, Stefan &Krister, ABBA...ja jäklar vad lite man vet. Snubben till vänster var han som sjöng med honom. Så nu vet ni det, värdelöst vetande som kanske lönar sig en dag.

44 timmar i Stockholm...

HERREGUD vad jag har rest hit och dit som en tetting den sista tiden, känner mig som världens jetsetare! Men nu får det banne mig vara slut på den varan, känner mig sliten och ur form efter sena nätter och lite sömn. Bloggen har blivit lidande, har inte haft tid att ens titta in här. Det ska det också bli ändring på!

I alla fall, vad har jag då gjort i Stochkholm?
Jo, jag och tre killar från mitt jobb åkte ned för att gå en kurs i eldningsteknik. Låter ju himla spännande för er utomstående men faktum är att kursföreläsaren var GRYM, innehållet var GRYMT och maten ojoj den var FABULÖS! Det var bara att ge upp mitt kolhydratjagande, cave in och mula i mig av fina luncher med vita dukar och servitörer, kakbuffé med trehundrafemtioelva sorters bakverk och kvällar med god mat och vin....suck! (Återkommer om min plan angående detta.)
Hotellet var supernice, det första jag gjorde efter att ha tagit en snabb dusch innan middagen var att svepa in mig i en MEGASTOR morgonrock och lägga mig på sängen. Vardagslyx big time! Kvällen fortsatte på Golden Hits. Har aldrig varit där men man har ju hört talas om det så jag tyckte att vi skulle chansa. Det första som händer är att vi blir stoppade i dörren. Great, tänker jag, nu åker vi ut innan vi ens har fått insupa ett uns av luften där inne.
"Är ni här med filmen?" frågar en vakt.
"Näää" säger jag och är beredd på att vända.
"Det är okej, det är bara att gå in och hålla till vänster. De kommer öppna resten för allmänheten sedan."
Öh...okej...tänker vi, fattar inte riktigt vad han syftar på men skit samma WE´RE IN and we´re gonna PARTY!!!!! Sen ser jag att det är tydligen här de har premiärfesten för "Bröllopsfotografen". Ser även sen att placet myllrar av en hel del igenkännande faces. Inte kompisar från förr eller grannen utan såna celebra slag som Hasse Aro, Nanne Grönvalll, Rikard Herrey, Jesper Blomqvist, Kicken, Johannes Brost och.....till MIN stora förtjusning.....KJELL BERGKVIST!!!! Det var säkert fler där men mr Kjell räcker gott och väl för mig, tycker att han är ASGRYM i allt han gör och ja, han är förbannat välbehållen för sin ålder! Stod och funderade ett tag om jag verkligen skulle våga mig fram men vafan säger man? "Hej den där filmen Bröllopsfotografen sög fett men du är like sugar on a craving day i allt du gör." Va? Nä jag är tveksam .

Nu skulle jag kunna sitta här och försöka få er att tro att "nä det här med kändisar är väl inte så märkvärdigt, jag reagerade inte aaaaaalls på att de poppade upp vartän jag vände mig." Det gjorde jag visst och jag tycker att det är skitkul att jag kan säga att för er som tror att Kjellan är retuscherad i televisionen......NI HAR FEL! Till exempel. Däremot är jag inte imponerad över fenomenet kändisar i allmänhet. Jag blev inte alldeles till mig i trasorna för att Kicken stod bredvid mig i baren eller att jag på riktigt såg Nanne sprätta runt med småbenen på dansgolvet. Jag är däremot imponerad över vissa skills, det vissa människor bestitter för att ta sig någonstans. Tålamod, tid, kraft, ork, engagemang.....DET imponerar på mig! Så för att runda av detta lilla utlägg så avslutar jag med att säga att jag gärna hade startat en konversation med till exempel Kjell (ja det var ett jävla tjat om honom I know men det är min blogg så haha) just av den anledning att det han GÖR imponerar på mig.

