Rockabyelife by me...

God morgon lördag!

2012-01-28T09:49:00.001+01:00

Sitter/ligger i soffan och väntar på att prinsen på ärten ska vakna :) Någon granne drog just av en fanfar på nåt sätt (?) så jag tror inte att det dröjer sådär jättelänge haha!

Solen vägrar att skina på oss men var lugn, nästa vecka börjar jag jobba så då blir det fem minus och klarblå himmel heeeeela veckan! I promise!!

Idag ska vi vara nyttiga, tror jag, kanske. Ut till skogen, skotta snö och ta en skogspromenad. Mysigt!

Har inget vettigt för övrigt att tillägga just nu. Jag kommer på tunga ämnen som jag vill ta upp men när jag ska blogga från mobilen är tankarna snabbare än tummen, så då glömmer jag bort vad jag just tänkt. Små problem i en stor värld!

Nää lite kaffe kanske?

Friday I am in love

2012-01-27T14:52:00.001+01:00

Lika seg och lång som gårdagen var, lika fort har den här fredagen speedat fram.
Klockan nio imorse stod jag givakt utanför Åhléns för att träffa ytterligare en människa som jag inte har sett på år och dag, nämligen John!

Vi har känt varann sen -99, sett varandra växa upp och bli...tja vuxna?

"Känner du dig vuxen?"

Undrade han. Jaa vad ÄR då vuxen? Känner jag mig lugn och sansad inför livets alla tvära kast? NÄ! Har jag fått erfarenhet och ser saker annorlunda än för tio år sedan? Ja, det måste jag väl hålla med om så jag säger väl som svar att jag lever och lär, utvecklas och mår.

En hel del har hänt oss båda under dessa år och samtalsämnena har definitivt förändrats :) Fast ändå inte, nånstans däremellan livets alla fack är vi ändå desamma och det är en skön känsla. Det var superskoj att höra att han träffat en tjej som verkar vara for the long run, att själv få berätta om hur mitt liv förändrats och på vilket sätt. Nästa gång kanske vi får chansen att hälsa på varandras lucky stars :)

Hann även med att se Tomten kränga tidningar på Drottninggatan, samt hitta en skylt som, återigen, är under all kritik!

Nu har jag handlat middagsingredienser så det är snart dags att försöka skapa lite fredagsmyyyys!!

Have a nice one folks, I sure as hell will!!

Semester!!

2012-01-26T14:15:00.001+01:00

Snacka om att den här veckan är en enda lång batteriladdningsvecka! Jag sover till nio- halv tio, pluggar lite, äter frukost vid tv:n, tränar, pluggar lite till, lagar mat och myser med min hårt arbetande hockeyhjälte ;)

Samtidigt flyr jag lite, men det är ändå okej. Jag vet att när jag kommer "hem" igen så kommer hjärnan att börja jobba som förut. Det lugn och den harmoni jag har just nu kommer till viss del ersättas med obalans och oro. Däremot tror jag att sådana här veckor hjälper mig framåt. Jag lär mig hela tiden att se saker på andra sätt, sånt som är viktigt och bra att ha med i bagaget. Så just nu funderar jag inte så mycket, jag bara är och det är rätt fuckin amazing! :)

Idag tog jag revansch från fiaskot i förrgår. Hittade rätt väg och det blev 45 sköna minuter, only me, the snow och LOK i öronen. Stannade till för att köra lite chins på utegymmet. Ser inte så jädrans inbjudande ut va?

Nu blir det mer plugg! Tv:n är på i bakgrunden. Inte så jävla konstigt att arbetslösa blir sinnesslöa när de matas med all skit som visas!! Det är "riktiga" hemmafruar.....i USA ja som lever i lyx och det enda problem de fightas med är huruvida grannfrun tror de är alkoholister eller ej, vilken päls de ska köpa härnäst osv osv. Eller så är det tjock-tv. Iofs kan det väl vara ett bra budskap, get on your ASS and do something! Tv-shop, så man kan handla för pengar man inte har, men då är det bara att vänta till kl nio nästa morgon då Lyxfällan går i repris och där man lär sig att allt ordnar sig, hur fucked up ekonomin ändå är.

Well well, over and out for now. Bjuppar på lite bilder från min oerhört välorganiserade löptur! :D

To do a handstand pushup

2012-01-25T22:05:00.000+01:00

Är inte det här frihet så säg?

En dag ska det där vara jag!!

Har ni provat att stå på händer i vuxen ålder? Har ni provat att göra det mot en vägg? Hur många klarar det på första försöket? I sure as hell didn´t!

Men ikväll gjorde jag det faktiskt, bara sådär! Att stå på händer må va en sak, men prova då att göra en handstand pushup, alltså en upp-och-ned-armhävning. Kirrar ni DET är jag jävligt impad!!

En början är att först ta sig upp mot väggen, ståendes upp-och-ned på händer. Försök sedan att sakta sänk dig mot golvet, SAKTA så att inte huvudet rasar i backen! Släpp sedan ned fötterna på backen och återgå sedan till handstand-position. Denna excentriska övning kommer att hjälpa dig att bygga upp styrkan tills du är så stark att du klarar av att göra en riktig push-up. Prova även att stanna till på valfritt ställe på väg ned mot golvet.

Du kan även prova att göra armhävningar med fötterna i ett högt läge, exempelvis på en stol. Höj sedan avståndet genom att välja högre avsatser att sätta fötterna på.

Några små tips till alla er miljoner out there....yeeeaaahh right haha......som inte gör annat än funderar på sådana här saker :)

Nu ska JAG träna i alla fall!!

GOOD LUCK!!

Snigeltaxi

2012-01-25T17:01:00.001+01:00

Bilkö i Stockholm är det jag har roat mig med på eftermiddagen. Jag är djupt imponerad, på riktigt, hur man klarar av denna process inte bara en utan TVÅ gånger per dag, utan att bli mentalt rubbad. Fast det kanske är något jag borde prova på för att kapa topparna av min arga bilkörarnerv ;)

Sysselsatte mig genom att läsa skyltar. Hittade bl a:

LOL- nä så kul var det faktiskt inte!
CFJ- fick mig att tänka på gårdagens sällskap Carl-Fredrik Jensen
FOL- rätt felstavat men ändå beskrev den precis hur jag kände mig haha!
LER- om jag sätter det i rätt perspektiv så är livet inte så jäkla pjåkigt att jag måste sura i en bilkö!

1,5 h senare och en kvarts tank tommare sitter jag nu i soffan och väntar på finaste finast. Mat ska fixas och sen kanske jag ska ta med en termos kaffe och vara stöttande hockeyfru;)

Kvällen är ung, gör nåt roligt av den!

What have U been up to lately?

2012-01-24T21:38:00.001+01:00

Idag har varit en busy day. Frukost i soffan till ett stilla ackompanjemang av morgon-tv. Vägrade ge mig ut efter gårdagens fiasko, så jag stannade inne och körde lite hemmaträning istället. Körde armhävningar, situps och knäböj, 100 st på tid.

Tog mig igenom första delen näringslära så nu blir det repetition innan jag fortsätter med anatomi. Hej vad det går!

Idag har jag även gjort något som jag inte gjort på minst sex år. JAG HAR NÄMLIGEN fått den äran att träffa Mr Carl-Fredrik Jensen, något som jag gjorde lika ofta i mina ungdoms dagar som lite i nutid. Om ni nu hängde med på den meningen :)

Det är häftigt med människor som det känns som det var igår man sist sågs, fast i själva verket var det åratal. Ett rätt bra mått på vad som skiljer agnar från vetet eller hur man nu säger. Vilka som är ens vänner som man kan lita på finns där, för alltid, när man verkligen behöver fast man inte har daglig kontakt.

Han är ju fotograf och nu har han givit mig en bra anledning att komma i schysst form till sommaren. Får väl se hur det går med det!

Hemma har det lagats mat och sen har vi även hunnit med att leka med trälim och skruvdragare :) Nu blir det soffmys och House!

Vilsen tjej i en stor skog

2012-01-23T14:37:00.001+01:00

Idag när jag vaknade kändes det som en perfekt löpardag. Åt grötfrukost med tv:n som sällskap och strax före tolv drog jag iväg.

På en av våra tidiga höstpromenader gick vi till Hellasgården och fikade. Tänkte att det blir en lagom löptur, såvida jag hittar dit förstås! Överraskande nog hittade jag rätt väg på en gång, bara sådär liksom! Okej, jag MISSADE hela jäkla Hellasgården TROTS att jag stod mitt framför den, och drog en extratur i skogen bara för att leta reda på den. Det här är sånt man egentligen aldrig ska berätta men man gör det ändå bara för att man hoppas på att någon ska vara snäll nog och bekräfta att man INTE är GALEN!!

Hehe anyway....jag vände hemåt, nöjd över att jag hade hittat så bra och tänkte att det är väl ingen konst bara man tar sig tid. Helt plötsligt tittade jag mig omkring och insåg att nähä det här var inte samma väg som jag kom ifrån från början. Äh det är väl bara att springa på, ett elljusspår måste ju leds någonstans. Tänkte jag obekymrat. Visst fan LEDDE det nånstans, tyvärr bara inte alls i närheten av dit jag skulle!

Träffade en dam som på bred göteborgska försökte förklara hur jag skulle ta mig åtminstone i rätt riktning. Tyckte hennes version lät heeeelt fel och dessutom visste hon inte var Hammarby eller Björkhagen låg, så jag förkastade hennes plan, tackade och vände om. Sprang fel igen och fick återigen stöta på damen.

"Men vad gör du nuuu!!?" sa hon. " Nu lyssnar du på mig här".

Aoutch!!
Lyssnade och hittade faktiskt vägen hon beskrev. Det var bara det att det fanns TVÅ vägar och jag visste inte vilken jag skulle ta. Fick vackert krypa till korset och ringa min älskling som fick guida mig hem. Så mycket för det skrytet att jag så fint hade hittat!!

Mitt lokalsinne är under all kritik. Tyvärr. Kanske kan det bli bättre om jag gör fler sådana här misstag men jag är fan tveksam! Bäst är om jag rör mig mellan två punkter där jag vet hur jag ska gå, och då ska det helst inte finnas några alternativ!

Jaja, 45 min senare än beräknat sitter jag nu nyduschad i soffan och ska börja plugga lite. Det vet jag i alla fall hur jag ska bära mig åt för att göra!!

Kulturell så det förslår!

2012-01-22T20:40:00.001+01:00

Efter en lång vecka med lite sömn och kärlek har jag passat på att ta igen det med råge i helgen :)
Igår hade vi en riktig soffmysardag med långfrulle framför skidåkningen på tv. Jaajaaa jag HAR TITTAT PÅ SPORT!! :D Avslutade med bio, "The girl with the dragon tattoo", och smågodis.

Idag har vi kört på den kulturella vägen med en promenad till Fotografiska och en utställning med.....ehh....jag kommer inte på vad karln heter!!!! Busted!! Där fick jag för kulturell haha!! Bilderna var säkerligen i en klass för sig men det är svårt att känna något för något man inte kan relatera till. De blir mest "häftiga" eller "coola". Jag har inte det rätta ordförrådet att beskriva dem djupare. Hörde dock någon beskriva en hög med stålställningar som "kristaller" så inte fan vet jag, vi måste ha varit rejält ute och snedcyklat i periferin!

Det som berörde mest var faktiskt en utställning med en norsk fotograf. Hon hade fotat ur det verkliga livet, naket och avskalat, utan någon form av förvrängning för att göra det vackrare.

Det där med vad som är vackert är verkligen intressant. Vad är det som bestämmer åt oss vad som är vackert? Generellt sett menar jag. De som finner det groteska och udda vackert är ju "konstiga". Det kan väl vara vackert att vara udda? Ja det KAN men det är tydligen jävligt FEL ÄNDÅ!

Det var roligt att göra något jag sällan eller aldrig tar sig för, och att få göra det med den jag trivs bäst i världen med är ren lyx!

Boendejakten fortsätter. Har tittat på två objekt, den ena var för liten och den andra helt perfekt men har nu hyrts ut till någon annan. Ena dagen har jag panik och det tär så förbannat och stjäl energi. Andra dagar känns det helt okej och att det löser sig så småningom. Just nu tänker jag inte på det så mycket. Jag är här och mår otroligt bra så på den linjen tänker jag fortsätta nästkommande vecka.

Pallplats!!

2012-01-21T13:04:00.001+01:00

Snabbt inlägg, vill bara berätta resultatet från gårdagens tävling.

Boxhopp 60 cm höjd: 30 st på 60 sek
Dips: 20 st på 60 sek
Marklyft med pushpress: 16 st på 60 sek, 25 kg
Bicepscurl: 20 st på 60 sek, 20 kg
Medley som bestod av att man skulle dra sig fram med hjälp av ett rep sittandes på en matta, springa med en 25 kg säck en viss sträcka och avsluta med tre snabba marklyft, var jag SNABBAST med tiden 37 sek.

Totalt blev jag 3:a och är nöjd. Fart det kan alltid bli bättre:)

Bra laddning

2012-01-20T17:04:00.001+01:00

Är väl bra med snabba kolhydrater va? Jaaa just det, EFTER passet ja!! :) Fick finfika på jobbet av en fantastiskt vänlig själ. Nu ligger jag i sängen och önskar att jag hade kunnat sova en stund. Har varit dåligt på den fronten den sista tiden tyvärr, förhoppningsvis vänder det snart.

Nu ska jag dricka kaffe, packa det sista och sen är kvällen igång. Ryktas om en hejarklack så det ska bli spännande att se :)

Stay tuned så får ni höra slutet på denna finfredag!

Tomorrow night at 19:00.....

2012-01-19T17:16:00.003+01:00

..it´s goin´ down!!

Frågan är om ni kommer vara där och titta?

Förmodligen......INTE! Det är väl nåt på TV ni hellre ska se, nåt ragg ni ska förfölja på krogen eller nåt annat vansinnigt viktigt ;) Det är heeelt ok, jag vet inte om jag skulle dra och titta om jag inte var involverad.

Men IFALL ni ändrar er är tiden 19:00 och platsen Helex.

De grenar som ingår är följande:

Dips

(så många reps som möjligt på 60 sek, egen kroppsvikt som vikt)

Marklyft med pushpress

( Så många reps som möjligt på 60 sek, 75% av kroppsvikt för killar, 50% för tjejer)

Bicepscurl

(Så många reps som möjligt på 60 sek, 50% av kroppsvikten för killar, 30% för tjejer)

Boxhopp (Upphopp på låda)

(Så många reps som möjligt på 60 sek, 60 cm höjd för killar, 45 cm för tjejer)

Något slags medley, förmodligen blandat med kondition/styrka

Ska bli riktigt roligt. Den här gången är jag inte så nervös, jag tycker mest att det är roligt att det händer något. Säger jag NUUU ja, imorgon kommer jag att vara skitförbannad på mig själv ifall jag inte presterar som jag önskar haha. Har i och för sig inga referenser, pushpress kommer bli trixigt då jag har en kass teknik vilket medför att även om vikten inte är så tung så blir det jobbigt ändå. Äh...hä ä bar å åk!

Igår hade jag en riktig racer-hälsa-på-dag.

Började med att Fredrik hämtade upp mig för bjudlunch. Efter det åkte vi till gymmet och tiggde åt oss tävlingsgrenarna.

Vidare för eftermiddagskaffe hos Jocke och sötaste lilla tösen Lilly. Spelade upp en låt som jag gjort för Jocke. Det var rätt många år sedan det hände sist. Jag saknar den tiden och har, i bakhuvudet, alltid haft en tanke på att dra ihop gänget igen. Om så bara för att testa lite låtar, som ett projekt. Viljan finns men frågan är om tiden gör det!

Avslutade med middag i Matfors med Camilla och hennes trollungar :) Alla var rätt trötta så det var skönt att bara sitta ned, äta och surra och bara vara.

Nu ska jag äta lite, slappa och sen dra iväg på Poledancekurs nummer tre. En månad sen jag dansade sist, få se hur detta kommer att sluta!

I förebyggande syfte

2012-01-18T11:17:00.001+01:00

Sparkar mig själv i arslet och sätter fart mot horisonten:) Anaerob, ATP-energimolekylen, matsmältning och kemisk energi är dagens frågor.

Lite frukost på det innan det är dags att glida vidare genom min lediga dag. Anhalter som lunch, eftermiddagsfika och bortamiddag är inte att förkasta! :)

"Please hold"

2012-01-18T08:39:00.001+01:00

Att vänta är verkligen inte min grej. Det här med att sitta i något slags väntrum med en nummerlapp vars nummer jag inte kan göra ett skit åt, är ingen direkt upplyftade syn.

Egentligen kanske det inte handlar så mycket om just att vänta. Det kanske mer handlar om att jag inte gillar när jag inte själv kan styra över det som händer. Att måsta förlita sig på andra och annat. Kontrollbehov kanske är ett ord som dyker upp när ni läser det här, men jag skulle inte vilja kalla det för det. Jag kan ibland tycka att det är jätteskönt att slippa bestämma saker och bara flyta med och cruisa fram. Nej det handlar nog snarare om rädslan för att bli besviken. Ja jäklar, där har vi det! :) Bättre att förlita sig på sig själv, då har man ju bara sig själv att skylla i slutändan. Inser att det är väldigt bakvänt tänkt på många sätt men ändå rätt logiskt. Don´t ya worry, I´ll learn.

Just nu finns det liksom ingen fast punkt i mitt liv. Jag går mest runt och väntar. Väntar på att andra (de här "andra" är jag jäkligt misstänksam emot ska ni veta), ska fatta beslut som är rätt avgörande för mig och mitt liv. Det är en känsla som jag verkligen inte tycker om. Bakbunden, tied up, and there´s nothing I can do about it.

Jag vet ju att jag har rätt, så på ett sätt är det bara att lägga det åt sidan och......haha....vänta!!

Så fort jag får klartecken kommer det att kännas mycket bättre, startskottet har gått liksom. Då får jag, kanske inte en fast punkt, men i alla fall en jävligt bra hållplats.

Nu låter det här inlägget väldigt melankoliskt och mörkt ser jag, det var inte min mening riktigt. Jag ska avsluta med fluffiga saker så att ni fattar att jag kommer ha en fantastisk onsdag!

Idag ska jag nämligen få hänga med some real finestuffpeople! So I´m a lucky girl!! Faktiskt, det är jag mycket väl medveten om att jag är. Jag gillar ju att gräva och dra fram all skit som jag manglar runt inombords, min blogg är lite som en....vad heter det nu......jag letar ett annat ord än tarmsköljning, ett finare ord, men skit detsamma. I´ve said it and there you go haha! Jag får ut tankarna i ord, kan se på dem på ett helt annat sätt och simsalabim så blir allt så vansinnigt logiskt och bra. Det är en eeeevighetsmaskin!

MEN!

Jag glömmer aldrig, aldrig, vilka underbara människor jag har runt mig och vilken tur jag har som aldrig, om jag inte själv väljer det, behöver vara ensam.

06:30 och jag är HUNGRIG!!

2012-01-17T06:38:00.001+01:00

Jaha där fick jag för att jag gick och la mig hungrig! :)
Tänker kliva upp, lyxa till det med gofrulle, rostat bröd och kaffe, till ljudet av Nyhetsmorgon. Sen fortsätter dagen med träning, kaffe hos världens bästa Anna-Karin och jobb.

Ha nu en riktigt mysig tisdag! Jag återkommer lite senare med nya uppdateringar om min framtid :)

Working my abs to roll with the punches

2012-01-16T13:52:00.001+01:00

Det är det man gör när man är en liten tös i en stor värld :)

År 2011 har varit en riktig resa, to hell and back and then back again. Jag har löst mina världsproblem, skapat nya, försökt bena ut dem, känt mig misslyckad, stark, klok och idiot, allt i en rasande fart.

Det har gjort att jag glömt bort mig själv. Mitt i allt detta kaos, där jag hela tiden har försökt göra det bästa för ALLA ANDRA, har jag glömt bort MIG. För att må bättre har jag hängt upp mig på helt fel saker i tron om att det ska lösa allt genom ett trollspöslag. Hade ju varit lysande om världen funkat så men som vi alla vet är det inte riktigt på det viset :)

Jag har lyssnat på bruset från alla runt omkring, låtit mina egna, ursprungligen bra tankar, förvridas av andras tycke och tänk. Till slut har jag inte riktigt vetat vilka som är MINA tankar och vilka som är störningar i etern. Logiska utvecklingar i andras ögon behöver verkligen inte vara samma som att de funkar för mig! Har jag verkligen, någonsin, i själ och hjärta tänkt som en ursprungs-Svensson?? Har mitt liv gått i den riktningen? Ibland kanske det har verkat så utåt sett, men här inuti har det aldrig varit min mening.

Helgen har varit rätt värdelös på många sätt men otroligt värdefull på andra. Jag har släppt alla trådar och låtit dem piska mig invändigt. Kanske låter hårt och hänsynslöst men tvärtom, det är en riktigt skön känsla, lite som en vårstädning. Prova själva får ni känna på faaan! :)

Sömnen kan ha haft en viss inverkan på energitillförseln också. Inatt sov jag som en klubbad säl. Ett gott tecken och riktigt välbehövd!

Nu ska jag bege mig till jobbet och se om jag kan ruska om lite där med. Håll tummen för mig är ni snälla, jag återkommer om varför!!

What´s the story morning glory

2012-01-15T09:38:00.003+01:00

Sista 12h-passet har börjat, sen har jag en rätt luftig vecka att se fram emot. Besökstider går att boka in under följande tider:

Mån: Lunch ca 11:30- UPPBOKAD! Jobbar mellan 15-22
Tis: BOKNINGSBAR fram till kl 14:30
Ons: BOKNINGSBAR...här är tiderna lite valfria som det ser ut just nu
Tors: Jobbar 07-15:15. Har poledanceklass 19:45-21:45
Fredag: Jobbar 07-15:15. Tävlar på Helex kl 19:00, intresseanmälan görs löpande ;)

Får ju alltid höra "Hör av dig DU, du som vet när du är ledig". Förvisso, men det kan ju vara roligt ifall man får en spontan förfrågan också så go ahead, var inte blyga!

För övrigt vet jag inte om jag har så mycket att tillägga för närvarande. Har ju bara jobbat så då är inte kreativiteten maxad på andra sätt än så, inte fysiskt i alla fall.
Har insett att jag har funderat så mycket på framtiden, mest för att ha någon slags tyngdpunkt att förankra mig på, att jag kanske har glömt att leva i nuet ibland. Jag är ju Våg och behöver lagom mycket av både och för att ha balans. Den senaste tiden har jag haft mer av en del och mindre av allt annat, vilket skapar en viss obalans naturligtvis. Ingen annan än jag kan ändra på det, en rätt enkel ekvation så länge man har svaret, och nu när jag har insett det så är svaret inte långt borta. Det är så jag funkar verkar det som, en process jag måste igenom.