Jag var lika imponerad över vissa som drog av en karaokesång där. Man kan säga såhär, det var inga duvungar direkt och vissa sjöng bättre än sånt vi ser på TV. Kommer speciellt ihåg en snubbe, Mikael Gran har jag för mig att han heter. Alla sjöng bra men han gjorde en show med glimten i ögat, jag satt bara och skrattade hela tiden. Han och en annan kille sjöng "Don´t let the sun go down on me" och DAMN va bra de va!! Så om någon som känner honom läser detta, hälsa att jag vill boka in honom till min 30-årsfest :)

söndag 11 oktober 2009

Svenskt nederlag

Bästa kommentaren igår under fotbollen:
" Fan det är strongt gjort att kasta sig in sådär med den där gammkroppen." (Arne syftar på Henke Larsson....ja snart puttar han rullatorn och inte bollen framför sig hihi.)

Antagligen den mest ologiska funderingen under fotbollen:
"Undra om danskarna äter danskt kött eller om de också väljer ett smartare alternativ."

Dummaste noteringen innan fotbollen:
"Fan, jag känner inte igen en enda spelare, hur många är nya egentligen?" (Men snälla Malin det där är den DANSKA uppställningen.....såg jag till sist helt på egen hand.)

Mest överskattade reklamtrycket på spelarnas tröjor:
"Varför står det "Sverige" på deras kragar bak...är det för att färgblinda spelare verkligen ska veta att det är en svensk spelare som kommer ångandes?"

Högst relevant undran mitt under matchen:
"Är det verkligen domaren and domaren only som har rätt att besluta om målet är giltigt eller ej eller finns det dokumentering likt i hockey när de kan överlägga via ett målfoto?"

Slutligen, svaret på varför vi inte vann denna match....heller:
"Förmodligen för att jag hade med mig mig blågula fd turboxarhandske.....numera tycker jag mest att vi förlorar så fort jag viftar med den :( Men men, nån gång ska turen vända, var så säker."

Ja det var väl mina kommentarer och iakttagelser från gårdagens fotbollsmatch. Är ju ingen sportnörd, den genen förvaltar bror och The mycket bättre så jag känner mig ändå trygg i att sporten aldrig kommer bli helt bortglömd. Däremot så är jag en fotbollswannabe. Ända sedan VM -94 då jag steg upp mitt i natten tillsammans med moster Annika och Yrjö för att heja (läs spana in Kennet Andersson haha) fram vår svenska fana. Sen den sommaren har Sveriges fotbollsmatcher blivit min sportdos....hockey kan jag också se men då bara om det är Sverige och det är andra som ska titta. Ensam kollar jag inte en sekund.

Idag har vi tagit en promenad och städat, väldigt spännande. Snart blir det middag och kanske ett bad bland bubblorna. Imorgon packar jag återigen väskan och drar på äventyr. Ska på kurs i Stockholm mån-tis. Känns som att jag på ett sätt hellre velat stanna hemma men det ska även bli skoj att spana in huvudstaden igen. So long kära vänner!

lördag 10 oktober 2009

Ny träningssäsong

Håller på att planera in en ny "träningssäsong"eller vad jag ska kalla det. Jag vet att jag just sagt att jag ska ligga lågt ett tag nu med både träning och kost men det börjar klia i hjärncellerna efter en ny utmaning. Min kropp är inte gjord för att vara pinnsmal har jag märkt. Så fort jag lägger ned garden och drar ned på disciplinen så WAM BAM KADAM smyger de kilon jag arbetat med att få bort tillbaka igen. Nej jag VET att jag INTE är överviktig eller så, det är bara det att det är roligt att jobba mot någonting när jag ändå tränar som jag gör. Det jag ska göra annorlunda denna gång är att dels tidsbestämma hur länge jag ska hålla på, dels förbereda mig med lite mumsiga nyttiga recept så att det inte blir så förbannat tråkigt att äta nyttigt och korrekt.

Resterande av oktober månad plus november är planen jag tänker hålla. Kör på som sist med styrketräning, promenader, konditionsträning i den mån tiden räcker till. Kan bli lite knivigt att motivera sig till promenader när höstvindarna drar på men skam den som ger sig.