Först hittar jag ett fel som jag genast vill rätta till. När inte lösningen kommer rusande på en gång, blir jag frustrerad vilket gör att jag kortsluter systemet och hittar inte en enda vettig idé. När jag har fattat att det inte går att göra på det viset, när den där aha-upplevelsen dyker upp (det kan ske på lite olika sätt), så infinner sig en form av lugn. Plötsligt sipprar en lösning fram, och helt plötsligt har jag jobbat fram en ny strategi.

Ups and downs ska man vara glad för, för utan det ena, hur ska man då känna igen det andra?
Jag hoppas att ni har tålamod med mig och att ni hänger med för jag tror att 2012 kommer bli ett år som går i händelsernas tecken.

Scream and shout- Over and out!

There´s always three sides to it.....

2012-01-13T17:32:00.001+01:00

....mine, yours and the truth. Fast egentligen, vad är det som är "sant" då? Det finns egentligen inte EN sanning, utan flera, det är väl ofta en tolkningsfråga och också det som skapar tvivel, frustration, oro...ja ni hajar va?

Sen är det till största delen mycket beroende på hur man väljer att tolka saker och ting, det har jag verkligen märkt på senare tid. Om jag väljer att snöa in på en specifik grej, då kan jag lätt hitta minst femtio andra grejer att associera till den första, och så är snöbollen i rullning.
Men väljer jag att, i stället, försöka förminska det dåliga och förstora det som faktiskt är bra, då får jag helt plötsligt en annan bild. En bättre bild. Förmodligen en mer verklighetstrogen bild också.

Nu är det ju inte alltid så enkelt att bara "byta bild". Ibland behöver man hjälp med det. Ska jag göra det på egen hand kan det ibland ske av ren utmattning, eller ilska också för den delen. Jag orkar helt enkelt inte titta på den där fula bilden längre, jag måste byta i rent självförsvar.

Ibland blir jag förvånad över mitt eget agerande. Hur jag tänker och vad det är som får mig att tänka på ett speciellt sätt. Då tycker jag inte om mig själv, för det är inte ens jag, det är någon annan som sitter där och pockar på uppmärksamhet.

Tur att jag känner igen mig själv i alla fall, så att jag kan leta rätt på mig och synka ihop delarna igen. Det är i alla fall något jag kan förlita mig på att jag lyckas. Till slut lyckas jag även fast vägen dit kan vara lite olika lång.

Ska spendera helgen på jobbet vilket gör att fredagsstämningen dras ned en par ton :) Men till veckan har jag återigen klättrat upp på toppen och tänker gliiiiida in i den stundande friveckan.

Till er andra......ha en mysig helg!!!!

Vill du va en....

2012-01-12T16:34:00.000+01:00

....hustomte med mig?

Igår var jag och kikade på det där huset som jag eventuellt ska vakta i någon månad. Det var....TOKFINT där och de som äger huset är riktigt sköna människor. Fick titta runt och sen drack vi kaffe och snackade som aldrig förr i drygt en timme. Lite lustigt det där, jag tycker aldrig att jag har något att prata om, att det på något sätt saknas substans i det som mal på i min skalle. Inser dock att det beror på att jag, dagligen, omger mig med människor som helt enkelt inte alls har mina intressen! Jag är en rikig sucker för träning och kost i alla dess former, och går igång på att höra andras mål och filosofier. Karln i huset ska göra Ironman och när jag hörde det var ju liksom samtalsämnet givet :)

Mer träningssnack!

Efter att jag tvingat mig upp ur sängen klockan tolv, ätit grötfrulle och dragit över placet med dammsugaren, drog jag ned till gymmet för att köra ett tabatapass. Visste redan på förhand att det inte skulle bli ett rekordpass direkt, men jag var ändå lite sugen. Efter passet hamnade jag i soffan och snackade utbildning och jobb med två som jobbar på gymmet. Tänker ju inte mig själv som någon expert eller elitidrottare, I´m just me liksom, därför hajar jag till varje gång någon säger nåt i stil med "När man har tränat upp sig och kommit till den nivå som du är"..........whaaat? De menade att jag redan hade något att komma med då jag, på egen hand, kommit långt med min egen träning. Har aldrig tänkt det så faktiskt, men visst har jag lärt mig oerhört mycket genom enbart eget intresse! Det är därför det här känns mer och mer rätt, ja oundvikligt helt enkelt!

Fick en del bra tips, eller inte direkt, men vi resonerade fram lite "bra-att-tänka-på"-grejer. Så nu ska jag fram med pennan och kryssa mig fram i utbildningsdjungeln. Känns ändå som att jag har vägen rätt klar, men det kan hända saker längs vägen såklart.

Nu väntar jag på....tro´t elle ej.....MIN CAMILLA!!!!!!! Vi ska äta, köra soffmys och bara surra. Skön kväll med andra ord!!

Historisk sovardag

2012-01-11T19:07:00.000+01:00

Meningslös dag på grund av att jag tydligen har sovit bort en av de finaste vinterdagarna, men meningsfull just av samma orsak. Vaknade klockan tre, händer ungefär en av femtio nätter att jag kan sova såpass länge så nu är jag i alla fall rätt rustad för sista nattskiftet!

Ska snart åka iväg och kolla på ett hus. Nä jag ska inte KÖPA ett hus, däremot ska jag kanske bo där en månad eller så, ta hand om det medans ägarna är utomlands. Beroende på om jag bestämmer mig för att utbilda mig nu i sommar eller ej, så kan jag väl stå ut med att flytta runt lite fram tills dess. Kanske ska bli min nya grej, husvakt? Annars vet jag inte riktigt hur jag ska göra eller vart jag ska vända mig. Fast egentligen är det nog rätt enkelt, jag behöver bara BESTÄMMA MIG!

Vilket jag också kommer att göra till slut. Så funkar jag. När bollen är i rullning är det bara att fortsätta sparka den framåt och försöka hindra andra att ändra dess riktning. Nu lyssnar jag ju ändå rätt mycket på andra, i alla fall när jag tror att de här "andra" har något vettigt att säga. Jag lyssnar, blir helt snurrig, frågar om och frågar igen, vänder mig åt ett annat håll för att få insikt. Till slut inser jag att det inte är någon mening, det finns inget rätt eller fel. I slutändan handlar det egentligen bara om mig själv, vad jag väljer att göra av det jag har. As simple as that. Nog för att det kan vara rätt svårt det med.

Det löser sig, det gör det alltid. När det lossnar så lossnar det och då är man jävligt glad att man tagit mod till sig att lita på lifttummen ändå. To have a gut-feeling. Tänker alltid på min kloka vän Carl-Fredrik Jensen när jag hamnar i sådana här situationer. Man ska lita på sin gut-feeling, är det något som alltid stämmer så är det den. Trust me on this one!

Dags att slänga i mig lite mat. Var ner på gymmet och körde ett litet crossfitpass med Tobbe förut. Vi började med bänkpress, tre set x 8 rep. Sen var vi uppvärmda och jag tog kommandot genom att tuta i honom att vi skulle köra lite crossfitinspirerat. Såg ut som sådant:

10,9,8,7.........1 reps av:
Kettlebellsvingar
Dips
Burpees

Kan väl sammanfatta det som så att det jag inte hade i styrka hade han och det han inte hade i kondition hade jag :)

Löpning is a wonderful thing.......REALLY??!!!

2012-01-10T17:20:00.001+01:00

Önskar också att jag upplevde löpning såhär......

......när jag egentligen, varje gång jag ska sätta fart, helst vill göra SÅHÄR!!! :)

Blev i alla fall 5 km på 24 min, medelhastighet på 4:39 min/km. Hade kunnat pressa på betydligt mer men då jag skulle köra rygg efteråt ville jag ha liiiiiite krafter kvar! Haha, blev inte mycket att skryta över dock. Körde chins, 3 set x 8, och marklyft på 75 kg 3 set x 8. Tänkte fortsätta med biceps men hade faktiskt ingen ork kvar plus att träningsvärken skrek lite här och där. Så jag fick vackert pinna hem. Nu ska jag sippa i mig min proteindrink och sen laga lite middag. Efter det blir det ett kaffestopp hos moster innan jag rattar mig till jobbet.

To follow your dream....and stick with it

2012-01-10T14:22:00.002+01:00

Frukostlektyr.....

Sitter på golvet, sorterar, bläddrar, jämför, väger för och emot, tänker, tänker till och tänker om. Det är roligt men även lite stressande. Vissa av utbildningarna startar typ i förrgår, hur fan ska jag hinna det liksom? Typiskt mig, lång startsträcka men när jag väl har bestämt mig finns det ingen broms, bara full fart framåt! Som jag ser det finns det kanske två-tre möjligheter just nu. Den ena är sju veckor, den andra ett år......En betalar jag själv, den andra är CSN-berättigad. Blir till att samla ihop allt, bege mig till gymmet och se om det finns någon som kan ta en titt och ge mig lite feedback.

Ibland önskar jag att jag vore lite mer neutral. Det är inte ofta jag tänker så men när jag står inför sådana här val, där jag verkligen måste tänka till och utvärdera i förtid, det är då tankarna kommer. "Varför kan jag inte bara vara nöjd som "alla andra" verkar vara?" "Vad är det jag hela tiden söker?" "Vad är det som driver mig framåt?" "Är det verkligen så hemskt att stå stilla någon gång ibland?"

Jag vet inte jag, det där med att "alla andra" verkar så nöjda, det är nog mest skitsnack och det vet jag om. Det är nog inte många som är fyllda till bredden av den känslan, och än färre som ens vet om hur det ska kännas. Ändå tycker jag att jag ser dem ibland. Eller så är det brist på viljan till självutveckling kanske? De har liksom bara stannat upp. Lite som när man springer uppför en backe och vägrar titta upp för man vill inte se omgivningen. Det blir för jobbigt att se vad som komma skall så man naglar fast blicken i marken istället. Ja så kan det kanske vara. Men för de som är nöjda med att bara stå stilla, jag är glad för er skull! Ni har ju ändå på något sätt nått er dröm, även fast det inte är MIN dröm!

Funderar på vad jag ska träna idag. Kroppen är öm på fler än ett ställe. De där bulgarian split tog bra i söndags känner jag, skön känsla att känna att rumpan sitter där! Gårdagens träning börjar komma smygande och jag antar att det inte kommer stanna där. Får nog ta mig en springtur på bandet och sen köra lite rygg. Japp så får det bli!

One step forward and two steps back

2012-01-09T19:02:00.000+01:00

Åååååheeeeejjjj......ååååneeeeeejjjjj....ahaaaa......nähääää.......ooojaaaaa........inge braaaaa......

Ja sådär håller det på just nu i min skalle. Jag ägnade större delen av gårdagskvällen/natten till att surfa efter alternativa utbildningar. Gick ju svinbra, hittade en hel del som verkade vettiga. Men så idag, när jag pratade med några på mitt gym så blev alternativen helt plötsligt väldigt smala och jobbiga. Ju fler man frågar, desto fler som vill tycka till. Såklart. Så jag antar att jag får göra en egen bedömning, vad som blir bäst för MIG just nu! Så jag är inte så fasligt nedslagen, utan kämpar på. Frågan är inte längre om, utan NÄR.

Idag har jag haft en riktigt bra dag. Somnade vid halv två inatt och vaknade klockan tio. Håller tummen att natten blir helt okej på jobbet och att jag inte måste spika upp ögonlocken för att hålla mig vaken.

Tränade bröst/triceps med Fredrik. Riktigt roligt, det var länge sen vi tränade tillsammans. Planen var att först springa på löpbandet, men av någon outgrundlig anledning hamnade jag hos Bea på kaffe och kladdkaka. HUUUUR gick DEEET till?!! Hihi, det var kanske inte så nyttigt men desto roligare! Well, well, jag tar igen det om en timme då det blir en promenad med Erica. Fint att jobba upp aptiten innan vi ska kvällsfika på jobbet haha!

Har en teori som jag tänkte dra för er om olika samhällsskikt men då jag inte jobbat färdigt med den tanken än, så får det vänta. Spännande va? En riktig cliffhanger och kioskvältare, all at the same time!

Har stämt gitarren så nu ska jag göra en hit!

Sov gott inatt, det tänker inte jag göra :)

The båtten is nådd

2012-01-08T21:54:00.005+01:00

Jag kan ha en väldigt lång startsträcka ibland, och ibland ska saker och ting hända i samma sekund som tanken föds. Vissa saker går inte att hasta fram, de måste födas som en tanke, växa och flätas samman, ungefär som om tusentals regndroppar bildat en lavin som ej går att stoppa, för att sedan veckla ut sig och flyga iväg som en fjäril. Redo för äventyr.

Det är ungefär där jag är nu.....

Idag var jag och kollade på en lägenhet. Eller lägenhet, jag vet inte vad jag ska kalla det, det var mer en vind som någon har insett att det går att tjäna lite stålars på ifall lite möbler och väggpapp slängs in. Jo jag tackar jag, nästan 4000 spänn i hyra för något som inte ens har en ugn?! Betalar folk vad som helst nuförtiden? Frysfack, två kokplattor, duschen fanns i källaren och om man är längre än 165 cm får man stå på knä när man ska borsta tänderna.

That´s why jag känner att.....

The båtten is nådd!!

Varför i helvete håller jag då på såhär, kanske ni undrar?
Jo det ska jag nu tala om för er, vilket knyter ihop säcken till mitt inledande stycke.
Jag har en plan. En plan som jag länge, länge funderat på men som inte har känts riktigt rätt ändå. Eller rätt, riktigt mogen kanske jag ska säga, jag har inte varit mogen för det helt enkelt. Nu börjar jag lacka ur på mig själv. Om jag nu funderar så mycket, varför inte göra slag i saken någon gång? Ju mer jag har funderat, desto närmare svaret har jag kommit. Nu anser jag att jag får bita ihop, ta tag i det och helt enkelt bestämma mig! It´s now or never liksom!

Vad är då "MIN PLAN"?
Efter att ha gått till mitt arbete och förlorat lite av mig själv och min tro på mig själv, lite i taget, varje dag i flera år, så känns det som att jag måste sy ihop ett självläkande räddningspaket. Packa fallskärmen lite lagom slarvigt, hoppas på det bästa och helt enkelt ta steget.
Därför har jag bestämt mig för att vända min hobby till något vettigt, alltså utbilda mig till personlig tränare.

Hur ska då detta gå till?
Ja det är ungefär där jag är just nu. Plöjer nätet på jakt efter utbildningar, jämför priser, innehåll och genomförande. Hittar en massa som verkar bra, men efter ett litet snack med världens näst starkaste man så sitter jag nu här och känner mig rätt nedslagen. Fast ändå inte, jag tänker inte gå den vägen! Jag vet att jag kommer fixa det, jag fixar ju faktiskt det mesta som jag tar mig för även om jag inte ser det själv, så why not now?
Om det finns någon där ute som har tips, don´t be a stranger för jag känner mig rätt kortsluten at this moment!

Det är alltså därför.....
.....som jag vill hitta någonstans där jag kan bo billigt och helst möblerat. Har ju inte så mycket bohag och att börja storhandla just nu känns inte riktigt rätt. Jag vill ju satsa på det här först och främst, resten får komma eftersom.
Mitt arbete tänker jag heller inte vända ryggen. Jag vill jobba samtidigt som jag fullföljer utbildningen. Det här gör jag för mig själv, sen om jag kommer arbeta med det på heltid eller ej är inte viktigt just nu, det är inte DET som är målet. Målet är jag och mitt inre.

Is who I am....a survivor....

Rullar in i helgmys

2012-01-06T19:05:00.001+01:00

Idag vill jag inte säga något annat än att jag hade världens mysigaste torsdagskväll och helgen kommer fortsätta i samma tecken.
Mysfrukost och skön vinterpromenad i solen. Fick testa mina nya vandringskängor och jag är ruskigt nöjd. Ser fram emot härliga vidder och vacker natur, med pjucksen på!

Har inte så mycket att tillägga just nu. Tösen är i balans och mår bättre än bäst!

Duktiga-flickan-veckan

2012-01-05T14:06:00.001+01:00

Jag hatar egentligen ordet "duktig". Använder det ofta själv men önskar alltid att jag skurit ut tungan med ett slött rakblad så fort jag sagt det. Det kommer säkert ifrån när man var barn och var "duktig" på att hjälpa till att städa, diska eller nåt annat förbannade "tjej-göra". Jag var INTE duktig när jag ville vara med pappa och hugga ved eller åka traktor, då var jag nog mest besvärlig för det var väl inget för en liten tös som jag. Haha, åh herregud så de misstog sig :D

Ordet "duktig" för med sig en satans massa krav och jag hatar verkligen när vuxna säger till barn att de har varit just det. Försöker hitta något annat ord istället, men det är i och för sig inte alltid så lätt.

I alla fall, den här veckan har jag fanimej ändå varit duk....förbannat BRA!!!
Efter ett nyår i zombiens tecken gjorde jag det jag är riktigt bra på, rotade runt, hittade en massa energi, tog mig en funderare och så bara BAM WAM KADAM kommer det ut nåt i slutändan.

Jag har tagit tag i vissa saker jobbmässigt. Tror tyvärr inte att det kommer bli någon direkt förändring, men jag har i alla fall sagt vad jag tycker och det är bra gjort av en konflikträdd tös som jag.

Pantat flaskor. Det är en grym bedrift av mig ska ni veta! Jag liksom kliver över påsarna som redan överfylldes för flera månader sedan, och hoppas på att de ska hitta en egen väg till pantmaskinen. Så jävla lata de är att de inte orkar gå själva!!

Börjat bena ut hur jag vill åt något som jag velat göra hur länge som helst men som aldrig riktigt haft någon konkret form i min skalle. Nu kanske det börjar hända och om så kommer jag kämpa som ett djur för att det ska gå vägen. Jag lovar att berätta så fort jag har tagit steget eller åtminstone bestämt mig för det....haha nu skrev jag NÄR och inte OM.....hmm....kanske säger en del.
I alla fall, vi får se vad som händer men ni hänger väl med?!

Ingen ro och ingen vila. Ska strax pinna iväg på jobbet. Känns mest skönt då grannen håller på att onanera sönder sin.....klarinett tror vi att det är men det kan lika gärna vara en oboe eller liknande. Och jag ska kalla mig musiker.....herregud vad jag kommer få skit för detta stycke!
Efter det ska jag skynda mig hem, det fortaste jag kan, för då är inte lägenheten tom och tyst utan full av världens finaste, varmaste mest älskvärde......åååhhåååhåååååååååååå!!!!!

Peace out!

On the run

2012-01-03T17:54:00.001+01:00

Har haft en mysig rehab-dag idag. Drog igång med en löptur i ett vackert vinterlandskap. Kände mig lätt som en plätt, snön knarrade under skorna, och solen sken från en klarblå himmel. Precis som ett jävla perfekt vintersportcollage i en superhäftig tidning. Synd bara att själva modellen, jag that is, inte riktigt höll samma standard som vädret höhö! Men mysigt det var!

Efter det blev det fika hos mommen. Kaffe och sockerkaka är bra skit efter en löptur! :D

Ryktas om att det ska bli skridskoåkning på fredag. Lär väl vara samtidigt som när jag ska jobba men OM jag kan vara med så har jag i alla fall ett par nyslipade skrillor. Eller har jag det?! Karln på sportaffären drog fram dem ur påsen och sa:

"Det där är INTE skridskor!!"

Nähä tack som fan då! Har inte haft fram dem på.....ja säkert 12 år MINST så okej, de är inget hot stuff eller stöldbenägna, men de duger åt mig. Jag är heller ingen stjärna på isen heller så då är det ett schysst handikapp att skylla på rekvisitan. Fast det kommer inte att gå hem hos resten av gänget då först och främst min heta karl är hockeyproffs och smågrabbarna som också ska åka har honom som största idol och förmodligen kommer att försöka fälla mig när ingen ser för att få ha honom för sig själv ;) Eller inte för de är, by far,de finaste grabbar jag sett!!

Nu ligger jag på soffan hos mor och far och väntar på middag. Efter det blir det raka spåret till bror och the!!!! Sweet!!!

Morgon i Kälen

2012-01-03T09:29:00.001+01:00

Kaffet puttrar, dagen har precis vaknat och jag med den. Bestämde mig igår för att åka hem och ha en lugn, skön, ledig dag. Skrev förut att Kälen inte längre kändes som förut för mig, men jag tror att det börjar ordna upp sig på den fronten nu. Tålamod, det krävs en hel del tålamod vilket är något jag får lära mig gång på gång. Det är bra att vissa saker inte förblir så som jag tror.

Så nu sitter jag här vid köksbordet, mular skinkmacka och sörplar kaffe. Dagen ligger öppen men jag har inte brist på fantasi ska ni tro! Promenad, eller löptur kanske, för att inspektera stormens förödelse över vidderna. Hälsa på mommen, min söta, underbara mommen. Kanske dra iväg och få mig lite eftermiddagskaffe av Linda till och med? Vi har en plan för dagen, om den går att genomföra eller ej återstår att se. Ni kommer garanterat att upptäcka det i så fall :)

Kvällen kommer ägnas åt Kärebror och Puff. De ska få sin julklapp och jag ska få jäsa i deras soffa samt spana in deras nya renoveringsobjekt.

Färden upp igår var inte helt smärtfri. Ett träd hade rasat över vägen och det fanns no chance in hell att vi kom förbi med bilen.

"Äh, säger jag, jag drar bort det" och hoppar ur bilen, glad för ett litet träningspass.

"Men det är ett TRÄD Malin, det är ju hur stort som helst!" säger Therese.

Tss vaddå det ser ju smalt och klent ut, piece of cake liksom! Jo tjena! Jag drog och drog men kan inte påstå att det hände sådär jättemycket;) Bror fick komma med motorsågen à la Jason style! Skyller på att jag var lite svag i ryggen efter mina marklyft på gymmet tidigare höhö!

Nu ska jag dra på mig storstövlarna och bege mig ut i snön. Japp S.N.Ö.N för det ÄR SNÖ HÄR!! :)

Maybe it´s time.....

2012-01-02T14:07:00.001+01:00

.......for some......

?????????

Just nu är min hjärna inte riktigt sig själv, fast å andra sidan, hur är den när den är sig själv?! Jag gillar när saker kommer av sig själva, när det inte är så uppstyrt och förutbestämt utan lite luftigt och öppet. Så tänker jag när det gäller livet i smått, alltså de vardagliga stunderna när man inte behöver planera, boka in och minutiöst bokföra varje liten sekund.

När det kommer till livet i stort, ja då vill jag gärna ha en plan. Jag vill känna att jag styr skutan och att jag är på väg någonstans. Vägen dit kanske inte alltid blir densamma som den ursprungligen var utstakad och tiden kanske ruckas på lite hit eller dit. Men jag har en plan, ett mål och jag är på väg. Jag gillar att ha saker att jobba mot, det är då jag blir lugn, rationell och gör bäst ifrån mig.

Men när jag inte vet. När tankarna bara snurrar utan att få fäste någonstans, när det finns så många val men inget konkret, då tiltar jag. Det är som att kroppen själv drar i nödbromsen, på samma sätt som att man svimmar av ifall man har åt helvete för ont någonstans. Fast min hjärna stänger å andra sidan inte ned. Knappast jag tror! Nej den tvingar karusellen att snurra fortare och fortare, varje tanke bestämmer sig för att göra en egen individuell orienteringstävling och hur jävla bra går det när ingen av dem inte har ett KONKRET MÅL??!!

Haha precis, ni kan ju tänka er själva! :)

Fram tills alldeles nyss trodde jag att det mest berodde på en osäkerhet hos mig. Jag trodde att jag drevs framåt och tänkte de här tankarna av "fel" anledning. Nu vet jag att det inte är så. När något känns så otroligt rätt och självklart, när pusslet lägger sig själv, vore det konstigt ifall jag skulle se det på något annat sätt än jag gör.

"Ja men skaffa ett mål då!"

Självklart ska jag göra det! Men när det är flera faktorer som spelar in, när jag inte är ensam spelare på plan och mina beslut påverkar andra, då är jag inte lika kaxig längre. Då tenderar jag att sätta mig på avbytarbänken, invänta och studera laguppställningen, och försöka lista ut vad resultatet kommer bli.

New years eve and I do not wanna leave

2011-12-31T22:02:00.001+01:00

Trots nattjobb hela helgen hann jag i alla fall med att dra på mig finstassen och bege mig på ett pre-party. För mig var det det, för resten av gänget började festen när jag drog. Snöpligt slut men så blir det ibland när man har ett sånt här jobb.

Vi har det rätt mysigt här också, företaget bjuder på god mat och jag har tagit med choklad och fejkbubbel att skåla i men ändå....Jag får inte pussa min finaste fina älskling på tolvslaget, något som inte kommer åter. Vårt första nyår. Får väl försöka kompensera det på nåt sätt ändå ;)

Mitt nyårslöfte då?
Har inte avlagt något sådant sen jag var barn och slog vad med mina föräldrar att jag skulle vara utan godis i ett år. Vad jag fick för det? 500 spänn och förmodligen en bättre mynhygien haha!
2012 hoppas jag bjuder på en hel del förändringar. Hur planen ser ut är lite diffus just nu, men den klarnar längs vägen. Å ena sidan gör det mig galen att inte ha ett utstakat mål, å andra sidan försöker jag att inte rusa på i 180 knyck trots att känslan säger mig så.

Jag vill även gärna tro att året kommer utnyttjas mer kvalitativt, att ta vara på alla de fina stunder som ges. Det har jag varit rätt dålig på under detta år, av naturliga skäl men ändå. It's those little things in life och nu har jag någon som verkligen får mig att varva ned och se dem.

Nej nu ska här slitas. Har svidat om återigen, nedan finner ni finstassbilden kontra verkligheten haha!

Till alla fantastiska ute där:
GOTT NYTT ÅR PÅ ER!!!

Energitömd

2011-12-30T15:49:00.000+01:00

Är ordet för dagen, eller kanske för helgen?
Jag kan verkligen förstå varför sömnbrist är en mycket bra torteringsmetod för man är verkligen inte sig själv när man inte får sova ordentligt. Att jobba nattskift och inte kunna sova dagtid är inte samma sak som att man haft en taskig natts sömn. Inte för mig i alla fall.

När jag inte är mitt vanliga sprudlande jag märker jag att omvärlden har svårt att ta det. De vet liksom inte hur de ska reagera och bemöta mig. Det är som om de räknar med att jag ska styra upp och dela ut energi som någon slags energikulspruta, just push the button and GO GO GOOO!!!! Det är i och för sig en väldigt fin tanke, men ibland behöver jag också fylla på. Verkar funka i form av en ruskig urladdning för att sen komma tillbaka more powerful then ever! Rasera och bygga upp, är det inte så vi gör?

Jag kan lugna er med att det oftast endast är bristen på sömn som gör mig låg och energilös, men det är jobbigt ändå att inte känna att man är med på samma sätt. Jag reagerar på saker på ett helt annat sätt, hur folk beter sig är jag otroligt känslig för sådana här dagar. Inbillar mig både det ena och det andra och ja, jag rubbar väl verklighetsuppfattningen på något sätt.

Imorgon är det nyårsafton. Någon sammanfattning av mitt 2011 kommer det inte att bli eftersom det har varit ett stormigt och jobbigt år och alltså inget jag vill belysa som nån slags bedrift, och det tar ju inte slut bara för att ett nytt år börjar. Synd det där, borde funka så att man bara vänder blad och så blåser nya. friska vindar utan att man ens behöver anstränga sig.

Så just nu är det såhär jag känner mig. Imorgon är en ny dag, förhoppningsvis kan jag sova bättre men annars är er vanliga energobomb tillbaka på måndag! Håll ut!

Det ligger på!

2011-12-29T15:22:00.001+01:00

Just nu i denna sekund är jag så långt ifrån taggad att städa som någonsin är möjligt! Klev upp kl 06:20 för att lämna in bilen på kamremsbyte. Hade klipptid klockan 08:00, drog därefter en sväng på stan, blev upplockad av Olivera för lunch på Ikea. Shoppade två eventuella nyårsklänningar, ( skitkul att jag kommer få ha den på i några SKETNA timmar innan den byts ut mot stålhätteskor och arbetskläder).

Provade förresten kläder på MQ. Nu undrar jag, är det deras klädstorlekar som är åt helvete för SMÅ eller är det ALLA ANDRA klädbutiker som säljer kläder som i själva verket är STÖRRE?? Jag menar, idag provade jag två grejer i storlek 34, min vanliga storlek, och för att få plats i dem hade jag varit tvungen att såga av mina nedersta revben. Är det den modellen vi kör nu, Cher-modellen liksom?? För det var ju inte magen eller rumpan som var i vägen, fast det vore ju enklast att tro, men nää REVBENEN!! Fick panikprova ett gäng plagg på H&M för att återfå förståndet haha!

Hur kläderna ser ut kanske jag slänger in, annars lär ni få se det på lördag. Nu får ni se hur det såg ut tidigare idag:)
Städa, träna, sova och invänta nattpasset på jobbet blir min melodi, fy tusan!!

Jobbar, tränar, svettas

2011-12-28T17:12:00.001+01:00

Japp och när man har sån tur som JAG blir man bjuden på mat sen:) Så nu ska jag bara suga i mig drinken och sen är jag på språng igen!
Egentligen skulle jag träffat några andra underbara människor idag men då tiden blir knapp så fick jag tyvärr avstyra det. Tidsoptimist hell yeah!

Återkommer säkert ikväll med nya breaking news:)

Skulle träna men....

2011-12-27T22:16:00.001+01:00

.....valde att istället ta på mig ett extrapass på jobbet istället så nu är jag nyss hemkommen efter 15 h på jobbet. Alternativet var att träna och sen försöka ragga en kvällsdate men jag är så sjuk i huvudet att jag tänkte; "Vafan det kan jag ju göra på jobbet också OCH få betalt!" Haha sagt och gjort :) Okej, det är väl inte riktigt samma sak som att sitta på ett schysst fik eller hemma hos någon och slappna av i en soffa men vi var ett skönt gäng som jobbade ikväll så liiiiite så blev det nästan.

Träningen då?
Ja jag känner att jag måste sätta ett slags mål, antingen genom tävling eller något personligt mål. Det som är svårt är fokuseringen just nu, för jag vet att det krävs fokusering för att lyckas och för att känna mig nöjd. Att jag har gjort mitt bästa och givit allt. Just nu sitter jag liksom som i ett väntrum. Visst, det kanske är en dålig ursäkt vad vet jag, men det är i alla fall en orsak.
Sen tycker jag ju att så mycket är roligt. Poledancen är grymt skoj! Skulle vilja lägga ned mer tid på den men då kommer ju i och för sig gymmet i skymundan. Skulle vilja jobba mer med vikterna och bygga styrka men då kommer crossfitträningen på efterkälke. Ja ni ser ju mitt dilemma! Jag spretar hit och dit som en.....eehh mjukare form av kaktus?.....och det tar nog lite tid innan femkronan ramlat ned. Det brukar den ju göra förr eller senare.

Imorgon är dock planen att träna efter jobbet. Efter det ska jag förhoppningsvis bege mig och träffa några finestuff-people som jag inte sett på år och dag, bokstavligen talat!! Om inget sätter några käppar i hjulet såsom en ny storm eller så.

Avslutar med en GRYMT bra skylt, kanske den bästa på väldigt, väldigt länge! Det är inte jag som ka ta cred för att jag hittat den, nej jag blev visad den idag på jobbet av en som tänkte på mig när han såg den. Geee I wonder whyyyyy!!!!!! Haha!!

Håll tillgodo......

Weeeeell don´t know ´bout you but

I JUST LOVE IT!!!!!

Jag fick kyssa tomten jag!

2011-12-26T22:06:00.002+01:00

Japp tänk för att det fick jag!!

Den här kvällen hade allt i överflöd.....två tomtar....

Fick till och med ha lillgrisen Izzy hos mig i helgen!!

Det var visst ingen som skulle köpa julklappar......:)

......maten.....det fattdes....INGENTING!

Superfint pynt......

...en och annan crazy person hihi

.....fina Helen, värdinnan, och goeste tomten Rulle

Min finaste julklapp....och då menar jag inte paketet!

Har haft en alldeles underbar jul med galna, fantastiska människor och jag är SÅ GLAD att jag fick vara med!!

TACK!!!!

Like I never left....

2011-12-26T21:41:00.001+01:00

Innan jag berättar om min sagolikt underbara julhelg, för det har jag verkligen haft, måste jag bara få skriva lite om något lite mer tungt och jobbigt....

I helgen var första gången som jag var till huset sedan jag flyttade. Kände visserligen på mig innan att det skulle kännas konstigt men jag hade ingen aning om att det skulle vara överjävligt jobbigt!
Jag har en viss förmåga att "flytta fokus", det vill säga att jag, när jag står inför ett vägval, ofta har lätt att lägga det jobbiga åt sidan och tänka "Jaha nu har det här hänt, hur ska jag lösa det nu då?". Borsta av och gå vidare. Never look back. Fast nu ljuger jag lite, jag har ju även en grym förmåga att vrida och vända, älta och slita ut tills jag själv är ut och in och inte vet vilken sida som är rätt. Fast det är oftast vid mindre grejer jag gör så. När min dagmamma dog, när Arnes mamma dog......sådana katastrofgånger gör jag det jag gör bäst, flyttar fokus och löser problemen.

Lite så har jag nog gjort för att hantera separationen. Jag har insett vad jag måste göra, "fixat felet" och gått vidare. Utan att titta bakåt speciellt mycket. Liten backspegel, stor framruta oh yes.

Därför var det lite överraskande att köra in på parkeringen, like I did a hundred times before, och knockas av en känsla som jag inte riktigt kan beskriva. Allt var som förut, bara det att jag inte hör dit längre. Grannens hund kom och hälsade, Izzy ville ut och in, nästan alla saker stod på exakt samma ställe som när jag sist lämnade det.....Kort sagt like I never left!

Det kändes hemma fast ändå inte. Allt så välbekant, sättet att sitta i soffan, lukten, hur dörren känns att öppnas och stängas, hur kaffekoppen känns i handen. Jag har nog inte insett hur mycket det betyder för mig att ha något att kalla "hemma", det var nog det som överraskade mig mest. För här där jag bor nu är inte hemma, inte ett dugg. Inte så konstigt kanske att jag gärna åker härifrån för att umgås med folk så fort jag kan. Det är inte lägenheten i sig, den är jättemysig, det är mer att jag inte KÄNNER att jag hör hemma, inte någonstans just nu faktiskt. Det är lustigt hur man inser saker sådär helt plötsligt. Att inse varför det ena beror på det andra.

Det var i alla fall jätteskönt att sitta ned och prata med Arne. Det behövde vi nog båda. Skönt att kunna berätta om mitt liv och hur det nu ser ut. Utan att behöva känna mig dum på något vis.

Så nu vet ni det. Julhelgen är förbi och jag har fått fira med en helt underbar skara människor. Om jag har fått till några bilder ska jag mangla ut dem här. Hold on tight!

Det årliga rimmet kommer här

2011-12-21T17:42:00.001+01:00

Tomten är stressad, han tvinnar sitt skägg
Hur ska han hinna med både julskinka och fläsklägg?!
För Tomtemor har strejkat, hon viker inte en tum
Tomtefar sover på soffan, nyckeln är bytt i deras sovrum
Inget är som det brukar, ja hur ska det gå?
Stressad till max, ja inte ens ett nyp han kan få!
Som man bäddar får man ligga och bädda, det kan ej Tomtefar
Rocken är ej tvättad, ska han måsta åka med rumpan bar?
Tomtemor äter praliner i sängen och ser på Ricky Lake
Dansar utan BH i rummet, de nygjorda tuttarna är ju ändå fake
Ja vad står på, hur blev det såhär?
Jo se Tomtemor har tröttnat, julen är bara till besvär
Hon putsar renarnas tänder, slår in paket och kokar gröt
Allt spring har gjort att hon nu med skinkorna kan knäcka nöt
Men till vilken nytta när Tomtefar på den stora dagen ändå inte är där och får känna?
Det enda han i skallen har är att renarna få förspänna
Nej nu är det dags att sätta klackarna på tvären och i nödbromsen dra
Inte en enda gång till hon lyssnar på Tomtefars " ska ha å ska ha"
Hur gör man det själv? Tomtefar på Google letar
Medans den andra handen i sovrumslåset lirkar och petar
Måtte han hinna Tomtemor blidka för internet är inte snabbt som 4G
"Snälla hjärtat lås upp, jag gör vad som helst du ska få se!"
Men Tomtemor lyssnar ej på det örat, hon har hittat sitt kall
På internet slipper hon va just tomtens fru, här kan hon bara va ball
Lägga upp bilder som hon i photoshop har manipulerat
Låtsas att hon är en jetsetare som på universitetet studerat
Roligt för stunden men efter ett tag
Undrar hon: "Finns det fler som inte är sig själv utan låtsas precis som jag?"
Tanken är läskig, hon längtar nu hem
Till sina små nissar och Tomtefars varma le.....
Rusar till dörren och öppnar den fort
När Tomtefar ser henne naken är hon redan förlåten för vad hon gjort
Barnen får visst vänta lite längre på klappar, hårda som mjuka
Tomtefamiljens vuxna har för dagen anmält sig sjuka
Nissarna lyssnar och undrar:"Hur ont kan man ha?"
De fattar ej att mor och far ej är ledsna utan enbart gla'
De fattar ej heller att nästa år får de dela med sig till ännu en tomteluva
För vad än mor och far har så är det inte snuva
I år är julen inte inställd, bara lite senare än som sig bör
Såvida inte arbetsförmedlingen kan hitta nån annan som släden kör
Så känn ingen stress, slå ned era små, söta rövar
Inmundiga en dryck som både lenar och bedövar
Det blir jul i vilket fall
Så ta tillfället i akt, få varann på fall!
Kärlek är vackert och borde finnas i varje present
Den enda låga man alltid bör ha tänt
Så gör som Tomten och ge allt ni har
När knäcken är uppäten och snapsen tagit slut är det ju kärlek som finns kvar!

GOD JUL ÖNSKAR JAG ER ALLA!!

Nu har jag tänkt igen!

2011-12-21T10:50:00.001+01:00

Svalkar vinden, värmer solen
Ser du något bakom molnen
Känner du lyckan genom sorgen
Jag har inget mer än MINA TANKAR

Det är inte ofta nuförtiden, som mitt huvud trillar med från molnen och fastnar på mitt huvud igen. Ibland händer det och då får ni vara med:)

Igår funderade jag, återigen, på mitt lilla huvudbry som heter MIG SJÄLV. Jag har väldigt lätt att ta in människor, men det är inte samma sak som att släppa in folk. Det är som att omvärlden går runt med en bild av mig, en väldigt fin bild ska jag säga, men då jag har en annan bild är det inte lätt att få ihop dem till en.

Så jag trampar. Från ena sidan till den andra. Rädd för att alla ska "upptäcka" bilden bakom illusionen och bli besvikna. Jag vill inte göra någon besviken! Ja, jag hör själv hur jävla dumt det låter så flippa inte ur och tro att I've lost it totally.

Människans natur är kanske att suga upp det som inte är så bra, och sopa undan allt bra eftersom det inte är något som behöver fixas. Vi vill gärna fixa saker. Men om jag egentligen inte behöver fixas, om jag ändå, bare with me, ändå är rätt bra? Om jag bara kunde få de där två bilderna att närma sig varandra.....ja ni ser, nu vill jag fixa igen! Klipp och klistra, vänd och vrid. För helvete, vissa saker räcker med att bara VARA!!

Men ni ska veta att jag lyssnar. Jag lyssnar och förundras över allt det fina ni säger. Det är inget som går obemärkt förbi trots att jag gärna är lite döv på det örat. Ibland ryker vaxproppen ut och jag kan till och med tro på det själv. Det är bra dagar, bra stunder. Mina dagar är oftast bra men det där extra lilla ruset, oslagbart!

Allt är inte vad det ser ut att vara, inte alltid i alla fall. Varken mitt liv, ditt liv eller någon annans liv som man sneglar på. Om vi alla kunde komma ihåg det och fokusera på den inre kärna som är en själv och de närmaste runt en...ja tänk vad vi då skulle kunna åstadkomma här i världen!

Nu börjar mina visa ord tryta, eller nej jag kan ordbajsa om det här hela dagen egentligen. Men det går inte! Julklappar ska handlas, för att jag vill och inte för att jag måste och det är en jäkla skillnad, och någon ska överraskas. Puss på er, hoppas ni har en underbar onsdag där ute....för det är onsdag idag....väl? :)

Säger god morgon

2011-12-20T07:34:00.001+01:00

Igår åkte vi förbi denna magnifika byggnad på vägen hem. Häftig eller hur?

Nu ska jag snart dra iväg på en dagskryssning, I'll be back under dagen!

Gör ingenting men får tiden att gå ändå

2011-12-19T15:23:00.001+01:00

Jag måste vara expert på att fördriva tiden trots att jag egentligen inte gör ett förbannade dugg!

Klev upp vid nio, åt grötfrulle och ringde Ica för att kolla hur jag ska göra med ett paket jag fått och som jag naturligtvis glömt bort. Misstänker att det är borta innan jag hinner hem. De kunde inte se hur länge det låg kvar, de kom heller inte in i databasen eftersom det var DHL och inte själva posten som skickat ut det. Fanns ingen möjlighet, Gud förbjude what so ever no chance in HELL att det gick, på något banbrytande vis, att få dit ett meddelande eller stoppa återkallningen . Let's face it, vi lever inte på den tid då brevduvorna gjorde ett exemplariskt jobb, eller ens i den tid då mänsklig kontakt kan påverka. Vi styrs av tekniken! Säger den att paketet ska tillbaka så ska det det! Jag menar, det STÅR JU HÄR! I DATAN!!

Kunde jag kanske skicka någon annan? Jajamän, såvida denna någon hade mitt leg eller pass. Jo tjena vad lätt det blev helt plötsligt! Jag kan alltså ringa dit, uppge mitt sändningsnummer bla bla bla, få veta det mesta om mitt ärende MEN HÄMTA UT DET ÄR FAN OMÖJLIGT!! Well I guess det är bra för nån, eller flera, anledningar jag inte tänkt på. Såklart!

Har i alla fall fått iväg kroppen på en lätt löprunda på nära 7 km. Snittade en tid på 5.26/km. Ingen drömtid men det var inte underlaget heller. Snömodd och slask, tänker positivt och ser det som att jag gör av med mer energi ju jävligare det är att springa så jippi mig!! :)

Har fått in lite requests på julklappsrim så jag måste sätta fart med det! Skoj! Men nu väntas ettårskalas och imorgon ska jag åka på en dagskryssning till Åland. Det ligger på så att säga tss ;)

Julstök

2011-12-18T20:52:00.001+01:00

När alla andra rusar fram i 180 knyck och injicerar koffein för att orka med julstressen, lutar jag mig tillbaka och tittar på. För första gången på länge ska jag kanske tillägga. Har väl aldrig haft så lite måsten som just nu!

Efter en skön, slö lördag i soffan, pallrade vi oss ut för lite luft. Soft julshopping och sen hem för att baka julgodis. Lite specialimproviserade Mozart-kulor och en likörtryffel har vi lyckats få till. Nu ska knäcken kokas! Jösses så duktiga vi är va? :)

Ja just ja, om nån vill ha julklappsrim, FRÅGA GÄRNA! Jag plitar gärna ihop något skoj!

Mozart-kulorna

Finaste goaste presenten av finaste goaste tösen!

2011-12-16T23:04:00.001+01:00

Fick egengjorda praliner av Anna-Karin i onsdags. Hur snällt är inte det??!!
Ikväll var det pralinprovning med betygsättning. Yeah right som om nån skulle vara äcklig liksom!!

Gjorde långpremiärturen med silverpilen ikväll. Nu har vi seglat genom snöflingor stora som vantar, fast de flög lika ilskna som bin!! Regn, snömodd och totalt jävla mörker har vi också provat på. Gick ju bra, nu är jag framme och mår prima! :)

Bilder på finaste chokladen kommer nedan:

Fortsätter lyxglidarveckan

2011-12-15T20:23:00.001+01:00

Har lite bilder, tagna med ifånen därav kvalitén, så ni får glutta lite på hur mysigt vi hade det igår:)

Hade kunnat ligga och guppa runt i utepoolen hels kvällen. Jag älskar verkligen att titta upp på stjärnhimlen. Det finns två saker som är det bästa med vintern: att man kan ha mössa på sig i tid och otid utan att bli skjuten, samt att stjärnorna lyser så klart och vackert att man blir yr i huvudet!

Bloggar från mobilen medans jag väntar på att Erica nattat Rocky så jag återkommer med ett "riktigt" inlägg sen. Nu blir det bilder!

Vackert så hjärtat krullar sig!

2011-12-14T22:38:00.002+01:00

Världens finaste kärleksförklaring.....

Sila bort alla USA-sliskiga smörballader som bara gör att ni halkar i er egen skit till slut!

Lyssna, lär och lev till denna sång!

Lär er texten, ta tag i den ni har närmast hjärtat, se dem i ögonen och låt dem veta att det är såhär de får er att känna.

What could go wrong after that liksom??!!

.............

Eller så är det bara jag.....