Funderar över vad det är som gör att jag fattat intresse för detta med kost och träning. En enkel lösning på mina funderingar kan ha med mitt jobb att göra. Jag har svårt att acceptera att jag inte kan vara helt självständig där utan hela tiden måste fråga om hjälp, hela tiden jaga kunskap för att bli bättre och hela tiden vara medveten om att det är så fruktansvärt mycket som jag inte kan. Min kropp kan jag i alla fall bestämma över till viss del. Jag har kontroll på träning och kost och bestämmer själv när jag vill träna, vad jag vill äta, tiden jag lägger ned på det osv. När jag tränar och äter bra så mår jag bra. Det handlar inte om något kontrollbehov att späka mig, absolut inte, och det kanske låter mindre bra när jag skriver "ha kontroll" men jag vet inte hur jag bättre ska förklara det. Just nu känns det som att jag inte har något jag kan "visa upp" för omvärlden, inget jag kan vara stolt över. Med visa upp menar jag inte att visa upp min kropp, det är allmänt jag menar. Jag skriver inga låtar längre för jag har ingen inspiration, jag kämpar i motvind på jobbet där största hotet är mig själv, ja jag har helt enkelt inget speciellt att komma med och alla vill väl vara bra på något? Kommer inte på något bra sätt att förklara men det kanske inte heller behöver ältas :) Jag tränar och mår bra, det är väl huvudsaken åtminstone. Over and out compadres!

Norgeresan

Lite kort om min Norgeresa tillsammans med det härligaste av härligaste gäng på mitt jobb. Klockan 07.00 på onsdagmorgonen började den 70 mil långa resan till Oslo. Lite drygt att sitta i en bil så länge måste jag säga men överlag gick det bra. Blev positivt överraskad av Oslo som stad. Allt var i topptrim. Rent och fräsch, inga mörka gränder med illaluktande soptunnor här inte! Vi bodde mitt i smeten på ett hotell som heter Bristol Hotel, riktigt hög standard var det på både hotellet i sig och frukosten man fick på morgonen. Första kvällen käkade vi mexikanskt och sen hängde vi på puben som låg granne med hotellet. Sömnen blev det lite si och så med så uppstigning klockan sju på torsdagsmorgonen var ingen höjdare.


Torsdagen körde vi drygt nio mil för att sedan stiga på en båt som tog oss till studiebesöket på ön Langöya. Jag blev även där riktigt förvånad över den höga standarden, fina trädgårdar, rent överallt och ett mysigt mottagande. Nedan ser ni några bilder. Vet inte om alla vill vara med på kort men liiiiite fuskar jag i alla fall.

Hotellet vi bodde på. Det var tyvärr inte för oss de rullat ut röda mattan men nu kan jag iaf skryta om att jag gått på en.





Hamnen vi åkte båt ifrån.



Jag och min "bror" Anders. Han håller alltid koll på mig på jobbet och vid resor som dessa. Deeet känns tryggt!


More love to the people :)

Båten vi åkte med och vår egen kapten Isak :)


Som sagt, vi är ett kärleksfullt gäng :)


Min store idol for life, Isak. Åh vad jag önskar att ni alla fick träffa en sådan person, han är helt outstanding i ALLA lägen!

Avslutar med en norsk parkering. Behöver jag säga mer?
Torsdagen fortsatte med en välbehövlig siesta på hotellet, följt av middag på stan, karaokebar och avslutning på grannpuben. Det är helt outstanding hur ett gäng fullt med olika individer i alla åldrar kan ha så sjukt kul! Har inga bilder från kvällen då jag glömde kameran men vi gav norrmännen en omgång i how to have fun åtminstone.

Med alldeles för lite sömn, halsont och med ett stort flin i hela ansiktet anlände jag till mitt älskade hem klockan sju igår kväll. Har sovit nio timmar och märker nu att det där halsontet jag fick var inte enbart av alla skrattattacker vi hade utan det existerar verkligen på riktigt. Tyvärr. Så idag blev det ingen träning, endast en lugn promenad med min älskling. Ikväll vankas det middag och fotboll hos Jocke och Carola. Härligt!

fredag 9 oktober 2009

Emigranten is back!