.....men jag är helt såld på hur oerhört vackert det, fortfarande, går att beskriva något i denna värld.

I´d take it aaaaany day of the year, that´s for sure!

Lusse Lelle och kommande dagar

2011-12-14T08:58:00.001+01:00

Jorå, maten igår gick att äta. Ingen bild på den tyvärr då den såg ut som om den först dödats, blivit överkörd och sen slängts i en köttkvarn bara sådär, just in case :) Såg alltså inte, oerhört konstigt nog, som bilden jag hade föreställt mig haha! Men det gick iaf att äta så det så!

Efterrätten däremot var både jävligt gullig och god så den kan ni glutta på nedan. Saffranspannacotta är det om det inte framgår av bilden. Svinenkel....eller nä jag menar den är hur komplicerad som helst och bara ett proffs kan få till den!!! Gillar sånt som kan göras i förtid. Då slipper man spela i ovisshetens land. Man rör ihop nåt, ställer in i kylen och sen kan man följa med i händelseförloppet. Jag menar, det syns ju rätt fort ifall det blir bra eller anus!

Sitter på tåget tillbaka till Sundsvall. "Hem" borde jag väl säga, men det är väl som den där låten "Home is wherever I'm with you"....and My God så rätt de har! Underbar låt förresten, man blir glad av den! Ska lägga upp den sen så får era kärleksfulla hjärtan värmas lite extra såhär i juletid.

Mycket ska hinnas med på två dagar. Är väldigt bra på att, tror jag iaf, dra ut timmarna så att jag får plats med så mycket mer än någon annan dödlig. Jo
tjena!

Jag ska på spa med Anna-Karin idag. ÄNTLIGEN ska jag säga, vi har pratat om det i en evighet! Sen ska jag försöka hinna träna och kanske, kanske hinner jag klämma in ett spontanbesök hos någon också, som den tidsoptimist jag blir när det är roliga saker på G!

Imorgon ska jag träna, handla julklappar, äta lunch med bästaste Puff, vidare på julmarknad och dricka glögg.

På fredag är det julmöte med julbord på jobbet. Efter det blir det nog vidare till mig för att dricka glögg. Arbetskamraterna drar nog ut på stan sen och jag tuffar tillbaka till Stockholm, where my heart belongs ;)

Japp det är mina närmsta dagar det! Häääng med vetja!

Keeping my promise!

2011-12-13T14:05:00.001+01:00

Japp jag har ju lovat, dels mig själv men även alla er andra (för de som bryr sig that is) att jag ska ska SKAAAAA harva mig igenom min baskurs i träningslära. So here I am, skriver så pennan blöder! Okej jag ljuger, jag ska precis börja! Det där skrev jag förra gången jag satte ned min rumpa, tog mig tid alltså. Det är i alla fall en början och helt klart bättre än någonsin tidigare!

Bh-brist till trots tog jag mig ändå en rask promenad till utegymmet och brände av ett tabata-pass. Med det menas åtta st intervaller på 20 sek och 10 sek vila mellan varje intervall. I princip kan man köra lite vad man vill men jag valde chins, armhävningar, situps och benböj. Egentligen borde jag skrivit upp resultatet och jämfört med föregående men jag skippade det idag. Rätt säker på att jag inte gjorde ett toppenresultat hehe.

Fick förresten guida en snubbe i rätt riktning. Kan ni tänka er MIG guida i STOCKHOLM??!! Haha undrens tid är inte förbi. Pekade jag åt rätt håll då? Jajamän!!

Nu ska jag sätta fart med teorin. Om några timmar ska jag kocka fram nån form av måltid så håll tummen att det blir ätbart :) Bilder på detta spektakel kan komma att dyka upp senare så stay tuned...

Singing the Stockholmblues

2011-12-12T11:22:00.001+01:00

Dagen är vaken och jag med den. Är på väg till moster för lite kaffe, surr och kanske en långpromenad. Träningskläderna är med iaf, få se vad dagen bjuder på. Hade tänkt ta en löptur imorse men tankspridda tjejen hade väl packat allt utom det viktigaste...sport-bh!! Så utan den och ingen silvertejp i sikte får jag väl snällt vänta tills jag är tillbaka i stan och kan botanisera fram en. Jaaajaa jag kan ju köpa en ny jag veet!! :)

Djupare än så blir det inte just nu!

Soffliggarrock

2011-12-11T21:04:00.001+01:00

Idag har varit en riktig soffliggardag. Frukost i soffan, slötittandes på lite skidskytte (japp ni hörde rätt, JAG TITTADE PÅ SPORT hihi). Allt går i rätt sällskap så det så!!

Runt två behövde vi båda lite frisk luft strömmandes igenom hjärnorna, så vi tog en promenad runt Hammarby sjöstad. Ruskigt fina, nybyggda områden men mysiga vägar, gångar, skrymslen och vrår. Häftigt att se men det kostar också därefter förstås.

Handlade lite middagsmat på hemvägen, sen blev det soffmys igen med glögg och pepparkakor med ädelost.

En skön söndag med andra ord!
Har inte så mycket att tillägga just nu. Har fjorton dagars ledighet att se fram emot. Då ska här göras julgodis, ha lite glöggmys med fina vänner, handla julklappar, ja lite sånt. Kommer att tillbringa större delen av tiden i Stockholm förstås, men jag är lite flexibel så om det är någon som skulle vilja se mig, don't be a stranger to ask!

Trött tjej tuffar tåg

2011-12-10T12:16:00.001+01:00

Väskan är packad och jag är på väg. Kroppsligt också, mycket viktigt, för mentalt har jag egentligen aldrig lämnat:)
Det är som Nalle Puh säger:

"Fastän det är väldigt gott att äta honung, så finns det ett ögonblick alldeles innan man börjar äta den som nästan är ännu bättre"

Precis så känns det! Var sak har sin tid. Även fast det är överjävligt jobbigt att inte kunna vara tillsammans när man själv vill, utan bara när man kan, så försöker jag komma ihåg hur oerhört lyckligt lottad jag är. Det är inte alla som, ens för en kort stund, får känna som jag känner just nu. De vet inte ens om HUR det ska kännas! Sorgligt men sant.

Därför fokuserar jag på det som är bra. Vilket inte är direkt svårt när det är så mycket! Visst, jag har dippar ibland, då lyxdeppar jag för det får man faktiskt göra. Tycka lite synd om sig själv för att sen resa sig, borsta av sig deppdammet och höja blicken igen.

Just nu har jag två lediga veckor framför mig. Två veckor som ska utnyttjas till max på alla sätt och vis och sen igen och igen.

Ja just ja! Hur var Maggio igår?
Vacker, sval, het och balsamerande skulle jag vilja sammanfatta det. Fick dock inte samma känsla som på Gatufesten, vilket har sin naturliga orsak. Svårt att plocka fram ljumma sommarnätter när vädret var som igår liksom! Dessutom var jag själsligt någon helt annanstans så förlåt Veronica, du fick inte riktigt den uppmärksamhet du förtjänade!

It is goin down tonight!!

2011-12-09T20:18:00.001+01:00

Ikväll dricker vi sprit och tar sikte på Aveny och Veronica Maggio!! Så hold your horses eller come visit ME down town.....

Sånt som hänt under min dag idag

2011-12-07T22:00:00.001+01:00

09:30
Vaknade av vad jag trodde var grannens väckarklocka men som förmodligen var en barnleksak. Holy crap vad snopen jag blev när jag insåg att jag borde ha vaknat för länge sen!

11:00
Kliver ut genom dörren och möts av denna syn. Är det svårt att hålla mig glad idag är frågan? NÄÄÄÄ är svaret!! :)

11:05

Drar till Erica och Fredrik för att ha en umgängesdag på Birsta. De ska handla julklappar och lite grejer så jag leker taxichaufför eftersom Fredrik vill åka min fina, nya bil. Försöker vara häftig och gasa på lite men då mår Erica illa och gillar inte min nya, fina bil. Jag får köra sakta och fint helt enkelt :)

12:00

Står på Toys R Us och letar julklappar. Har fullt sjå med att hålla ihop flocken då de driver iväg åt olika håll, med olika tankar och olika julklappar i tankarna. Svettigt men det går! :) Äh jag överdriver, jag hade skitkul faktiskt hihi!

14:00

Håller på att tugga på mitt eminenta sällskap. Jag är hungrig och måste få mat! Så vi äter. Ruskigt spännande va haha! Äter och pratar.

15:00

Står på......ja vafan heter det om det inte är Toys R Us eller Barnens hus? Lekplaneten? Finns den ens? I alla fall, det är den där leksaksbutiken inne i Birsta city. Två ungar håller på att Godzilla sönder en synth. De slår på alla knappar samtidigt och synthstackarn försöker både ploppa ut låten "Popcorn" samt även POPPA popcorn. Vad gör jag undrar ni?

Jo, jag LER! För jag mår så jävla bra! Vanligtvis hade jag velat slita sönder tangent för tangent och mula in dem en efter en munnen på dem.....okej fullt så barbarisk hade jag INTE varit, men jag hade förmodligen lackat ur lite. Men nu......

Nu är jag bara så.....ja jag hittar inte superlativen ens för att beskriva så ni får nöja er med

KÄR!

Jag kan omöjligt fungera eller reagera som en normalt funtad människa, för jag är inte normal. Det känns som om jag är konstant hög, och alla dalar man kan få under en dag liksom smetas ut och trycks bort av ett stort kroppsligt leende. Rakt in i hjärtat. Mitt hjärta ler! Det ni!

Okej.....lite carried away där men vi tuffar vidare!

16.00
Landar i soffan hos Erica och Fredrik och myser till det med lite glögg.

18:15
Har svept en proteindrink och vandrat in till poledancen.

20:15
Vandrar hemåt igen efter två timmars grymt rolig träning! Önskar att jag kunde vara med på avslutningen på fredag, men jag har andra planer. Roliga planer. Nästa gång kanske jag vågar mig på att vara med och dansa. Då ska det bjudas in lite gäster också. Anmäl er på VIP-listan, först till kvarn haha!

22:30
Väntar på ett godnattsamtal ifrån det finaste jag vet! Efter det kan jag sova gott och vakna till en ny dag. En dag närmare lördag. Känns bra att bocka av. Riktigt bra.

Spelar inte i samma liga.....

2011-12-06T11:43:00.001+01:00

......riktigt än :)

Vill bara visa detta fantastiska klipp! There´s more to it än att behaga karlarna så att säga!

Jag återkommer när jag nått dit hehe. Man måste ha ett mål right?

Mål ja. Jag har nog ett starkt behov av att ha mål i livet. Känna att jag är på väg någonstans. Är jag utan mål irrar jag mest runt runt och vet inte riktigt vart jag ska ta vägen eller var jag ska börja. Jag tycker om den delen av mig själv, att jag presterar när jag vet vad som krävs av mig.

Däremot kan startsträckan vara jävligt lång. Jag måste vara motiverad, känna att det ger något positivt tillbaka, för att verkligen ge allt. Hamnar jag i den känslan är det nog inte så mycket som är omöjligt. Vill man så kan man, det är så sant och rätt som det bara kan bli!

Just nu har jag mest långsiktiga mål. Det känns rätt bra. Jag vet att allt kommer falla på plats eftersom och det är en skön känsla.

Det finns dock ett mål som visserligen kan vara hur långsiktigt som helst, men som är något jag började ta tag i redan i våras. Livet kom dock emellan, vilja och orken föll liksom lite efter, men nu finns det inga ursäkter längre. Det handlar om min utbildning inom hälsa/kost. Jag vet inte vad det sitter i, varför det är sååååå svårt att sätta igång. Vad är jag rädd för egentligen? Tror det mest handlar om lathet och disciplin. Jag är bra under viss tidspress. Har jag ingen eller inget som piskar mig är jag helt klart mindre bra.

Så nu sitter jag här och funderar. Bläddrar i min tjocka pärm, planerar och försöker vara min egen piska. Visualiserar hur förbannat skönt det kommer kännas när jag tagit mig igenom grundkursen och får papper på att jag minsann kan och vet något. Varför det är så viktigt med bevis vet jag inte riktigt, men jag antar att det känns bra att kunna hänvisa till något om jag ska hävda mig bland stock och sten.

Så jag lovar, på heder och samvete, att jag ska ta tag i detta. Tidsgränsen vet jag inte riktigt, måste titta över den och se vad som kan vara rimligt.

Nu ska jag äta och handla en tvättsvamp så att jag kan jobba fram silverpilen i dess rätta sken ;)

Faaan så svårt......

2011-12-04T22:24:00.001+01:00

.......det ska vara att få till ett blogginlägg idag!
Jag försöker sortera allt, lägga det i små imaginary-plastfickor med olika färger så att jag lättare ska kunna hitta, knyta samman och slutföra. Hur det går i verkligenheten? Ja vad tror ni själva haha?
Oftast så tror jag att det är bra att jag funderar och analyserar, men ibland så önskar jag att jag kunde stänga av detta ständiga brus som tjuter, sparkar och ålar sig fram tills jag bara inte kan ignorera det. Det kan omöjligt vara bra att fundera på saker som inte kan få något svar, det säger sig lite självt va?

Å andra sidan blir det lite som en själarensning. Jag gräver längre och längre in i mig själv tills jag inte får upp något mer på spaden. Då försöker jag igen. Lite till. Till slut är jag färdig. Jag fattar att det inte finns något mer att titta på. Jag vänder mig om och tar en titt på högen jag samlat ihop, skakar lätt på huvudet, ler lite för mig själv och inser att jag varit ute och cyklat igen på egen hand. Spaden kastas i gräset och jag vandrar därifrån med stora kliv.

Efter det är jag lite renare, lite lättare. Som ett miljövänligt Lätta-paket liksom! :) Då är jag tömd på skit och redo att ta emot igen, både fina och fula intryck. Round and round it goes halleluja för det!

Ibland driver jag lite med mig själv också. Jag tänker en tanke, vinklar den åt ett håll, spinner vidare på den tills jag bildat mig en uppfattning om att "joo så här är det nog". Sen tvärnitar jag. Börjar om. Ny infallsvinkel, nytt avslut. Funkar skitbra att föra det resonemanget med mig själv ibland då det hjälper att inse att ibland är man bra jävla dum med sig själv. Testa själva får ni se!

Fast ibland måste jag ta hjälp för att plocka upp verkligheten. Då har jag fantastiska människor i min närhet som kavlar upp ärmarna, hugger tag i spaden och gräver ned den där skithögen. De rätar upp det här lutande tornet i Pisa och gör mig lika snygg som Eifeltornet är maffigt. Sägs det, jag har ju själv aldrig sett det med egna ögon. Än.
Jag är oerhört glad att dessa människor finns. De är som små gnuttar, vita, mysiga och som är omöjliga att inte tycka om. That´s what keeps me sane. A little bit of this, and a little bit of that liksom. Plain and simple.

Har sagt det förut men.....

....ni vet vilka ni är och ni är ovärderliga!!!

Fredagsmys x1000

2011-12-03T09:22:00.001+01:00

Min fredag var, utan att ens överdriva det minsta, den bästa fredagen på väldigt, väldigt länge!
Har ni varit med om att känna er i fullständig balans någon gång? Ni vet, man känner sig som one million bucks och det finns inget som kan rubba en?
Jag förmodar att det kanske inte är så ofta, vanligtvis mår människor i världen rätt kasst överlag.

Jag funderar ju, som ni antagligen begripit vid det här laget, väldigt mycket. Jag tänker, analyserar, funderar, tänker om och ja, så snurrar det på i min värld. Ibland är det en bra egenskap men när tankarna som spottas ut är negativa så blir det ingen bra slutekvation.

Igår slutade det bandet rulla i min skalle. Jag fick pausa, radera och spela in en ny film. En helt magisk film vill jag tillägga. Fylld med rosa elefanter och fluffiga moln, precis som det ska va! :)

Det sägs att man inte kan köpa allt för pengar men igår köpte då i alla fall jag tillbaka min frihet! Ny tid, ny epok så nu är det bäst ni servar era kaffebryggare för nu kommer jag på besök!!
Har känt mig jävligt isolerad den sista tiden, lite lustigt med tanke på att jag bor hur centralt som helst. Men om man är van att ha en bil och helt plötsligt måste åka buss vart man än ska så....gör man det INTE! Inte jag i alla fall, krasst och ärligt uttryckt.

Så här nedan ser ni mitt nya vrålåk, min silverpil i natten som ska ta mig på nya äventyr. Förhoppningsvis håller den ihop ett bra tag så jag får chansen att testa FORWHEELGODDAMNITDRIVERN i vinter höhö! Är rätt nöjd över att äga en bil som faktiskt startar när jag vrider på nyckeln utan att jag måste pull some tricks like gunga med kroppen för att få den i självsvängning eller upp med huven och killa igång den. Eller bara en sån sak som att jag kan ta vilken väg jag vill till jobbet utan att måsta fundera på ifall jag tar mig upp i backen eller om jag blir kvar.

Förstå mig ändå rätt. Jag är inte sentimental för fem öre men det är med ett sting i hjärtat jag tittar på Ådi och inser att det är över. Vår story, inte alltid enkel dock händelserik, ska nu gå i graven. Ett slutgiltigt statement kommer angående detta, var så säker på det! Känner mig även rätt säker på att det kommer nya stories om silverpilen oxå, det är ju ändå en Audi jag har köpt! Eller som Kärebror så fint uttryckte det: " Att du aldrig lär dig" ;)

Love is......

2011-12-01T20:20:00.001+01:00

......att få glida runt i DENNA en bra tid framöver!

Nu blir det inte riktigt så, ja om jag inte vinner sisådär en miljon. Då skulle jag ändå inte köpa en bil för de pengarna så det hjälper föga.

Däremot har jag i alla fall PROVKÖRT en bil idag.....en Audi a4 Turbo Quattro.....och nu är jag lite kär! För en halvtimme var han min och vi spann som slickade katter längs vägarna. Ett litet tryck på gasen och jag flöööööög fram! Snacka om skillnad motför mitt älskade lilla vrålåk.

Alright, Ådi har en sann krigarsjäl men nu är det strax slut på det. Han ska få göra en sista heroisk insats och sen är det finito. Känns i alla fall bra att han kommer gå med flaggan i topp. Optimistiskt sagt I know!

Ja då vet ni mina planer. Imorgon is the day the shit is going down. Då kanske jag kan bli en normalt socialt fungerande människa som kan åka runt och tigga kaffe hos fint folk. Don´t get your hopes up just yet, det är en liten bit kvar men så här nära har det aldrig varit förr!

Skiter man väl i!

2011-11-30T17:02:00.001+01:00

Vaknade som vanligt svintidigt. Min taktik om att försöka hålla mig sysselsatt hela natten för att kunna sova bättre under dagen lovade runt men höll tunt. Så vad gör man? KLIVER UPP gör man! Konstigt nog har jag en förbannat stor portion energi i kroppen, eller är det så att kroppen är för liten för att rymma min energi?
Hur som helst, let´s take a walk! Solen var framme och det såg mysigt ut ute så jag klädde på mig och bladade iväg. Jaha ja, inte visste jag att Iceman hade varit framme och snorat ned vägarna! Halkade runt som en full Bambi. Gjorde väl inga märkvärdiga highscores i Runkeepern direkt haha.

Hann ändå inte gå så långt förrän Amir (som jag inte har sett sen förra vintern God damn it) ringde som en räddande ängel och ville fika med mig på stan. Mhmm klart dää!! Så jag hasade mig nedför backarna och gled världsvan in på 1891´s cafè.....jävligt hot i mina mysbysser och ullunderställ :D

Men hörni......det skiter man väl i!! Kan jag bidra med ett eller annat skratt, go ahead then säger jag bara. Kan för övrigt meddela att vi även hann med att besöka stora delar av Birsta city iklädd denna tjusiga mundering.

Ska kasta i mig lite mat och sen traska ned till poledancen. Ska bli riktigt skoj att dansa i highheels ikväll. Kommer bli mindre skoj när jag slitit sönder hälsenan, ommöblerat fotknölen till fel sida och.....ja vad mer kan hända? Nej jag skojar, det kommer gå greeeeeeeat!!

Imorgon väntar ett mycket spännande och efterlängtat uppdrag. Häng kvar så ska ni få se och veta! Eller, hänga kvar lät ju onödigt, kom tillbaka imorgon samma tid istället, det lät bättre. Då har jag inte nallat på er värdefulla fritid.

One more night att pricka av. Ska få smaka öring inatt om jag minns rätt. Mat är otroligt viktigt när man jobbar. Små etapper att se fram emot :)

Peace out för detta lättsamma inlägg!

Dance my heels off

2011-11-29T19:46:00.001+01:00

Andra natten på G. Sover som vanligt kasst, börjar bli tjatigt nu så let´s move on till något annat istället.
Fick med mig Eva på stan för att leta skor. Imorgon ska vi nämligen börja glida runt i highheels på poledancen. Ska bli jävligt spännande att se vilken olycka som kommer drabba en. Klacken lär väl fastna på ett illa valt ställe på min kropp och slita upp ett blodflöde som kan få varenda Hitchcockfilm att blekna......fast de var i svartvitt väl?

Nevermind. Jag ska i alla fall göra mitt bästa. Har hittat två schyssta par, ett par röda och ett par svarta. Tjusigt värre att smyga runt med heta skor när kläderna ser ut som något som passat en gympasal.....för 10 år sen!! Haha! Jaja vad gör man inte för konsten?

Kort inlägg men så är det!

Picking crumbs with babysteps

2011-11-28T09:33:00.001+01:00

Häromdagen var det en som sa till mig att jag drogs antingen till höger eller vänster, såg saker i svart eller vitt. Det fanns liksom inget mellanting.
På ett sätt håller jag med. Jag har ofta en viss syn, en skarp anfallsvinkel när jag tacklar hinder som kommer min väg. Dock är jag inte sämre än att jag kan ändra mig totalt om det visar sig att jag har fel eller att det finns ett annat sätt att se på det.

När det kommer till människor däremot, har jag oftast varit van vid att det gått åt ett håll. Jag lär känna en person, de stannar ett tag för att sedan slungas ut i universum och försvinna. Ibland fort och abrupt, ibland smygande så tyst att det inte märks förrän det är för sent.

Just nu. Just nu håller jag på att lära mig att det finns fler färger.
Vi lärde känna varann när färgen var vit. Inte så skrikigt, inte så värst märkbart, men klart och stilrent. Precis som färgen vit. Sakta men säkert började vi måla en egen tavla. Vi började med små streckgubbar på ett skrynkligt pappersark. Spretiga armar och krokiga ben som sträcktes ut över papperet. Inte så att vi hamnade utanför kanten, nej nej vi var jävligt noga med att inte rita utanför för det här "utanför" var en gråzon och vi var vitt.

Jag vet inte riktigt när vi, eller vem av oss, som började blanda in färger i tavlan. Lite gult som lyste upp, klarare än solen. Mycket blått, det var mycket himmel, hav och luft i vår tavla. Långa svepande penseldrag som fyllde varje fiber med vindar som lyfte oss och blåste oss framåt. Hela tiden framåt, vi visste alltid vart vi var på väg när vi målade. Gröna nyanser av lugn blandades in när vi höll i penseln tillsammans, vi litade på att den andre alltid fyllde i ifall någon fläck missades.
Röda toner skapade värmen och fyllde ut tomheten. Jag kan inte minnas att jag någonsin kände mig ensam. Du var alltid snabb att blanda färgerna på paletten ifall du plockade upp några mörka nyanser i mig.

Vår tavla var ett mästerverk. Plötsligt var det inte streckgubbar på ett papper, utan värdefull konst. Som en ovärderlig skattkarta som vi båda fann glasklar där andra slet sitt hår i förtvivlan eftersom de inte förstod. Totally clueless.

Det var här färgen svart introducerades. Någon spillde ut en hel burk svartfärg över vår tavla. Det var inte så att någon gick förbi, fastnade med foten i burkens handtag och råkade skvätta svarta små stänk. Nej de klev fram med tiolitershinken, tömde den resolut och skrapade ut resterna med en slickepott. För säkerhets skull.

Lite roligt är det ju ändå för färgerna finns ju kvar, det är bara det att man inte kan se dem. Just nu.

Så nu jobbar vi med streckgubbar igen. Jag samlar smulor, limmar och bygger ihop dem igen. Färgen är lite ljusgrå, ljusare än förut, med små små stänk av andra nyanser. Det är inget mästerverk men det får duga. Skönhet finns i betraktarens öga och just nu är det fanimej det finaste jag kan knåpa ihop utifrån de förutsättningar som finns.

Så jag är glad. Jag är glad att det går att måla över svart. Det kanske är något man bör lära sig i lågstadiet men hey, ibland tar det tid att lära!

Lite bilder från gårdagens tävling

2011-11-26T08:10:00.001+01:00

Lovade ju igår att uppdatera under hela dagen/kvällen. Tyvärr hann jag inte ladda batteriet i telefonen, alltså blev det svårt att hålla det jag lovade. Förlåt för det till alla ni som satt hemma och slog på "REFRESH"-knappen tills inget mer fanns kvar av den:)

Anyway hur gick det då??
Den stora bataljen mellan Korstapojkarna vanns av mek/driften, och förlorarna blev alltså el.

Bowlingen vanns av....jäkligt oklart då alla till slut spelade på allas banor! :D
Kul var det dock, hade inte väntat mig annat heller med detta underbara gäng!

TÄVLINGEN DÅ??!!
Ja min tävling på Helex är också värt att berätta om.
Vi var sju deltagare. Grenar och min tid blev följande:

Rodd 500m Tid:1.48
Chins AMRAP på 60 sek: 11 st
Bänkpress AMRAP på 60 sek: 12 st
Burpees 20st på tid: 44 sek (vann)
Marklyft AMRAP på 60 sek: 26 st (vann)

Alltså vann jag två av fem grenar. Slutade totalt fyra. Kändes jävligt skönt att safta dit några grabbar måste jag säga!! :D

Kvällen avslutades på Oscar med Pink Hink, ett grymt coverband. Fick återse en gammal vän som jag inte sett på tio år så det var grymt skoj! Det och mina överdjävulskt underbara arbetskamrater made my evening!

Lite bilder från gårdagen. Bloggar från mobilen så jag kan fan inte få dem på rätt plats men here you have it:

Idag kör vi live hela dagen!

2011-11-25T12:11:00.001+01:00

Idag tänker jag ta med er heeeeela dagen, ifall ni vill alltså! :)

Kommer bjuda på:

......hård hockey när Korsta vs Korsta drabbar samman! JAG rapporterar direkt från denna viktiga match! :)

Dagen fortsätter med......

....TÄVLING!
Jag och min compadre Fredrik är med och slåss för vår heder på gymmet. 18:00 svettas vi med chins, rodd 500 m, bänkpress, burpees och marklyft. Stay tuned.....

Kvällen avslutas med.......

Finaste festen med finaste arbetsgänget! Oscar is the place, come and join the fun God damn it!! Annars kommer ni att kunna följa denna dag RIGHT HERE!!

Nu blir det långfjolingarna på för nu ska jag snart dra iväg och heja fram mitt dreamteam!

Finaste besök och folkfunderingar

2011-11-24T23:14:00.001+01:00

Time for a walk......

.......in the sun.......

.....med finaste töserna! :)

Har haft en riktig mysdag idag. Studsade upp klockan sju för att tvätta och städa. Sen väntade jag på finbesök av Sara och lilla Astrid. Tänkte träffas på stan men det är ju tamejfan det enda man gör när man ska umgås så jag tänkte om och tänkte rätt. Alltså blev det en promenad i det underbara vädret samt en lunchdate vid köksbordet istället. Jag bjöd på kulinarisk tonfiskgegga med bulgur och grönsaker. Mycket smarrigt eller i alla fall ätbart :)

Jag har lite funderingar......(nähääää!!! haha).....om oss människor. Vi lever våra liv, hela tiden på gränsen. På gränsen till vansinne, personlig ekonomisk kris, utbrändhet, stress, yeah U name it. Det är då jävligt sällan man hör någon leva på gränsen till fulländad lycka!

Jag ser mig omkring och undrar hur många det är som är lyckliga. Egentligen?

Alla strävar efter det, det är jag övertygad om, men det är bara det att det inte är många som kan definiera ordet "lycklig". Vad är det? Vad menas med det och hur fan går man tillväga? Och dessutom, vad är det som gör en lycklig? De flesta har nog ärligt talat inte en aning, vilket är vanisnnigt sorgligt i sig bara det!

Vi är så fullt upptagna med att må dåligt av olika skäl, vi hetsar varandra till att leva som någon slags Superman fast utåt sett ska det inte synas. Gud förbjude om det syns att det är jobbigt!! Nej här går allt som en dans, don´t you worry ´bout a thing!

Så!

Vad är det då som lättar på trycket? Vad är det som får snurr på korken så flaskan öppnas och sätter lite fart på bubblorna?

Vissa handlar saker, vissa jobbar ännu hårdare, vissa är otrogna. Det är rent ut sagt för jävligt att vi inte kan hitta andra vägar ut ur en nedåtgående spiral. Easy way......visst är det lustigt att vi LETAR en enkel väg men trasslar ständigt in oss i nya snår, nya villovägar, ju mer oframkomligt desto mer normalt. Eller?

Folk ser på folk. De tittar snett på de som utövar extremsporter eller dylikt som sätter fart på adrenalinet, och undrar hur fan de kan utsätta sig för sånt. De måste vara galna! Ja kanske det, men de riktar i alla fall sin frustration, energi eller vad det nu är som driver dem, mot något vettigt. Att bruka något väldigt mycket behöver inte alltid betyda att det är ett missbruk. Ett missbruk är något som skadar, en själv eller andra, fysiskt eller psykiskt.

Så vad är då rätt och fel? De flesta gör helt enkelt så gott de kan, och som bekant är det sällan tillräckligt. Vi måste lära oss att sakta ned, sluta läsa alla Facebook-statusar och istället läsa av oss själva och de vi har i vår närhet. Hur ska vi bära oss åt för att vårda och växa, oss själva och andra?

Jävligt bra att komma dragandes med en sån uppmaning såhär före jul, men kanske just därför. För allvarligt, vad kommer ni att komma ihåg mest när året är slut? Hur många olika former av leverpastejer som fanns på bordet, att soffan ni drack glögg i hade en prislapp där kommatecknet normalt sett borde vara flyttat en tre-fyra steg åt vänster, eller....bare with me och rätta mig ifall jag har fel...Kommer ni komma ihåg känslan av värme när ni sveper runt med blicken och ser alla nära och kära som bara finns där och trivs?

...och skapar lycka.....

Kanske inte världens bästa idé......

2011-11-23T22:28:00.001+01:00

.....att ta den här vägen idag :) Men det stod i tidningen att de inte skulle dra igång ÄN och allt som står i ST är väl sant? Alltså räknade jag kallt med att jag inte skulle bli snöblind. Vilket jag inte heller blev, men halt var det så nedvägen hade nog lyckats bättre med skrillor på fötterna.

Har känt mig lite handlingsförlamad den sista tiden. Jag har den fula ovanan att, när jag har saker jag BORDE göra, istället inte gör ett skit utan sitter ned och liksom väntar på att det ska fixa sig av sig själv. Which it doens´t! And I know it! Så idag tog jag mig först en löptur och sen fick jag en massa ny energi till att ta tag i åtminstone en utan alla grejer på min "to-do-list".

Att lägga ut Ådi på blocket..........Japp ni ser rätt! För tvåtusen spänn får ni en go liten kille, with aim to please, när han själv vill alltså! Är det verkligen något att tveka på, jag menar hallåååå!!!!?? Haha.
Det har ringt en snubbe tro´t eller ej. Naturligtvis pratade han inte svenska så ni kan ju själva fatta hur jävla lätt det var att förklara varför Ådi inte vill starta!!

"It´s not the gaspump....eeh.....when you turn the key you can hear that he WANTS to....but no....."

Typ :) Ååhåhåå guuud vad jävla braaaa!!!! Lite misstänksam är jag dock, han snackade något om ett "ship he had".....Mhmm, men å andra sidan, om jag får pengarna i handen får han göra vad fan han vill. MED BILEN ALLTSÅ!! "Maybe I ca fix the problem" sa han även. Men tjena! Han får fan inte parkera sitt arsel utanför min port! Nä hit med pengarna, ta, dra, slit eller för all del KÖR honom härifrån, men vad som än händer, STANNA INTE!!

Jaja vi får väl se vad som händer.....
Imorgon händer inte så mycket tror jag. Kanske får jag en date med Sara, kanske inte. Kanske smiter jag in och tittar på Kapten Röd på Stadshuset efter jobbet men förmodligen inte. Vet inte om jag hinner innan han börjar spela, och sen må jag väl åka taxi hem. Är det värt det eller ska jag vänta tills en annan gång?

Nej nu ska jag ta och kyla en proteindrink och se på Criminal Minds. Det får natta mig ikväll....

Min far och jag :)

2011-11-22T22:43:00.001+01:00

Idag har varit en riktigt bra dag, en utav de bättre på länge faktiskt. Vaknade klockan tio, i min egen säng och bara det kändes rätt lyxigt. Lite frukost och dagsplanering med pappa ledde till att jag skulle hjälpa honom att köra skrot till tippen.

När man umgås med min pappa får man höra saker som förmodligen aldrig kommit ut ur någon annans mun förut. Ever. Här har ni några exempel:

"Va faan ska man måsta dra sig längs väggan som a Lövås-Elsa när hu gick genom döra?"

Med detta menas att det är trångt att ta sig fram någonstans.

"Ajj dåntt nåvv vettefaaen vem derännä va ä!"

Solklart iofs men om ni inte fattar betyder det att han mötte en okänd.

"De ska verkligen pisse på sylta å!!"

Här är jag inte riktigt säker men jag tror det menas att....ja det är i alla fall inte en BRA grej! :)

"Har man gått över hunn får man gå över rumpa å"

Om man gjort ett val får man stå för det. Enkelt va?

Ja sådär går han på min älskade pappa. Snacka om att jag brås på honom! Talar först och tänker sen. I bästa fall. Han hade även en schysst kommentar om hur jag såg ut som barn.

"Men faan du va runn som e ost!!"

Gulligt! Tack pappa!:)

Tog en sväng till mormor och hälsade på också. Satte henne i arbete då hon fick hjälpa till att laga tjockpannkaka. Har hört det är på mode att anlita en pensionär så här är bäst att smida medans järnet är varmt hihi!
Hon hade en fin felsägning också när hon sa att det var bra existens på pannkakan:) Ja annars hade den varit bra osynlig va?!

Nu ligger jag och myser i sängen igen efter kaffe och en liten virre hos bror. Imorgon blir det eventuellt en löptur, besök hos min fina goa Linda och sen hem för att jobba. Få se vad som hinns med!

Avslutar med ett schysst fynd jag gjorde i skogen samt kvällsfikabild!

Heading home

2011-11-21T18:14:00.001+01:00

Har suttit soffan en längre stund nu och försökt börja detta blogginlägg minst tio gånger. Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva. Jag ska åka hem, hem till det ställe jag alltid kallat "Mitt paradis på jorden". Problemet är att det känns inte så, inte längre.
Jag vet att jag ofta brukar vara rätt dramatisk i mina utlägg om livet och mina funderingar och visst, ibland kanske jag ser saker väldigt smått och fyrkantigt, men om jag nu känner så så måste jag ju få göra det. Right?

Jag ska i alla fall åka hem, men det fyller inte längre samma funktion som det gjort tidigare. Jag åker inte dit för att hämta ny energi och känna mig "on top of the world", inte på samma sätt som jag kunde förut. Mycket har förändrats fast ändå inte, det kanske bara är jag som har förändrats?
Hemma är inte heller längre en plats, hemma finns där mitt hjärta är och mår bäst, vilket är på en helt annan breddgrad.

Egentligen är det inte så svårt. Jag har blivit besviken många gånger förut, när de som borde peppa och stå bakom inte gjort det eftersom jag inte blir förstådd. At all. Det här är bara ytterligare en gång, skillnaden är bara att jag har insett att det aldrig aldrig kommer att bli annorlunda. Så jag är inte besviken på att det hänt igen, jag känner bara att det är slöseri med tid och energi.

Det handlar om attityd. Min attityd till sånt som händer i min värld. Nothing more nothing less. Bara att acceptera. Jag har dock en viss svårighet att låta sånt bara ske och vara. När jag vet att det skulle kunna vara annorlunda, bara jag nådde fram på rätt sätt. Halva vägen var borde ju funka, men hur ska jag få den andra personen att börja gå? U tell me så är jag idel öra. Jag bryr mig ju, det är därför det är så frustrerande! När man kan förändra saker till det bättre, hur ska man då bara låta det bero?

Tunga tankar IGEN!

Annars är det absolut inte ett dugg synd om mig ska ni veta!
Ska vila från gymträningen resten av veckan och ladda inför fredagens batalj. Ska verkligen bli skitskoj att tagga till, peppa de andra och slita för att göra mitt bästa.

Nu ska jag vänta på min fina fina bror, taxidriver of the day:)

Ha nu en finfin måndagkväll all of you out there!!

Here´s to you....

2011-11-20T17:21:00.001+01:00

Har ni någonsin träffat en människa som verkar spegla allt som ni själva tänker? Som bara finns där och ger er allt ni egentligen behöver? Innerst inne. Utan att ni behöver säga ett ord.
Har ni någonsin haft känslan av att känna er rakt igenom, genuint lycklig tillsammans med någon annan människa? Att varje sekund utan dem känns som ren tortyr och det blir en ren vetenskap att bara försöka andas?
Har ni, om så bara för en stund, känt att här är någon som kommer att förändra er värld, er totala livssyn......ja förändra ALLT helt enkelt? Som om man har sett allt i tvådimensionellt och helt plötsligt ser allt i tre...fyr.....ja en dimension som är oändlig.
Har ni någonsin varit så blown away av någon att ni, varje gång ni tittar på dem, blir lika överraskad över känslan ni får? En känsla som fyller varenda artär, varenda ven, skrymsle och vrå i er kropp och själ?

Det har jag...........

Hela mitt liv har jag känt mig annorlunda. Det sätt jag ser på saker och ting har oftast upplevts som "fel" eller "konstigt"......."Du kommer ändra dig" och sen har det varit slutdiskuterat.
Jag har vänt och vridit, försökt förbättra och förändra, men i slutändan insett varje gång att jag misslyckats. Jag kan inte vara så som förväntas av mig. Jag är ledsen. Men inte längre....
Jag har jagat, letat, plockat lite här och där av olika personer för att få ihop mig själv och för att fylla hålet inuti mig, som för att försöka stilla något som jag inte riktigt själv vetat vad det varit.

Nu vet jag.
Du kommer där med ett oerhört lugn, samtidigt med en vind som skapar total kaos. Så självklart och säkert med ändå känsligt och försiktigt, lotsar du mig hem varje gång min gps är ur funktion.
Du förstår mig. Du säger att det är okej att vara jag, att tänka som jag och känna som jag.

D.E.T Ä.R O.K.E.J!

Förstår du hur stort det är för en liten tjej som jag?
JAG förstår nu. Jag förstår saker som jag aldrig någonsin trodde att jag skulle få ihop. Tack vare dig har jag fått ihop mig själv. Jag trodde att pusslet var trasigt, felvisande men jag är glad att jag aldrig slutade leta efter den där sista biten....MIN pusselbit.....

Därför......here´s to you........

Time to shape up!

2011-11-19T14:35:00.001+01:00

Ibland känns det som om jag funkar jävligt komplicerat. Jag menar, jag hatar att ha det inrutat, när allt bara är samma, samma, samma varenda dag. Jag tycker att det är skitjobbigt att ha saker inplanerade, när jag inte själv kan välja. Då känner jag mig låst och styrd. Ta tex poledancen. Jag älskar verkligen varenda sekund när jag är DÄR men det är just det där med att jag "måste" gå dit en viss tid en viss dag som gör att det känns skitjobbigt. Jag vet inte varför det är så riktigt.

Jag vill leva mitt liv sådär fluffigt, lätt och bekymmerslöst. Det är ju inte alltid det funkar så när man är vuxen, vissa saker går inte att strunta i och vissa åtaganden måste man göra.

MEN!

Jag klarar heller inte av när allt är en enda röra, när jag inte vet vilket ben jag ska stå på, när tankarna rusar i 320 knyck och jag inte hinner fånga in en enda. Jag vill ha ordning och reda på min insida, där ska var sak ligga på sin plats. När jag känner att något ligger lite fel och jag inte riktigt vet hur jag ska bete mig för att lägga det tillrätta igen, det är då det blir lite klurigt. Fel var kanske ett illa valt ord, det behöver inte alltid vara ett fel som måste lagas.
Otålighet. Så kan det kanske vara. När jag känner att jag är på väg någonstans, mentalt eller kroppsligt, och jag inte är riktigt säker på var och varför.

That´s why I need to......

Jag måste samla ihop mina vagnar och rusande tåg och börja fokusera. Vissa saker kan man inte påverka, då är det bara att lägga dem åt sidan och koncecntrera sig på det som händer just nu. Klart man ska ha långsiktiga mål, men jag känner att nuet bara är en transportsträcka, och det är inte riktigt meningen. Jag missar rätt mycket av nuet då, och om jag ändå inte kan spola framåt, why bother then?

Mitt fredagsmys

2011-11-18T20:51:00.001+01:00

Japp det här var det jag sysslade med när andra gick på Tjejkväll på stan eller satt hemma i gosoffan och myste :) En av alla moves jag lärt mig ser ni ovan, och ja ni ser ju att det INTE är tjejen på bilden som skrivit inlägget haha!

Idag gick det lite upp och ned. Har ju inte dansat på två veckor då det förra veckan var inställt på grund av sjukdom, så jag var rätt nollställd. Började med improvisation, men greeeeat! Har väl glömt allt plus att jag har lite träningsvärk i benen sen gårdagens pass med Fredrik, så början blev lite hackig må jag väl säga. Repade dock upp det i slutet så det kändes rätt bra när jag lämnade placet.

Har nyss haft en väldigt intressant diskussion angående min träning. Jag har fått vissa "råd". Jag bör inte träna så mycket som jag gör, när jag styrketränar ska jag inte lyfta saker (eehh nähä?!) och tävling nästa fredag var ungefär det dummaste jag någonsin kommit på. Och då har jag kommit på många dumma saker (tydligen) förut i mitt liv. Några andra exempel är väl min kost, mina intressen, ja mitt liv och hur jag lever det i största allmänhet. Japp, då har jag väl sammanfattat det rätt bra!

Jag vet inte riktigt hur jag ska reagera, jag kanske har slutat och det är väl rätt osunt på ett sätt. Nej jag ljuger. Jag reagerar. Alltid. Kniven skär mer eller mindre djupa sår, en slarvig gatukirurg med skitiga fingrar och hembränt som desinfektionsmedel häftar ihop det med krokiga stift och när det väl läker, om det gör det, så finns det alltid ett ärr kvar.

Jag blir så trött så trött, så innerligt trött på att alltid bli missförstådd. Vad är det som är så jävla FEL? Vad är det som gör att det inte går att förstå? Vad har jag gjort som orsakat så mycket hemskheter? Egentligen?

Det går inte ihop i min skalle. Tyvärr. En gång i tiden hade jag någon som alltid sa att jag kunde göra allt jag ville. Någon som kanske inte alltid förstod men som ändå stod bakom mig till 1000%. Självklart finns det någon som som gör det nu också, herregud jag ska inte ömka mig själv mer än nödvändigt. Men det behövs redan tidigt i livet, redan innan man ens själv förstår det.

Det är hennes röst jag hör när jag gör något jag egentligen inte tror att jag kan, hon överröstar mig i stereo. Ibland räcker det inte tyvärr, ibland väljer min hjärna att lyssna på det jag hörde sist. Jag måste sluta med det men hur jävla enkelt är det när de man tycker aldrig borde ifrågasätta kritiserar mest av alla?

Inte så muntert inlägg såhär på en fredag men det är vad det är!

Hugs and kisses som plåster på såren.....from me to you.

Morgonmys

2011-11-17T10:25:00.001+01:00

Uppe med tuppen.....eller nä, bli inte lurad av min morronfrilla, klockan var faktiskt 08:50!

Mina nya löparpants.....SÅ grymt sköna att springa i!!

Ja en till bild på min slimmade rumpa....eeehh yeaajh!

Som sagt, studsade upp i morse, trots min plan att sova läääääänge för att orka med natten. Hade god hjälp igår av min älskade älskade vän Emma, som bor i Karlstad men hälsar på hemma i Norrland emellanåt. Vi satt och drack kaffe och surrade tills klockan nästan var ett. Åååh jag saknar henne så oerhört mycket! Hon är helt otrolig faktiskt! Trots att hon bor där hon bor så toppar hon alltid listan på vänner som besöker mig mest! Är inte det lite ironiskt?

Anyway. Drog mig ut på en lugn 8 km löptur. Har jag inte skrivit om det förr så gör jag det nu....håll i er........ULLUNDERSTÄLL!!! Hur har jag kunnat missa detta fantastiska plagg???? Varmt och gosigt så man blir alldeles lycklig, samtidigt som det transporterar bort fukt på ett helt magiskt sätt. Är det något jag kommer bo i i vinter så kan ni ge er fan på att det ska vara ett ullunderställ! Det och min nya fina vinterjacka (nä jag har inte visat den men pressen ökar haha) kommer hålla min frusna uppenbarelse varm i vinter.