Hej kära Sverige! Jag har inte lagt ned, kastat in handduken, packat ihop verksamheten. Jag har bara varit i Norge några dagar. Men NU är jag tillbaka så misströsta ej! Kommer att resumera dagarna lite kort i morgon men nu är det läge för soffmys med Arne. Har ju inte sett honom på MASSOR AV TIMMAR!!!!!! Har lite sömn att ta igen också, tror jag har sovit sammanlagt tre-fyra timmar de senaste nätterna. Puh, det kostar att ligga på topp :)

måndag 5 oktober 2009

Ödets nyck

Det är väl knappast bara jag som ibland känner att det är någon som har mig som sin leksak. (Det där var en skum mening men läs vidare så kanske ni ändrar er haha.) Någon sitter där jag inte kan se och drar i trådarna av mitt liv så att vissa saker händer och vissa händer inte. Igår till exempel, jag kommer tillbaka till det alldeles strax men först en kort resumé av helgen:

Vi har ju hjälpt Linda, Tommy och lilla Selma att ÄNTLIGEN flytta norrut igen. Allt flöt på riktigt bra. Vi kom iväg i relativt bra tid från Gävle, åt middag hos Amir, packade ur med en rasande fart och sen åkte jag och Arne tillbaka till Gävle med lastbilen. Det regnade som aldrig förr så det tog lite tid men det var lite trafik vilket var bra. Kom ned 02.30, däckade på den uppblåsbara madrassen, vaknade strax före nio för då skulle vi lämna igen lastbilsnyckeln.

Det är nu jag kommer tillbaka till början på mitt inlägg. Vi skulle äta frukost på McDonalds var det tänkt. Väl där hade de JUST slutat med frukosten, och när vi ändå bestämde oss för att äta där ändå fick vi veta att kaffemaskinen inte funkade. Jag vände på direkten. Vidare till Statoil. Längtade efter kaffe och ostmacka så det värkte i magen. Ostmacka fanns inte. Stod och tittade på menyn och bestämde mig sedan för någon slags varm kyckling och pestomacka. Ugnen var inte varm så om vi ville ha varm mat fick vi vänta. Vi väntade. Jag tänkte, jag köper Aftonbladet för jag var lite sugen på att få veta vad Ulf Larsson egentligen dog av. Nähä då var Aftonbladet försenat men Expressen fanns så jag tog den istället. Det stod ingenting om Ulf Larsson dock. Det stod för övrigt ingenting av värde. Alls. Expressen är en riktig skittidning. Sen sa jag till Arne: "Det är fan som pappa säger, det är svårt att få sig en enkel sketen ostmacka nuförtiden". Då tittar Arne upp och pekar mitt framför näsan på mig. DÄR ovanför frukten låg lager på lager av OSTMACKOR och andra slags baguetter. MEN DAMN IT! Suckade och trugade vidare med mig degmacka. På vägen ut ser jag att Aftonbladet har kommit. Vad som står på framsidan? "ULF LARSSONS SISTA ÖNSKAN". Typ. Isn´t that ironic?

Idag har jag och Arne haft en loj fixardag. Vi har bytt däck på bilarna, tagit in vattenslangen så den inte fryser sönder i vinter och satt ljung i en finfin korg som Göran och Anita kom med i fredags. Älskar verkligen sådana där presenter. Blomgrejer eller ljusgrejer är MUMMA att få!
Vi har även varit en sväng till Colorama och spanat in tapeter och golv till köket. Hittade lite alternativ så nu börjar det ta form åtminstone i huvudet. Om det blir bra TILLSAMMANS är en annan femma!
Har i alla fall det lite lättare än Emil. Vi passade på att hälsa på honom också när vi ändå hade tid på oss innan hemfärden igår. Han håller på att renovera sin morfars gamla hus och shit vad han ligger i! Hela köket är utrivet, då menar jag golv och väggar också. Ska bli skoj att se hur det ser ut när det är klart. Då ska vi garanterat våldgästa med en grillbit och kanske kanske får man sitta i det nya vrålåket också. Cruisea..crusa....cruisa....hur fan skriver man......KRUUUZA genom Gävle stad OH LALAAA! :)

fredag 2 oktober 2009

Fuskrenovering

Idag har vi gjort en klar förbättring i vårt kök. Köksfläkten brann i veckan så vi har fått mota matoset ut genom altandörren. Praktiskt? Inte särskilt. Som tur var hade vi kvar vår gamla fläkt efter köksrenoveringen i lägenheten så vi tänkte att vad tusan vi klämmer dit den. Det kan ju inte bli sämre. Bort med den fina vackra bankade kopparplåten som agerade kåpa runt hela härligheten och ned med själva fläkten. Verkligen skitmysigt att se all brännbar substans som fanns gömd där bakom.....fick fan både utslag och ett gäng nya allergier vid blotta åsynen av skiten! Kopparplåten hade färgat av sig, en grönmöglig färg som nu prydde fläkten och dammråttorna dansade rumba runt ventilationsröret. När Arne skruvade och jag höll i kåpan halkade fingrarna runt i stekflottet. Som sagt, en mysig upplevelse!
Det mest lustiga i hela historien är, att TROTS den nygamla fläkten är vit och TROTS att vi skruvat upp en spånplatta som täcker ventilationsröret så är det fan så mycket snyggare än det var innan!! Roomservice någon?