Nu sitter jag och slappar i soffan. Frukostgröten och kaffet är i magen, snart dags för lunch och sen ska jag knalla ned till gymmet för att köra lite ben med Fredrik. Efter det blir det middagsfix, kanske sova lite innan nattpasset och...ja....det var väl ungefär det!

Avslutar med en solnedgång jag inte fick se igår...

Allt slut får en ny början.....

2011-11-16T19:36:00.001+01:00

....och alla början får ett slut?
Jag hoppas verkligen inte att det är så för det jag har hittat är något jag aldrig vill ska försvinna!

Jag har hundra miljoner olika vackra formuleringar i mitt huvud men då jag inte hunnit sortera dem så får ni vänta ett tag till innan jag spell my guts out for you! :)

Idag har jag tränat, högst otippat va?
Såg ut som följande:

Bänkpress på 40 kg (4 set)
Dips på kroppsvikten (3 set)
Sneda hantelpress 13,6 kg (3 set)
Stående bröstpress 12 kg (3 set)
Tricepsdrag med rep 25 kg (3 set)

Roddintervaller 10 st. En minut rodd, 30 sek vila osv osv.

Försöker fila på min roddteknik inför nästa fredag. Det går SISÅDÄR!! Fattar fan inte hur jag ska kunna ro fortare om jag inte får superlimma fast rumpan på sätet eller vad jag ska kalla det. Stört omöjligt, det måste bero på min teknik för ingen annan jag har sett gör sådär! I och för sig, de flesta andra ror väl inte som om femton hungriga zombies jagar dem heller! Ska hur som helst bli sjukt skoj att tävla. Just nu ser jag det mest som en kul grej, men jag VET att när jag väl står där är det blodigt allvar för min del, tävlingsdjävulen bryter sig loss och det finns inget annat än VINNA för mig. Vinna kommer jag ICKE att göra, det vet jag med all säkerhet, men det är främst för att det kommer bli svinskoj att hänga med ett skönt träningsgäng som jag ställer upp. I promise!

Imorgon går startsträckan för fyra sköna (?) nätter igen. Det är då väl fan vad snabbt det går, var det inte alldeles nyss jag skrev sådär? Jaja, det är bara att bita ihop och gå in i det med rätt inställning, blir som bäst då.

Nu har ni fått ännu ett nonsensinlägg men jag kan inte hjälpa det. Har för mycket som jag vill få ut på rätt sätt, och då jag inte har det klart för mig får ni helt enkelt vänta lite till. Få se om jag får ihop något fint inatt, ska försöka hålla mig vaken så att jag kan sova ut imorgon.

Vart tog den flickan vägen?

2011-11-15T08:42:00.001+01:00

Jag var 4-5 år. Min bror skulle åka skidor ned till sjön med moster Annika, och jag ville prompt följa med. "Du orkar inte, det är för långt" sa alla till mig meeeen jag var tjurig. "JOOOO JAG ORKAR VISST!!"

Sagt och gjort, jag fick följa med. Nedvägen gick väl an, men på hemvägen orkade jag knappt stå på benen. Annika fick BÄRA mig större delen, om inte hela, vägen hem. Jag var nog rätt nöjd ändå, jag fick ju i alla fall vara med!

Det jag nu undrar är: Vad hände med den där lilla tjejen? Varför packade hon väskan och drog utan att ens säga hej då? Varför kommer hon och hälsar på så sällan, allra minst när jag behöver henne som mest?

Jag saknar henne. Jag skulle vilja att hon klev fram, spände sina stålblå ögon i dem som säger att hon inte kan på egen hand, och talade med hög röst. "JOHOO HON KAN VISST!"
Men oftast gör hon inte det. Hon har blivit som en låtsaskompis, en Molgan, som jag får ta till när det är något jag verkligen vill men inte vågar.

Det är otroligt vad små ord kan göra skada. Jag har många sådana exempel från min barndom. Inte för att jag hade en dålig barndom, det handlar nog mest om små olyckligheter där man inte har tänkt sig för. Som den gången jag såg en tjej uppträda på tv och jag sa att en gång ska det där vara jag. "Nähäää inte törs du deeet heller, det går inte!"
Eller när jag hade skrivit en dikt och ville visa den för jag tyckte verkligen att den var bra och jag var nog lite stolt. Det jag fick höra var "Den där har du inte skrivit själv" Eftersom den var så bra var det omöjligt att tro att ett litet barn hade skrivit den. Men jag var inte vilket barn som helst, jag var ditt barn.

Det här var ord som absolut inte var meningen att skada. Det är bara en olycklig förening av fel uttryck och feltolkning, men när man är barn tolkar man inte saker på samma sätt som vuxna gör.

Små små saker som kan bli så oerhört stora och tunga att bära med sig i ryggsäcken. Skulle packat ur den för länge sen, men till skillnad från min träningsväska som alltid står packad eftersom jag är för LAT, handlar det här inte om lathet. Jag vet bara inte riktigt hur man gör, och manualen för det tog den där lilla tjejen med sig när hon drog.

Lena P.H

2011-11-13T22:04:00.001+01:00

Alltså. Vad är det för fel på människan?? Trodde aldrig att jag skulle se "Så mycket bättre" och actually tycka SÄMRE om någon deltagare. Oftast får man ju en helt annan, djupare bild av artisterna. Man kommer dem närmre på något vis. Det djupaste på Lena P.H måste ju vara hennes urringning?!

Av det jag ser på tv:n måste hon definitivt sållas till skaran jag skrev om igår, de vilsna. Hon sprätter runt all over the place, och hade hon inte haft skinnet runt kroppen hade väl inälvorna dansat poledance runt E-Types magra bringa.

Jag tror inte att hon är sådär, egentligen. Jag tror att hon själv inte har en aning. Hon framför låtarna påklistrat, förvirrat och får hon inte anspela på sex ser det ut som om hon hellre hade legat hemma och torrjuckat. Fast då är det ju ingen som ser henne förstås. "The båtten is nådd" är väl ungefär så nära sanningen och sig själv hon varit. Nä hem och sy en barnkollektion eller nåt istället!

Några som däremot imponerar mig varje gång, om vi nu ska avsluta med något positivt, är definitivt Filip och Fredrik. Vilka STÖRTSKÖNA snubbar!! Snacka om att ha startat ett vinnande koncept genom att bara vara sig själva, det funkar ju med allt de gör. Älskar verkligen att se tävlingsinstinkten, jag hade nämligen varit likadan själv. Som i fredags när jag körde gocart och missuppfattade genom att tro att sista varvet hade kommit. Jag körde in i depån och alla andra fortsatte vidare. "vafan gööör duuu?" skriker alla,"köööör!!" MEN VARFÖR I HELVETE TÄNDES DÅ DE RÖDA LAMPORNA!!?!?? Jag svär, hade jag kunnat tejpat fast den ansvarige i fronten, mulat plattan i mattan och dragit in i sargen hade jag gjort det!! Fick i alla fall lägga ifrån mig hjälmen och ta av mig overallen på ett mindre fint sätt haha!

Ny vecka stundar, nya mål, glada stunder och jävelskap väntar. Be aware and be prepared!

Så vilsna

2011-11-12T13:04:00.001+01:00

Läser just i en tidning om ett begrepp jag inte visste fanns, nämligen "digitalt självmord". Helt jävla fantastiskt! Fast inte på ett bra sätt! Det finns till och med websidor som ska hjälpa oss att radera oss från sociala medier och självklart, det ska finnas en business för allt.

För mig är det inte just Facebook som är mest skrämmande. Det är vi människor som skapar en till synes perfekt värld där vi hetsar varann till att försöka överträffa och förfina. Ett dockskåp av perfektionism. "Kolla vilket fint kök vi har nu och här lagar vi bara mat som vi måste googla oss fram till för att kunna stava och just ja missade vi att länka till vår nästa vintersemesterresa, 5-stjärnigt javisst eller fanns det ännu bättre!!??"

Jag är väl inte bättre än nån annan. Klart man vill ha nåt roligt, spännande eller häftigt att berätta. Det finns väl inte en jävel som slänger upp en bild på fyra skivor blodpudding för att visa middagsmaten, såvida det inte är lite av ett skämt eller som ett försök till humanisering av hur fixerat livet har blivit!

Det jag tycker är riktigt sorgligt är att folk verkar må dåligt. Vi kan tydligen inte se att bakom den fina fasaden gömmer sig en smetig kylskåpsdörr, ostädade toaletter, pengabrist och allmänt elände. Inte ALLTID men det är skrämmande hur vi verkar tro att "alla andra" har det så förbannat bra. Alla utom en själv.

Hur blev det såhär? När blev vi så jäkla ytliga att vi inte kan leva med små fläckar? Vet vi inte ens vad som gör oss lyckliga längre? Är det så, att vi tar det säkra före det osäkra och gör som "alla andra" för då måste det ju bli rätt? Eller?

Jag har ju provat på det där men jag hoppas att jag inte gör samma tankevurpa igen. Det var inte för mig helt enkelt, jag behöver inte en yta, jag letar efter att uppgradera mjukvaran. Sitter hellre leende på en stol med tre ben istället för sönderstressad och gråtandes på en svindyr designerstol som ingen jävel kommer se. Om jag inte lägger upp bilden på Facebook förstås. Just det.

När solen går i moln men bara för en sekund

2011-11-10T17:51:00.001+01:00

Idag har varit en ruskigt genuint förbaskat BRA dag!!
Studsade, mjäää okeeej jag släpade mig, upp klockan 06:10. Drog igång kaffebryggaren och lite gröt, slängde på mig träningskläder och gled ned på gymmet till 06:50. Körde ett rygg/biceps-pass kombinerat med hopprep mellan seten. Avslutade med att ro 500 m. Fattar inte hur fan jag ska kunna korta ned den tiden, jag kan ju för fan inte ro fortare för då flyger rumpan av sitsen! Får fila på den tekniken tror jag om det ska ge någon utdelning.

Jobbet bjöd på en fördjupad utbildning inom vår rökgas/vattenrening. Jag som inte har läst kemi sedan högstadiet,(och det enda jag kommer ihåg från den tiden var hur lustigt vår lärare sa "Håå-pluuss") hade det minst sagt knivigt! Det kändes lite som att jag ställt upp i ett 200m-lopp mot världens snabbaste löpare, jag insåg redan från början att tåget har gått för länge sen så att säga.
Men det är intressant och imorgon ska vi gå in mer på just vår anläggning och det ska bli skoj!

Största delen av tiden är jag förbannat lycklig, glad och tillfreds med det mesta. Sen vet jag inte varför men jag får hung-ups på vissa saker som händer, hur folk beter sig, för att i nästa sekund nästan skämmas för att jag ens bryr mig. Då undrar jag om det är något jag gillar, att känna mig lite som ett offer inombords, att tycka lite synd om mig när jag finner att jag blivit orättvist behandlad. Jag kan ju välja att rycka på axlarna och strunta i det, tänka att "hey it´s your lost", men ändå.....Är det rätt att göra så? Är det rätt att vägra bry sig? Skyddar man verkligen sig själv då? Är det inte bättre att någon gång sätta ned foten och säga "Nej vet du vad, det där var inte schysst så gör inte om det där"?

Jag borde verkligen göra det senare ibland. Säga ifrån. Annars blir man så lätt överkörd och har det hänt en gång är det lätt att människor hamnar i samma hjulspår och gör det om och om igen, utan att ens tänka på det eftersom "Vaddå det var ju okej sist?!"

Men när det kommer till de som står en närmast då? Vad kan man kräva av dem? Ska de alltid stå bakom en, vad det än gäller, eller "får" de ta avstånd och välja en annan väg? Jag är lite osäker här faktiskt, men behöver jag egentligen vara det? Om det inte känns bra för mig, om JAG blir ledsen, så har jag väl rätt att tycka något?

Fast jag antar att jag kommer göra precis som alltid. Först acceptera, sen fundera, sen reagera och efter det.......acceptera igen och låta allt rinna ut i sanden.

Just nu har jag egentligen inte plats alls för ledsna tankar, jag är alldeles för full av good vibrations för att det ska fastna på mig :) Det är bara ibland, när jag känner att vissa saker inte går att sudda bort och göra om till hur det var förut som jag halkar till. För en sekund.

Svettig, mätt och förbannat nöjd!

2011-11-09T22:33:00.000+01:00

Har inte sprungit en längre sträcka sen före semestern eftersom jag haft ett knä som protesterat så fort jag tagit några sketna löpsteg. Uppför backar i intervaller och crossfitpass har inte varit några problem, det är de längre sträckorna som gör att det säger stopp.
Idag testade jag dock att springa hem från jobbet, en sträcka på drygt 7 km. Började bra, blev bara bättre och lättare ju längre jag sprang. Mitt knä var tyst och nöjt ända tills jag kom in till stan, då sa det "Nu får du fan ge dig, ta en buss, taxi eller vad fan som helst men LUTA DIG INTE MER PÅ MIG!!"

Så jag fick böja, stretcha, linka, lunka, springa och gå resten av vägen. Är ändå nöjd över att det gick såpass bra, och svettigt blev det ju som ni ser :)

Efter en dusch pinnade jag in till stan för att bli upplockad och utkörd till Matfors för middag hos Janne och Anna-Carin. MUMS FILLIBABBA var det, lax och ris. Satte sig som ett skönt ludd i magen hihi. Kaffe på det såklart, lite bus med Filip och surr med de vuxna. Åh vad jag har saknat deras sällskap!! Tänkte ta bussen hem MEN då skulle Janne minsann in till en kompis i stan så jag fick till och med privattaxi hem också. Snacka om lyx!!

Hade ett schysst samtal med min finfina träningsguru idag. Jag tyckte att han kunde göra ett schema där jag, till den 25e nov, hinner gå ned 2.3 kg (för att orka göra fler chins, inte för att jag är fet) samt blir grymt mycket starkare och kan knäcka på riktigt. Han sa ungefär att jag var helt galen och att det hade varit lättare om jag sett ut som en Teletubbie haha. Kanske kan jag kapa en kroppsdel? Jag lyfter ju ändå inte med huvudet!!

Kontentan av det hela var att det jag ber om icke går att fixa, vilket jag själv egentligen visste, men jag får kämpa på så gott det går och köra på tjur. Det är väl det jag har att bolla med.

Imorgon blir det tidig träning på gymmet. Börjar kurs kl 9:00 på jobbet så jag hinner träna, cykla till jobbet och få i mig frukost innan dess. Tror jag. Om inte sängen känns mer lockande hehe....

I tävlingens tecken

2011-11-08T21:51:00.001+01:00

Idag testade jag och Fredrik på de grenar som ska vara med på vårt gyms crossfitinspirerade tävling den 25:e november.

De grenar som ingår är:
Rodd 500 m på tid
Chins max antal på 60 sek
Bänkpress max antal på 60 sek, 100% av kroppsvikt för killar, 75% för tjejer
Marklyft max antal på 60 sek, 150% av kroppsvikt för killar, 100% för tjejer
Burpees 20 st på tid

Mina resultat blev:
Rodd: 1.56 min
Chins: 8 st
Bänkpress: 3 st på 45 kg......riktig lågvattennotering men så är 45 kg rätt tungt också då jag inte ens lyfter 50 kg som max.
Marklyft: 20 st på 60 kg.
Burpees: 52 sek

Ska göra om testerna några ggr och se om jag kan förbättra mig. Hade sjuk träningsvärk i bröst och svank eftersom jag kört bröst i söndags och marklyft igår. Tror de ska göra om villkoren för tjejer i bänkpress, 75% av kroppsvikten är ändå rätt jäkla mycket!
Marklyft däremot, gick tydligen förvånansvärt lätt! Världens näst starkaste man tyckte jag gjorde ruskigt bra ifrån mig och sa att det inte var många tjejer som lyfte så bra i marklyft. Då kände jag ändå att jag egentligen kunnat göra bättre ifrån mig till och med, så då kände jag mig rätt nöjd ;) Fast det konstiga är, att bara för att det inte kändes så tungt kändes inte som nån big deal för mig. Resultatet blir att jag rycker lite på axlarna och istället tänker på det som gick dåligt......högst otippat att komma från mig va?!

Fredrik var grym däremot på de flesta grenar och spöade mig i tre av fem. Märk även att han gjorde tio stycken marklyft på 135 kg, och då hade vi ändå malt på med flera andra grenar innan. Klapp på axeln bör han få tycker jag!! :)

Efter träning kom nöje. Bugg stod på schemat, sista gången för denna omgång. Har bara varit med en gång men det var ingen raketforskning direkt, jag hängde med bra ändå. Så jäkla skoj det är när det går undan och man bara flyter fram.

Nu blir det en proteindrink, den ligger och gottar sig i frysen nu mmmmm, och sen tidigt i säng. Måste sova igen lite känner jag.

Sussa godast!

Wanna be somebody else...really?

2011-11-07T19:36:00.002+01:00

Jag har aldrig velat vara någon annan än den jag är. Jag har i och för sig ofta önskat att jag hade vissa andra egenskaper, ni vet när man möter andra människor som har något speciellt som man själv tycker att man saknar och man blir helt blown away av hur jävla cool de är. I mitt fall är det ofta en självklar säkerhet i sig själv, mindre prestationsångest vore också en fin present......ja att överlag lita på mig själv och mina egna kunskaper.

Nu kanske detta låter som att jag pratar emot mig själv, men jag tycker ändå inte det. Jag predikar om att jag vet vad jag vill, att jag är säker på att mina egna känslor är de rätta bla bla bla, men det är inte samma sak som att veta HUR jag ska göra vissa saker för att få det som jag vill!

Men i grund och botten handlar det om att trivas med livet. Att inte se tillbaka och ångra sina beslut, utan känna att man hållit i rodret och styrt så gott det bara varit möjligt, i med- och i motvind.

Ibland kan jag se folk och vara genuint glad över att jag INTE är dem. Inte för att de verkar ha det jävligt på något sätt eller så, jag är bara så otroligt glad över att jag är jag. Jag trivs liksom med det, att vara jag. Det här var trixigare än jag trodde att förklara haha känner jag nu.

Om jag säger såhär:
Jag har en massa saker i mitt liv att vara glad för. Jag har underbara människor runt mig, som bollar och fångar upp mig när jag behöver. Som bekräftar när jag har rätt och rättar mig när jag har fel. Allt för min egen skull, och det är en helt underbar känsla!
Jag har möjligheten att själv påverka mitt liv precis hur jag vill. Det finns ingen annan jag kan skylla på ifall jag inte vågar hoppa. Det gäller bara att välja rätt tillfälle att hoppa, att veta när jag ska stå still och när jag måste vända om och gå.

Det är så jag knåpar ihop mitt liv. Jag har just börjat hitta sånt som jag vill hålla på med, sånt som gör mig glad och sånt som är värt att stiga upp ur sängen för varje dag. Jag upptäcker saker hela tiden. Vissa saker måste jag jobba med för att fixa, jag måste lära mig att agera när jag reagerar.

Men, when it all comes down to it, så gillar jag hur jag är och jag gillar verkligen att det finns andra som också verkar gilla det och hur coolt är inte DET?!

Dips utan chips......

2011-11-06T21:32:00.000+01:00

....meen visst fan är jag SUGEN på chips nu!! Och godis, om jag inte hade varit så lat hade jag traskat iväg och tokskottat i en massa snarra i en påse lika stor som en sopsäck! Det är inte ofta jag blir godissugen meeeeen ikväll hade jag behövt det! Sötsugen efter ett bröst/triceps-pass på gymmet och lite saknad i kroppen, det var tydligen allt som behövdes :)

Fick dock popcorn och lite filmmys med Eva, som den räddande ängel hon är! Får väl blanda mig en god proteindrink och suga i mig istället. Gå och lägga mig och knipa igen haha!

Skulle egentligen ha varit ledig måndag och tisdag men det blev ändå bäst att jobba så jag gör´t! Känns helt okej faktiskt, och det är en skön känsla för då vet jag med säkerhet att jag haft en helt underbar frivecka. Veckan kommer ändå gå tokfort då jag ska jobba, träna, ha kemikurs och avsluta med APT på Nöjeshallen. Feels good så att säga!

Jag märker att när jag har en massa saker som jag skulle vilja skriva om men inte riktigt kan sätta på pränt riktigt än, inte ens med ord, så blir det alltid sådana här nonsensinlägg om egentligen ingenting. Det är inget jag är stolt över, men heller inget som varar för evigt, så jag känner ingen direkt stress ändå. Imorgon är en ny dag men nya intryck, jag återhämtar mig snabbt! Sen var kanske mitt torsdagsinlägg såpass tungt att det krävs lite tid för att samla ihop lite nytt material.

Go to bed and make some love så ni är redo för en ny vecka!

Only human

2011-11-03T10:13:00.000+01:00

Jag har lite saker att erkänna. Jag är ingen Superkvinna, no matter what jag försöker få er att tro ibland. Jag har så många åsikter om livet, relationer och hur saker och ting ska göras, men det betyder inte att jag tror att just MITT sätt är det enda rätta. Eller att andra gör fel för den delen.

Jag gör fel. Hela tiden gör jag saker kanske lite sämre än vad jag skulle kunna, men det är inte alltid så lätt att veta vilket sätt som är det rätta. Inte förrän i efterhand. Det är inte för inte det heter "Det är lätt att vara efterklok". Man gör det bästa av det man har just nu, det är väl egentligen det enda man kan begära av en människa.

Jag vet att jag, den senaste tiden, har betett mig på ett sätt som omvärlden anses jävligt opassande. Det är okej att ni tycker så, jag förstår till fullo, för det är väldigt lätt att döma eller ha åsikter på håll, istället för att först tänka och sen tala. Jag är verkligen ingen som ska peka finger där, eftersom jag många gånger gör exakt samma sak.

Fram tills nu. Nu har jag lärt mig en dyr läxa. Jag inser att det finns fler sidor än en, jorden må va rund men det finns många vinklar, skrymslen och vrår som aldrig får se ljuset. Men de finns ändå där, bara att de aldrig kommer upp till ytan eller upp ur sitt hål eller var det nu än är de gömmer sig. Sanningar. Det är olika versioner av sanningar som jag pratar om. Det finns aldrig EN ENDA sanning, det finns däremot min eller din version av sanningen och båda är rätt, ingen är fel. Det är bara hur vi uppfattar olika situationer, och vi uppfattar ju inte allt på exakt samma sätt.

Det senaste halvåret har inte varit så jävla lattjolajbans. Jag trodde i min enfald att andra hajade det, men jag har nu insett att det inte är så. Bara för att jag fattade ett beslut så betyder inte det att det, varken var ett lätt beslut, eller att jag har suddat ut mitt "förra" liv för att ge plats för det "nya".
Jag känner också saker. Jag känner en hel massa saker som skuld, misslyckande och alla nedtryckande saker man kan komma på.

Nej jag har inte varit någon bra flickvän/fru. Jag har varit egoistisk samtidigt som jag har försökt kompensera den sida av mig som jag alltid känt aldrig har passat in genom att trycka undan den och försöka anpassa mig till hur jag tror alla andra vill att jag ska vara. Hur man "ska" vara.
Det är det största felet jag har gjort för så kan man inte leva. Man kan inte leva ett liv genom att vara någon annan, någon som man tror att andra tycker är bra fast man ändå inte riktigt är säker. Hur ser den bilden ut egentligen? I mitt huvud har den sett ut ungefär som 70% Malin och 30% olika. Olika beroende på vilka människor jag haft runt mig, vilka situatuioner jag ställts inför. Eller kanske det har varit 30/70 ibland?

Så jag måste lära mig. Jag har aldrig någonin skyllt ifrån mig. Det som hänt är aldrig ENS fel, it takes two to tango, men jag måste lära mig att stå fast vid den JAG är.
Jag vill bara säga att jag inte glömt. Jag har inte glömt och jag har inte raderat någonting. Tänk på det är ni snälla. Jag är inget offer.

I´m only human....

Ny backe, nya tag!

2011-11-01T11:41:00.001+01:00

Jag har en trygghet. En trygghet i att känna när något är fel. Det kan väl varenda människa göra tänker ni nu och ja, ni har helt rätt!

Däremot är det långt ifrån varenda en som gör en förändring när något är fel. Det kan vara en mängd olika orsaker till varför: rädsla för förändring, bekvämlighet, orkeslöshet, trygghet i att veta att "jo men det går bra det här, det har det ju gjort i alla år". Ja en mängd olika orsaker alltså.

Jag köper inte det där. Jag skulle vägra att leva ett liv jag inte trivs med. Livet är åt helvete för kort för det. Okej, jag har naturligtvis en transportsträcka där jag måste fundera, begrunda, utvärdera innan jag kommer fram till en slutsats. Men målet finns alltid där. Inom räckhåll.

Därför känner jag mig trygg på ett sätt jag inte tänkt på tidigare. Jag har en stark vilja och en självklar syn på att livet ska levas på det sätt jag vill. Så borde det vara för alla. Man ska välja livet, inte låta andra bestämma åt en.

Just nu står jag inför en ny fas med många valmöjligheter. Det kanske borde kännas jobbigt men för mig är det tvärtom, det är otroligt befriande. Jag vet att jag kommer ställa min gps på exakt rätt destination, och om jag hamnar lite snett längs vägen har jag den där tryggheten att falla tillbaka på. Vilken grymt skön känsla, att kunna lita på sig själv!!

Här är backen jag slet i imorse. Lerig och jävlig men besegrad, det blev den!
Nu är det dags för lite shopping med moster på stan!

Två veckor tre dagar!

2011-10-31T12:07:00.001+01:00

Så länge sen var det min kropp fick röra på sig. Vi kan kalla det en välförtjänt vila men jag föredrar när jag bestämmer det själv! Känns som en halv evighet både i tid och med tanke på vad jag presterade idag på min testrunda. Man tränar regelbundet och hur blir man belönad så fort man gör ett uppehåll? Med totalt förfall! Träning ÄR en färskvara sure thing!

Bloggar från mobilen så jag är inte säker hur bilderna hamnar med det ni ser är det jag såg på min turisttur:)
Ett utegym, hur glad tror ni tösen är att se DET?? Herregud jag var som ett barn på julafton, var ska jag börja öppna liksom? ÖVERALLT SÅKLART!!

Igår provade jag att köra lite chins. Efter sju stycken var jag helt slut och yr så jag lyssnade på kroppen och körde ett otroligt lugnt pass idag. Blev på detta vid:

Promenad och jogging 15 min
3x5 chins
3x15 axelpress
3x10 benböj
Avslutade med lätt jogging tillbaka

Det är hur skönt som helst att släppa alla måsten. Jag slutade nog med det i samband med att jag började variera mina träningspass. Annars är jag en riktig slav under prestationen. Alltid springa snabbare, längre, alltid jaga jaga. Då blir det inte roligt till slut, man glömmer att lyssna in och känna hur underbart det är att ha en kropp som är stark och frisk och som kan röra sig. Istället ägnar man sig åt att tokstirra på en tid och blir missnöjd så fort man inte klarat det uppsatta, och ibland orimliga, målet.

Nej träning ska vara lustfyllt! Så till alla er som tänker som jag gjorde, och ja ibland fortfarande gör fast jag försöker träna bort det, strunta i alla måsten! Vad gör det ifall det tog en minut extra eller fler, ni har ju ändå gjort det så var stolta över det! Ofta struntar man i ett pass eftersom man "känner på sig" att man inte kommer prestera bättre än förra gången. So what!? Det är bättre att göra nåt än ingenting! Ni kanske till och med blir överraskade, det kanske går bättre än förväntat och då kan ni vara glada över det!

Så gör en höststädning i era hjärnor och stig ut med nya fräscha tankar!

Puss på er alla, nu ska jag äta lunch med finaste gotlandstösen Jennie!

Åtta eller sju?

2011-10-30T08:13:00.001+01:00

Tror bestämt att min smarta iphone tänkte åt mig och ställde om klockan själv inatt. För jag antar att klockan ÄR åtta nu, inte nio eller sju. Jävligt förvirrande det här med sommar/vintertid. Varför har vi det egentligen? Ser inte vitsen men en ljusare timme hit eller dit då det ändå i slutändan blir mörkt mest hela tiden ändå. Optimisten i mig talar haha!

Är nog mest grinig för att jag inte kan nyttja den där timmen till att sova. Tequila är ingenting min mage behöver. Någonsin! Känner mig inte bakis sådär som jag brukar, inte yr eller så, mår bara illa. Skandal hur lite alkohol jag tål! Två sexor and I'm out! Nä inte riktigt men inte långt därifrån heller tydligen.

Något positivt med spriten är att den verkat ge min halsmandel på käften för den är mycket mindre nu. Är det såpass att jag kanske kan börja träna så smått imorgon tro?? Få se om jag får på mig löpardojorna förstås. Drog ju en spik i hälen sist jag dansade poledance. Japp det fanns EN spik som stack upp längst in vid väggen och naturligtvis skulle dunderklumpen dit med fossingarna! Såg inte så farligt ut först, men i slutet på passet rann blodet längs hälen. Skadeskjuten hjältinna fick vackert hasa sig ut. Har inte kunnat haft skon på mig utan hasat runt med den halvt som halvt på och fått knipa med tårna för att hålla den på plats. På jobbet har de kallat mig pensionär. Jo jag tackar ja!

Nu ska jag se om jag kan sova mer eller om dagen och magen bestämt att jag ska vara vaken.

Ha en riktig myssöndag nu!!

Sträck på dig!

2011-10-27T19:49:00.001+02:00

Jag måste säga att alldeles nyss läste jag en grej som faktiskt fick mig att stanna upp och tänka, "Hey there girl, fan vad du är braaaa!!" En tanke som sällan korsar denna skalle så varsågoda att bli förbluffade, för det blev jag med!

Anledningen är att jag läste att 50% av de som startar en träningsrutin lägger ned den efter sex månader. Det har jag aldrig någonsin gjort! Har jag kommit av mig på grund av sjukdom eller semester, så har jag envist bitit ihop och kommit igen. Gång på gång, ständigt och jämt.

För att min kropp behöver det! Jag mår rent fysiskt OCH psykiskt dåligt om jag inte får vara i rörelse. I två veckor har jag haft träningsuppehåll, av ofrivillig sort p.g.a en envis influensa, och jag har aldrig varit så energilös, håglös, och oförmögen att ta tag i saker! Jag svär, utan träning skulle jag vara den lataste människan på jorden. Väntar otåligt på att mina halsmandlar ska anta normala proportioner så jag får gå en svettig rond mot min egen kropp:)

Tills dess sträcker jag på mig, klappar mig på axeln och glädjer mig åt att jag tillhör den procentandelen som tycker att ens kropp är viktigast på jorden. Hmm okej, den kanske delar 1:a-platsen men annat hehe, men den är definitivt viktig!

I JUST WANNA MAKE ME SWEAT!!

För er som undrar....

2011-10-26T18:49:00.001+02:00

........hur en dag på jobbet ser ut för min del......

.....there you have it!

Japp sådär jävla snygg är jag varje dag på jobbet haha! Vad ni ser är jag grävandes olja ur en värmeväxlare. En helt vanlig dag helt enkelt. Så ni som undrar varför jag inte har toppsnygga frisyrer varje dag eller varför jag inte är sminkad inside out......ja ni kanske börjar förstå varför. Vad gör man inte för att sundsvallsborna ska få varmt och skönt i vinter?! Så tänk på det när ni tar ert julbad, eller sitter och myser i soffan med en äggtoddy på julaftonskvällen.....tänk då på var JAG kanske kan tänkas vara!

Vi går vidare till ett annat ämne, nämligen.....

Att skapa ett förtroende har ofta en mycket större och djupare innebörd än vad man kanske tänker. Dels att vara den som får ett förtroende för, till exempel en annan människas livshistoria, att stöta och blöta möjligheter för att försöka hjälpa, är ett enormt ansvar och kräver noga eftertanke innan man ger sig in i smeten.

Den som anförtror sig till någon annan bör även tänka efter både en och flera extra gånger innan denne yppar sina tankar som egentligen är alldeles för stora för att endast rymmas i ett enda huvud.

Nu är det ju inte sådär skitlätt att tänka efter FÖRE, speciellt inte när man mår dåligt och behöver hjälp att sortera tankar och känslor. Man ser helt enkelt inte någon annan utväg än att hitta någon som kan lyssna, och just där, just då, tänker man inte på att den personen kanske inte är redo att ta emot den där blytunga ryggsäcken. När den väl är öppnad finns ingen återvändo, man kan inte bara dra igen dragkedjan och hoppas på att det som finns där inuti möglar och försvinner av sig självt. Nej man måste kavla upp ärmarna, ned i skiten och rota tills man fått en ordning och struktur på saker och ting.

Den som är mottagaren, den som får uppdraget att ro ekan tills den andre är stark nog att ro på egen hand, borde ta ett steg tillbaka och fundera. Är det här något som jag kommer att klara av? Kommer jag att kunna leva och se på denna människa på samma sätt som jag alltid har gjort? Kommer absolut ingenting i relationen att förändras till det negativa? Vad händer under resans gång? Är jag säker på att jag kommer ha samma synsätt hela vägen fram? Finns det risk för att jag råkar ut för något längs färden som gör att jag måste svika detta förtroende? För min egen skull?

Jag följer mitt hjärta. Det har jag alltid gjort och kommer alltid att göra. Vissa vägar har varit nästintill outhärdliga att vandra men jag har envist pinnat på, med eller utan plåster. Vad jag har lärt mig är att det är en styrka jag besitter och inget negativt finns att säga om det. Jag skulle aldrig klara av att ha ett sjukt hjärta, sjukt av sorg, ilska eller bitterhet, nej mitt hjärta ska föda slag på slag av lycka, kärlek och värme. Något annat alternativ finns inte, inte ens något mellanting.

Jag har lärt mig att jag måste försöka slå ned på takten dock. När jag känner något, när hjärtat hamnar ur rytm, blir det genast verkligt och jag står inte ut tills jag åtgärdat felet och jag återigen får höra mina hjärtslag, jämna och fina, bultandes av liv.

Oftast när jag känner något reagerar jag på studs. Jag tänker inte, jag gör. När jag gör utan att tänka kan jag ibland hamna i sådana situationer som ovan. Det är okej, ibland händer det, men när det inte går att trycka på RESET och backa tillbaka bandet till hur det var förut, då känns det inte bra. Det är bara att det är så svårt att hinna se tåget som kör över mig när jag står på knä och har blicken i marken. Eller de gånger då jag är så överjordiskt lycklig att jag flyger ovanför marken med blicken i skyn och inte känner mig samhörig med vanliga dödliga. Jag behöver förankra mig ibland, men det måste även alla andra göra once in a while, så jag tänker inte be om ursäkt. Inte för det också.

What´s livin´ in my throat??

2011-10-24T19:47:00.002+02:00

Nu är jag less!! Vad fan är det jag har fått i min hals?? Vaknade i morse med ena halsmandeln som liksom ville ta sig ut på utsidan av min hals, genom skinnet. Den andra ska inte ha nån credit heller, den ligger och lurar lite i vassen, som om den är redo att hoppa fram och jävlas ifall den högra inte skulle klara uppgiften till fullo.

MEN DET GÖR DEN SÅ DON´T YA WORRY!!

Har googlat på skiten. Det ska man tydligen inte göra, för nu sitter jag här ivrigt skissandes på en flyktplan ifall jag vaknar inatt och inte kan andras därför att halsen svällt igen och jag har var fulla strupen. Halsböld är det finaste ordet jag kan komma på, så tänk själv hur jävla upplyftande det är att läsa om!! Man SKÄR i halsen för att få bort trycket och släppa ut skiten som är instängt. Sexigt va?!

Ska i alla fall prova att gurgla med saltvatten. Inte för att jag egentligen tror på det men det känns bättre att åtminstone provat något! Har ingen whisky heller, det hade ju ändå varit roligare och inte lika vidrigt äckligt. Så nu kokar jag vatten och blandar med salt. Det är rörande här i soffan. Rörande och jag tycker lite synd om mig själv. Så jävla typiskt när jag hade kommit igång så bra med träningen och verkligen älskade varje sekund av backintervaller, crossfit och vanlig styrketräning i en salig blandning.

Well well, nothing lasts forever så jag hoppas det tar slut på detta elände snart! Om jag tänker att det skulle kunna vara cancer eller något annat dödligt, så sänker jag min ribba lite och då är det inte riktigt lika synd om mig längre. För förmodligen är det inte det utan bara en vansinnigt tjurig förkylning eller så.

Jaha nu har jag gurglat. Lyckades dänga glaset i handfatet så jag hann inte få i mig så värst mycket. Äh jag går och lägger mig istället!

Peace out!!

Put me to sleep

2011-10-23T20:18:00.000+02:00

Sitter i soffan, nyss hemkommen efter sista 12h-passet på ett tag. Ja de kommer ju alltid tillbaka var sjätte vecka, lika säkert som jorden snurrar, men det är en skön känsla när de precis är avklarade.
Summerar veckan som varit och har just kommit till insikt att veckan som kommer omöjligt kan bli sämre än den som nyss varit!

Legat i sängen/soffan såfort jag inte varit på jobbet. Halsont, huvudont och ont ont ont på, ja förmodligen på en massa påhittade ställen. Ingen rolig vecka med andra ord! Ingen träning, däremot har jag fått i mig (snart iaf) 2kg glass med vindruvor haha.

Helgen har inte bara varit misär dock! Har fått träffa ett gäng nya sköna människor och jag gillar verkligen att träffa nya människor när man inte behöver göra sig till eller känna sig obekväm på grund av den man är. Det ska man ju egentligen aldrig göra, vad finns det för anledning? Jag har dock den tendensen ibland, när jag inte vet var jag har folk så blir jag nervös och konstig och beter mig därefter. Det är bara det att jag skapar en bild av mig själv, en bild som jag tror de jag möter vill ha, och sen när jag försöker efterlikna den bilden blir det bara fel. För det är ju inte jag!

Men helvete!
Sitter och slötittar på "True talent" och nu undrar jag: Vem fan är det som har klätt på artisterna?? Överlag tycker jag att det här programmet är ett jävla B-program, blir nästan förbannad när jag ser det. Programledaren ser ut som om han är utkarvad direkt ur 70-talet fast utan allt som var bra med 70-talet. Det har snarare fastnat en unken malnaggad lukt runt honom som man nästan kan sniffa sig till genom tv-rutan och allvarligt talat, nej det ÄR INTE snyggt med sådana där 27´tjock-tv till brillor!!
Trots att min favvo-macho-man Körberg är med så....nej....jag kan inte ge mig till att tycka om det. Inte ens lite. Innan jag lämnar detta ämne, så kläcker jag väl ur mig hur besviken jag blev att höra att den där Pernilla nånting är gift med DREGEN???!! Japp då har jag sagt det också!

Imorgon ska jag ta mig an en liten utmaning på jobbet. Jag misstänker att ni ger blanka fan i vad det är, så är det oftast när jag ska beskriva nåt för någon om mitt jobb. Jag klandrar er inte, nä jag förstår er, för det är inte lätt att få en bild av vad jag pysslar med. Det ska i alla fall bli lärorikt och förhoppningsvis roligt. Jag håller tummen att jag kommer gå hem med lite mer kunskap i ryggsäcken och med en rakare rygg att bära den med,

Nu ska jag nog gå och lägga mig för det blir inte bättre än såhär ikväll ;)
Sov gott alla gobitar!

Ballongens färd

2011-10-22T15:10:00.001+02:00

Ibland, eller ganska ofta ja ungefär jämt, tror jag att vissa människor i min närhet ser mig som en ballong. Inte tom och tjock (får jag hoppas!!) utan mer fritt flygande för vindens strömmar, svår att hålla kvar på jorden, omöjlig att styra...ja ni ser nog vart jag är på väg.

Utan ett snöre är det ett helvete att hålla ordning på mig helt enkelt. Problemet är att jag inte riktigt tycker om det där snöret. Jag tycker inte om att vara fasthållen utan vill ibland kunna irra runt utan någon som helst egentlig plan. Eller, det kanske verkar som att jag inte har en plan men tro det eller ej, oftast har jag en kristallklar bild över vart jag är på väg, det är bara resan dit som kanske kan vara lite oklar.

Ingen regel utan undantag dock. Tydligen finns det vissa enstaka som köpt en lott och vunnit den där snörstumpen som pris. Nu är detta inget slumpmässigt val, nej, det är kvalitetssäkrat in i minsta detalj. Av mig! Då känns det där snöret helt plötsligt inte alls som en fotboja som drar, sliter och förmanar. Istället känns det tryggt. En fast punkt som varsamt styr mig rätt då jag kanske tenderar till att tilta lite lätt. När den där lockande punkten i horisonten bara hamnar längre och längre bort och jag till slut inte kan se den, än mindre komma ihåg varför jag ens ville dit.

Så håll min snörstump. Håll den hårt med dina händer. Släpp upp mig i luften precis som du gör. Dra mig lite retsamt åt något håll så jag får fokusera på vägen tillbaka. Spring med mig så jag flyger, skuttar och far under solens strålar och i vindens sus. Och när kvällen kommer, surra fast mig nära, nära så att jag lugnt kan lägga mig tillrätta, långt från trädens spretiga grenar.

Ur koma

2011-10-19T14:10:00.003+02:00

Komapatienten har vaknat till liv. Eller rättare sagt, jag tvingar mig tillbaka till livet. Att ha influensa, förkylning eller vad det nu är som jag har, är ingen bra idé när man ska jobba nätter. Misstänker att kroppen inte får den sömn den behöver, och min kropp behöver visst mycket sömn överlag.

Ja riktigt sådär illa är det väl inte just nu. Jag har bara jävligt svårt att komma överens med mig själv när jag har ont någonstans för jag har ju aldrig ont!! Lucky bastard right? Så nu är det lite lyxgnäll också, det ska ni veta haha! Men jag måste masa mig iväg till poledancen ikväll, that´s for sure. Så då är det väl lika bra att fake it ´til you make it?

Egentligen kanske det tar extra lång tid för min kropp att övervinna griniga bacillusker, det bryter ju aldrig riktigt ut, eftersom de får gå en stark rond mot andra baciller som jag har, nämligen en

Inte helt fel att ha en sån i kroppen va? Den behöver aldrig någonsin flytta ut så please stay and make my day everyday!! Önskar bara att jag kunde få fälla ut solstolen jag med, sticka tårna i varm sand, dra solen över mig som ett täcke och bara vara. Det skulle behövas i november när totalmörkret infinner sig. Eller i januari.....eller i februari.....tjaa måste man välja? :)

Känner att jag inte bedriver någon fantastisk blogg just nu, jag har liksom inga stora tankar. Det blir lätt så när man bara fokuserar på att jobba och försöka hålla sig vaken på rätt tid och sova på rätt tid. Som egentligen blir fel tid för mig, väldigt fel då jag gärna sover på natten. Men nu är det bara en natt kvar.....tills nästa runda drar igång igen meeen man får ta det i små etapper. Babysteps my friends, babysteps.

Därför ska jag ta mina babysteps ned till tvättstugan och få lite frisk luft längs vägen. Min enda träning denna vecka som ni kanske förstår, men det är bra att vila ibland också!

Liten och klen

2011-10-18T20:37:00.000+02:00

Ja dår får man äta glass med vindruvor till frukost! Och lunch! Och kanske till och med middag! Halsen värker, jag väcks av mitt eget snarkande för luften tar sig knappt genom strupen. Huudet spränger och jag har varit varm som en kamin. Nu är jag inte lika varm längre, men det andra hänger sig envist kvar. Har legat i sängen/soffan som en padda ända sedan jag kom hem från Stockholm. Jobbar nätter så jag försöker bara spara krafter för att hålla mig vaken och alert. Det går sådär kan jag säga. Kroppen vill inte riktigt jobba med mig just nu...

Har ju varit i stora staden i helgen och spanat in......

Crossfit-SM

(Bild lånad och från förra året)

Grymt inspirerande att se hur de kämpade! Skulle gärna vilja vara en av dem nästa år, men jag vet inte om jag har det som krävs. Eller, vill jag så kan jag, det är väl mer tiden och engagenmanget som kanske skulle tryta. Det är inte riktigt samma som att ställa sig och idiotträna chins i ett år och sen "jajamän nu kan jag det här". Crossfit är så mycket mer, så komplex, och det krävs tålamod och mycket träning för att bemästra alla olika delar. Jag vet inte om jag vill göra den resan, inte ensam. Det vore roligare ifall man var fler som tränade och kämpade inför samma mål.

Stort grattis till er som tog er dit och slogs, ruskigt imponerande!!

Nu blir det till att borsta tänderna, sluta tycka synd om mig själv och bege mig till jobbet. Bättre förutsättningar har man ju haft!

Var god BÖJ!

2011-10-14T20:43:00.001+02:00

Vaknade 06:40, hungrig givetvis! Upp och fixa kaffe, ostmackor och ägg. Lyxade lite och skippade gröten, mest för att jag inte hade någon frukt att hacka ned. Hamnade i soffan, försökte sova en stund till. Var verkligen inte sugen på gymmet, hade nämligen planerat ett djävulspass för att avsluta veckan på topp.

Lyckades ändå på något konstigt sätt övertala mig själv and there you go, snart stod jag taggad till tänderna, jävligt sugen att klå min förra tid. Min enda ska jag säga eftersom jag bara kört detta helvete en gång förut.