Strax är vi på väg söderut, förhoppningsvis till varmare breddgrader. Nu är det bara till Gävle vi ska så jag antar att jag hoppas förgäves. Måste bara elda först så att det är varmt i huset på söndag när vi kommer hem. Det är lite bökigt att elda med ved under kallperioden. Lite mer planering krävs innan man ska åka någonstans. Det är lite som att ha ett barn...istället för att byta blöja får vi sota haha!

Återkommer med vidare information om hur helgen fortlöpt. Have a nice weekend!

torsdag 1 oktober 2009

Smittan bor på ditt dörrhandtag

Jag har glömt att skriva om det men i tisdags hade vi höstmöte på jobbet. Det innebär att vi, på regelrätt arbetstid, får åka till fancy Stadshuset för en tema-förmiddag som avslutas med en mumsig lunch. Den här gången handlade temat lustigt nog om arbetsmiljön. Hur vi beter oss mot varandra, om vi känner oss trygga på jobbet osv osv. Det fanns vissa personer som inte deltog som definitivt hade behövt en lektion i hur man UPPFÖR SIG!

Det pratades även om svininfluensan och hur man ska försöka undvika att smittas eller sprida den vidare. Två sköterskor var inbjudna att hålla i föredraget. Ju längre in i samtalet vi hamnade desto mer full i skratt blev jag. "Efter att du tvättat händerna på toa, använd pappershandduken du torkade dig med (dina HÄNDER alltså, inte något annat) till att stänga av vattenkran. Smittan sitter på handtaget!" Det lät så gulligt, som om smittan sitter där och dinglar med benen i väntan på att vi ska komma med våra rena, fina händer. "Hallå hallå jag tror jag hoppar på här och smittar lite". Testa att säg ordet "smitta" en massa gånger, visst låter det hemskt gulligt? Nu är det ju inte speciellt gulligt att bli sjuk men det är själva ORDET jag vill åt!

Tror jag ska ta och avlägga en visit på våra lokaltidningar. Blir VANSINNIG när jag för ett tag sen läste om hur BRA Fränsta vårdcentral är! Hur jävla humant är det att "råka glömma" skicka in en dödsattest, "råka" missa att vidarebefordra en remiss. Eller hur lyhörd är man som doktor att helt enkelt SKITA i att TA REDA på BAKGRUNDEN i en journal när någon kommer in med SAMMA symptom som FÖRRA gången denne var sjuk. "Jahaaaa tycker du att vi ska testa det penicillin du hade dååå när du blev friiiiiskkkkk? Jaaa kanske deeeeet". IDIOT! KOMPLETT IDIOT! Ska man vara sin egen doktor, är det det som de försöker påskina? Tydligen.
SÅ hur gör man? Skriver man en insändare eller tar man kontakt med tidningen? Tror jag ska ringa in och fråga imorgon.

Imorgon är första dagen jag är ledig på väldigt länge. Eller, jag har varit ledig tre dagar på tre veckor så nu är jag rätt less och trött. Vi ska agera flyttgubbar åt Linda och Tommy i helgen. De ska ÄNTLIGEN flytta "hem" igen efter sådana dumheter att bosätta sig i Gävle :) De tycker att vi är supersnälla som vill hjälpa till men ärligt talat så är det med 90% egoism jag gör det. Dels är de helt underbara att umgås med, dels tycker jag om att göra små roadtrips, dels tycker jag att resgodis är mig totalt berättigad under sådana här omständigheter. Am I right or what? Dessutom vill jag gärna se med egna ögon att de inte lämnar en massa grejer så de får för sig att ångra sig på vägen:)

Hoppas även på att få göra en avstickare till min lilla snickebo Emil som bor där. Kanske får vi se huset som han håller på att fixa till för sig och sin käraste. SKA BLI SUPERSKOJ!!