Passet som sådant:

400m löpning
29 knäböj med vikt ( körde med stången endast, 20 kg)

Sju varv på tid!

Förra gången låg jag på närmare 27,5 min. Idag......tadaaa....26:13 min!! Jävligt nöjd men svettig och smått illamående stapplade jag hemåt för en dusch.

Sitter nu på tåget mot Stockholm. Imorgon ska jag kika på riktiga idrottare, det är nämligen Crossfit-SM in town!! Ska bli tokskoj att se, få lite inspiration, motivation och frustration över att jag ligger ljusår efter hihi!

Have a nice one folks!

Girls, girls, girls

2011-10-13T10:54:00.001+02:00

Jag trodde att jag hade kommit över min fobi, men igår slog det till igen. Hårt och hänsynslöst kapade jag mig själv vid fotknölarna. Tjejer i grupp. Finns nästan inget som gör mig mer kallsvettig, klumpig, IQ-befriad, manhaftig...ja rent av MANLIG....än tjejer i grupp.

"Det är inte ni-det är JAG!"

För det är det verkligen. Jag har aldrig lyckats passa in och gå obemärkt bland en grupp tjejer. Allt prat om ögonbrynsböjare, senaste väskmärket, vilken färg som ska bäras på måndag och vilken man absolut inte kan ha på en tisdag......sådana saker ger mig tourettes syndrom. På riktigt! Jag blir helt kortsluten i skallen, försöker komma på smarta, tjejiga ämnen att prata om, men vad händer? Jo! Jag kläcker ur mig något så urbota jävla dumt att alla bara kommer av sig, stirrar och undrar "Vartfan kom hon ifrån och vad gör hon här?" För att inte tala om "Vad ÄR hon för någonting??"
Jävligt bra fråga faktiskt för det undrar jag också! Typiska exempel på saker jag kan säga är...ja vi kan ta ett från gårdagens dansklass. Vi hade delat upp oss i två grupper, den ena dansade och den andra tittade på. Alla kom av sig hela tiden så vår dansanta lärare fick hänga på och visa. Då säger en av tjejerna att det såg bra ut ändå fast vi kom av oss och vad kväker JAG då ur mig??

"Haru inte tagit på dig glasögonaaa?"

VA??? Vafan SÄGER jag?? Nog för att jag är jävligt duktig på att nedvärdera mig själv men det var absolut inte meningen att dra med resten av gänget i skiten. Åh herregud om jag kunde lära mig att hålla käft nån gång!!

Nu låter det som att det enda tjejer pratar om är sådana här ytliga saker och att vi inte har något annat skimrandes längs horisonten. Det är INTE så jag menar!! Jag menar bara att när jag hamnar i en sådan situation så kopplar jag på min forna autopilot, den som säger mig att jag inte vet hur man beter sig i tjejsällskap, no matter what vi snackar om eller gör. Jag drar på mig overallen sen skolan och klampar på med mina gummistövlar, utan att ens reagera över (förrän efteråt) hur snett jag egentligen trampat. Hopplöst fall? Jag vet inte, men jag är i alla fall medveten om det. Men som så mycket annat här i livet, jag vet vad som är fel men jag har inga redskap att fixa det med. Som om jag sitter på en öde ö med en jävla massa delar som ska ihop. Jag vet hur jag ska få ihop dem men verktygen fattas....

Cykla eller springa, krypa eller gå?

2011-10-12T13:45:00.001+02:00

"Ingen kan längre höra det jag säger när jag säger

Kan ej va säker på att det jag känner är vad jag känner

Orkar inte springa längre, är det då jag måste gå?

Känns som om jag ska strypas så jag ställer mig på tå

Orkar inte krypa men hur fan ska jag då orka gå?"

Nu är det inte så jag känner. Inte längre. Men jag vet att det finns andra där ute i denna kalla, hårda värld som känner sig sådär just nu. Jag tror även att det finns någon som jag inte längre har rätt att hjälpa som känner sig lite så, och det är en hemsk tanke att tänka och en hemsk känsla att känna. Att inte kunna hjälpa för att jag har förbrukat mina timmar och mina rättigheter har förminskats drastiskt. Men jag undrar, har jag missbrukat min tid? Jag undrar fortfarande men det är inte det det här handlar om.

Jag vill bara att du ska veta att jag finns här. Jag kommer alltid att finnas här. Idag, imorgon, nästa år, om 10 år. Det kommer inte finnas en sekund när jag inte kommer att ha tid ifall du skulle behöva. Varför skulle jag inte? När människor som en gång har givit så mycket av sig själva behöver hjälp, är det väl inte mer än rätt än att svälja sina egna små bekymmer och stolthet, öppna dörren, kliva åt sidan och kunna ge om så bara det minsta lilla ljus eller hopp. Det är väl värt något om nåt?

Jag misstänker att jag inte kommer att få vara den personen. Inte igen. Det är jobbigt. Det är jobbigt att stå där och titta på, att vilja säga tusen ord för att försöka göra det bättre, att vilja titta på dig för att säga att det är okej, det kommer att bli okej. Istället säger jag ingenting alls. Jag tittar knappt på dig. För det känns mest för jävligt. Jag vet inte HUR jag ska säga saker längre, vad är okej och vad är inte okej? När man står på en väg som är avgrävd. Avsatsen fanns inte från början tills någon kom på att "jo för fan, idag ska vi jävlas riktigt mycket och dra om vägen här, mitt emellan de här två, det kommer bli pissigt för dem men jävligt bra för andra." Lite som den nya E4:an, fast bara lite mer plötsligt.

Så nu står jag här vid den där avsatsen och tittar på dig där borta där vägen fortsätter. Som en jävla film där någon spelar "Die Mauer" i bakgrunden och sen fadear allt ut till ingenting.

Men det är inte ingenting, det kan det inte vara eftersom jag sa det förut och säger det igen. Jag finns här och jag har aldrig gått någonstans....

Min kropp är gjord för att röra och röras

2011-10-11T22:42:00.000+02:00

Drar av lite träningspics.....

Min iphone är inget att skryta med när det kommer till att fota.. Man ska fan vara blixtstilla för att bilden ska bli sebar.....as U all can see är de rätt suddiga och det är INTE fotografens fel. Fredrik var INTE på fyllan, det var INTE ett afterworkpass vi körde, eller jo på ett sätt haha men utan spriten, och han har heller inte någon släng av parkinsons. Resultat: Min iphones akilleshäl!

Shoppade upp mitt presentkort som jag fick av mina fina arbetskamrater. Bilder på det kanske kommer imorgon, nu är det för mörkt för att fota. Riktigt nöjd är jag i alla fall.

Har varit en ruskigt bra dag för mig och min kropp, vad gäller rörelse alltså. Intervallpass, gympass och ett buggpass. Varje gång jag dansar undrar jag alltid varför jag inte gör det oftare?? Min kropp blir glad, tokglad, av att uttrycka sig, så varför ska det vara så jävla svårt att skapa tillfällen för det?
För det är viktigt, att göra det som man blir glad av. Det är så många som aldrig gör något alls för sig själva. Tragiskt och trist, men jag vet i alla fall var jag måste göra för att hålla mig och min kropp i trim.

Röra på den och låta den bli rörd, as simple as that!
Spinner som en katt när jag blir pillad i håret och kan sitta så i....ja än har jag aldrig varit med om att jag önskat att någon ska sluta när de väl börjat haha! Jag är en fysisk människa, fast ändå inte. Jag har ett väldigt öppet och lättillgängligt kroppsspråk för vissa men det betyder inte att den här kiosken är öppen för vem som helst! Jag kan få nästintill allergiska reaktioner eller andnöd när folk som jag verkligen inte känner någon som helst anknytning till, kommer fram och ska krama mig. Var fan kommer den idén ifrån, att de får kliva in i min privata sfär och skära en tårtbit?
Nä det där har jag svårt för, folk som inte kan känna sig för. Har de ingen personkännedom eller respekt för andra?

Så, ni som instinktivt känner att ni bara kan kliva på fast dörren är av säkerhetstyp, låst med flera nycklar och av pansar......fundera åtminstone EN gång till!!

High-heeled honey

2011-10-11T09:28:00.001+02:00

07:30 såg det ut såhär på toppen av Sidsjöbacken. Då var jag ganska glad över att jag orkade tippa ur sängen för en skön morgonrunda. Visst låter det jävligt käckt och avundsvärt? Haha, ja jävlar men jag är inte alltid såhär, egentligen är jag lat av naturen!

Nu ska den här high-heeled honeyn ut på Birsta och äta frukost med bästa Sara!

Nu börjar dagen, jag återkommer om resten! Tjing!

As you all can see.....

2011-10-10T20:55:00.002+02:00

...så har jag inte lyckats med att återställa bloggen till ursprungslook....jag vet inte, man kanske vänjer sig? Eller jag får väl så lov, om jag inte orkar grotta ned mig i hur jag ska göra eller ringa min livlina. Right now we are put on hold :)

Nyss hemkommen från ett besök hos Macke och Xandra, var nyfiken att spana in deras nya lya. Riktigt sweet och smart tänkt av dem att köpa en lägenhet som det bara var att flytta in i. Så tycker jag i alla fall just nu, sen är det klart, det är kul att greja och förändra också.
Fick en mysig kvällspromenad i fullmånens sken. Lyckades självklart inte med att hålla kursen hela vägen utan hamnade ute i pereferin, i en slänt där jag trodde att det fanns trappsteg. Det gjorde det.....INTE! Så jag fick lysa med telefondisplayen en bit, gick ju bra det med. En bra tjej reder sig själv, är det inte så?

Nu är det inte riktigt sant då jag har fått ringa en livlina för Ådis skull. Och min också naturligtvis, jag vill inte riktigt ha honom ståendes här längre och blockera en parkeringsplats. Ska ut imorgon och testa att spraya lite krypspray och se om jag kan få honom att krypa iväg till verkstan. Hur höga är oddsen tror ni? Ska vi göra en omröstning?

För övrigt ska jag ha en kanontisdag!!
Imorgon frukost med min goa goa vän Sara. Astrid, nytillskottet, hänger såklart också med. Efter det är det osäkert om det blir lunch med en kär gammal vän. Annars blir det självklart träning, rygg och biceps med Fredrik. Är skoj att köra ren styrketräning nu, variation är bra! Cardio i form av backträning och promenader har det blivit rätt bra av och det är ju så sjukt skoj!! Gillar när det går fort, effektivt och känns i varje kroppsdel.
Kvällen avslutas med buggkurs. Arbetskamraterna har dragit igång en intensivkurs. Nu fattas det för ovanlighetens skull tjejer så jag tänkte masa mig dit. Hoppas på bra fart och snabba svängar, det här "1-2-3-4, trampa, trampa, trampa" har jag liksom passerat redan innan jag börjar. Kaxig då!

Oh my oh my

2011-10-10T14:34:00.003+02:00

Tekniska tjejen har lyckats messa upp bloggen med några få, enkla knapptryckningar.....Vad hände??
Återstår att se om jag kan fixa det på egen hand men just nu har jag inte tid för nu väntar ett gympass med bästa Fredrik, wiihaaa!!

I´ll be back!

High up on the top

2011-10-09T18:12:00.001+02:00

Ibland får jag en idé och då är det bara att hålla i och hänga med. Idag var idén att testa en annan backe, Södra berget-backen. Sagt och gjort, glad i hågen och med musiken sprutandes ur mina nya fina in ear-hörlurar som jag fick av Arne i present, traskade jag iväg. Planen var att ta en powerwalk men försöka jogga uppför berget.
Traskade bort till foten av berget, stod och funderade var i helvete själva backen började. Såg den ingenstans så jag tänkte att äh om hotellet är där så måste backen sluta nedanför, jävligt logiskt tänkt av mig va?! Halleluja för det! Så jag vek av vänster rakt in i skogen, eller ja jag följde ju i alla fall en väg, sååå drastisk att jag kör offroad tänker jag inte våga mig på!

Jag gick och gick.Började nästan skratta för hur i helvete kan man gå vilse upp till Södra berget??! Nu gjorde jag som tur var inte det, inte för att nån skulle bli förvånad dock, utan hittade backens fot. Började jogga uppför och herregud...OH MY GOD!!....säger jag bara. Om Sidsjöbacken är jobbig är den här ungefär den nasty, bitchy motherfucker evil bigbrother som bara är ute efter att plåga!

Men upp kom jag till slut! Och ned också för den delen. Svängde ihop en riktig gourmetmiddag i form av tonfisk, vitlök, lök, majs, chanmpinjoner, soja, ris och creme fraiche.....Kanske låter som hundskit men icke! Det var faktiskt mumsfillibabba och satt som ett plåster på ett skrubbsår.

Sista natten hägrar, fan vad glad jag är för det!!
Over and out, ha en mysig söndagskväll och tänk på att imorgon när NI åker till jobbet så åker JAG hem och ZZZZZZZOVER!!!!

Sakna och sakna?

2011-10-09T17:46:00.003+02:00

Missing you.....

.....like crazy

Vad är det som gör att man saknar?

Att sakna något eller någon som man haft men som inte längre finns, det är ju en rätt greppbar grej ändå. Klart att man då känner saknad, en ledsamhet över att något som har varit inte längre kommer bli detsamma igen.

Men när man saknar något eller någon som man egentligen inte har förlorat, vad är det då för slags saknad man känner? Det känns ju på samma sätt men det borde inte alls vara lika överjävla jobbigt! So why is it then?

Jag kanske gillar att vara lite självdestruktiv? Det ska vara bra men inte för bra hela tiden för då är det något som är lite fel. Haha, ja kanske, men nej jag tror inte att det är det heller.

Jag vet inte rktigt vad det är jag luskar efter, vad jag vill få fram med detta inlägg, det är mest tankar som flugit runt i min skalle under min promenad idag. Hakade upp mig på det där med skillnaden på att sakna och sakna. Jag antar att jag aldrig kommer få det klart för mig, och det måste jag väl inte heller, tycker det mest är intressant.

Att längta och sakna, är det egentligen samma sak?

Sakna borde höra till den delen när något är förlorat, och längta bör höra till "the good guys". Japp så får det bli. I så fall kanske jag inte saknar, jag kanske mest längtar?

Var inte oroliga för mig, det är såhär det blir när man jobbar nätter och bara har sig själv att umgås med i väntrummet mellan jobb och jobb :)

På språng med ett snyggo!

2011-10-08T17:45:00.000+02:00

Nyss bestigit Sidsjöbacken!

Som vanligt är Eva skitsnygg och jag ser ut som ett bergstroll :)

Glada över vår prestation!

Kan det bli så mycket bättre?

Idag har jag en helt annan energi än igår. Snacka om att det är en viss skillnad på att sova till två istället för elva! Kan väl säga att jag var ingen stolthet att ha på jobbet inatt. Varje sekund jag var tvungen att vara vaken var en ren plåga, och jag var nog mest irriterande att ha med. Inatt kommer det bli tvärtom, den här duracellkaninen has recharged och kommer stå pall för det mesta!

Poppade alltså upp vid tvåtiden. Första tanken var "no way in hell att jag tänker ge mig ut och springa idag" för benen brände OM MÖJLIGT än mer idag än igår. Men så tänkte jag om. Det kanske rent av blir bättre om jag plågar lite blod igenom dem? Japp så fick det bli! Kände även att jag måste ha lite sysselsättning då jag egentligen hade velat vara någon helt annanstans den här helgen, men då man har ansvar och förpliktelser mot sundsvallsborna fick jag helt enkelt stanna hemma.
Laddade med ett intervallpass tillsammans med sweet Eve. Det var jätteskoj att få dela slagfältet med någon och så mycket mysigare också. Inte sista gången right? :)

Lite mat i magen och en jordgubbsprotte på det så är jag redo att slåss med nattspökena!

Bring it on!

Min dag-mysfredag my ass!

2011-10-07T20:04:00.000+02:00

07:30 kommer jag hem från första nattpasset. Lyckas hamna i sängen i alla fall, något som inte kändes så jävla säkert så trött som jag var. Hade lika gärna kunnat somna i badkaret.

10:50 vaknar jag och undrar vad klockan är. Kanske ett? Jävla optimist, borde lärt mig vid det här laget! Är hungrig men försöker strunta i den känslan och somna om istället. Tror ni att jag lyckas? ICKE!

12:50 kliver jag upp och sveper i mig en proteindrink, mest för att det ska gå snabbt och lätt. Tillbaka till sängen igen.

14:20 är det väl ingen jävla mening att försöka ens! Jag kliver upp!

Ett helt vanligt förlopp när jag jobbar nätter. Varför varför varför ska det vara så satans svårt att sova?? Jag gör det ju varje natt annars?! Nä kroppen är till för att jävlas med, det måste ju vara så.

Är ändå nöjd över min eftermiddag. Har spenderat lite tid med min mamma på stan. Det händer inte sådär jätteofta att vi umgås bara vi två. Jag måste säga det att ibland så överraskar hon mig verkligen, allra helst idag. Ibland ses ett tippat vattenglas som en hel tsunami men så ibland, när man tror att the shit is about to go down så ser man inte ens en krusning....Vackert!

Vaknade lite tjurig också. Jag kände att nä nu orkar jag inte fundera mer på vissa saker. Om inte mina levnadsval passar andra så fine, det är inget jag kan göra något åt. JAG trivs och mår bra, det är ju det jag bör fokusera på. Så jag tänker inte fundera mer, inte på ett tag i alla fall. Så nu tänker jag utgå ifrån att allt är flufflfuff och rosa ludd, copy that?

Ska börja tidigare idag så nu är det dags att slänga ihop lite nödproviant, fokusera på nattens uppgifter och bege mig. Hoppas ni har en finfredag och att ni har det åt mig med!!

Skön dag

2011-10-06T20:49:00.001+02:00

Vilka sköna kommentarer jag fick för gårdagens inlägg! Tusen tack för det, hoppas ni förstår hur glad jag blir över att ni tar er tid att kommentera och tycka till.

Ikväll drar nattskiften igång igen. Kommer jag att vara trött? Ja. Kommer jag att känna mig livegen? Ja. Kommer jag vara sjuhelvetes glad på måndagmorgon när jag har kämpat mig igenom mörkret? Ja. MEN! Jag är även rätt jävla glad att jag har några av världens bästa arbetskamrater med på färden så jag är inte så ledsen trots allt!

Har haft en riktigt skön dag idag. Sov ut, vaknade halv tio. Åt grötfrulle och vandrade sedan ned till stan för att lämna en pärm till Camilla samt äta lucnh med henne. Det blev Taco bar, yummie!
Efter det strosade jag runt lite, hade tänkt handla upp mitt presentkort på Stadium men fröken Velpeeees kunde väl som vanligt inte bestämma sig så jag gick därifrån tomhänt. Lite osanning fanns dock i den meningen för jag hade tänkt handla vinterlöparkläder och de hade inte kommit in än. Så fort de dyker upp är jag där och norpar.

Stövlade vidare till min finfina träningsguru och plockade upp lite proteinpulver till Fredrik. Jäkligt stolt över att jag ibland har ett minne jag med. Hem, bytte om och drog till Helex för att köra ett benpass med Fredrik. Robin hängde på också, skoj! Skoj var det även när jag fick knäcka dem lite i "bulgarian split"......ser ut som nedan.

Vi kan säga såhär: Jag var stark..are! ;) Men jag är stolt över Fredrik som tjurade på, det är det man blir stark av!

Har som vanligt försökt att sova en stund innan jobbet men som vanligt lyckades det inte nu heller. Ska testa att sparka igång Ådi för att göra en dödsåkning och se vilket skick han är i. Wish me good luck! Om ni hör några sirener ute vid halvtio-tiden ikväll, be aware ´cause it might me be!

Sayonara på er!

But I´m just a girl

2011-10-06T00:04:00.001+02:00

Jag är inte som "alla" andra tjejer. Jag är hopplös på att göra någon slags frisyr av mitt hår. Det ser antingen bara jävligt konstigt ut eller så rasar allt innan jag ens kommit halvvägs. Jag har ett sminkförråd som får plats i en tändsticksask, mascaramärket jag senast köpte hinner gå i konkurs eller bli uppköpt av någon annan sminkjätte innan jag ens hunnit öppna förpackningen och läppstift är på sin höjd någon lypsyl med lite bling bling i. Ibland försöker jag hippa till mig med att införskaffa någon ögonskugga i en cool färg, men det slutar oftast med att jag undrar varför jag försöker sminka mig så att jag ser misshandlad ut.......sååååå jag gör om och gör rätt....are i alla fall.

Jag försöker mig ibland på att se lite respektabel och "damig" ut. Försöket slutar innan jag hunnit stänga garderobsdörren eftersom jag inser att nä det där är inte jag IDAG HELLER, så det är bara att face the facts och dra på mig blöjbyxorna och en mössa istället. Se där, now I recognize myself! Blir alltid så avis när jag ser alla bruttor på stan. De som har matchat allt in i minsta detalj, som cyklar i högklackat och inte ser det minsta svettig ut för det. Håret sveper runt ansiktet i en perfekt pose och det finns inte en enda skamfilad fläck att skåda.

Själv är jag rätt långt ifrån den bilden.....skrämmande långt ifrån. Jag insåg igår när jag tvättade kläder att ungefär 90% var antingen träningskläder eller underställströjor (som jag använder när jag cyklar till jobbet på morgonen)......Vad säger det om mig egentligen? Att jag är en hopplös pöl av självförstörelse eller ska jag se det positivt, "jamen du tränar ju och tar hand om dig själv". Jag vet inte, vad säger ni? Ska jag ta mig i kragen och köra en blöjbyxfri vecka? Ska jag se det som ett beroende och tvinga mig själv till att bara välja tightast möjliga, för att känna hur det känns och om jag kan vänja mig?

Men ibland. Ibland undrar jag över de där fläckfria tjejerna. Är de verkligen lyckliga? De ser inte ut som fria själar, snarare som en ruskigt välretuscherad bild direkttagen ur.....ja det var då väl fan så typsikt att jag inte kan komma på en enda fancy tidning...hmm.....JOO....Vogue kanske!! Japp vi säger Vogue. Instängda i ett A4-ark utan någon som helst egen fantasi. Stå där, gör såhär, le när jag säger till så blir allting bra. Eller är jag bara avundsjuk?

Faktum är att innerst inne så.....nej....jag är faktiskt inte det. Jag gillar min fria själ, trots att den flyger hej vilt klädd i mina ibland alldeles för stora byxor och mysiga mössor. Jag gillar att jag klarar av att gå på Ica utan att pensla på ett face, att jag törs vistas utomhus när jag bara har stigit upp och rufsat till frillan.
Visst skulle jag ibland vilja kunna välja. Jag skulle gärna orka vara en sån där Vogue-tjej någon gång ibland, men jag skulle inte klara av att stanna på det där A4-arket någon längre stund...jag vill hellre flyga vilt i vinden som en pappersdrake.