Bussfunderingar

Så har jag då kommit ned hel och ren till 08-land. Bussen var smetfull med folk och vi svenskar är ju en skygg ras och rädd för baciller så ni ska ju inte tro att vem som helst flyttar undan sina saker från sätet bredvid så att man får plats. Oooooo neeeeeej!!! VE OCH FASA!!!! TÄNK om man skulle måsta SITTA TILLSAMMANS med någon OKÄND, det vore ju förkastligt!! Så där stod jag och trampade, ögonen skenade som vilda hästar i hopp om lite space. Till svar fick jag....få se nu.....ungefär ja rätt många par ögon som stirrade på mig, typ "sätt dig inte här för då bussar jag mina plattanpolare på dig när vi kommer fram"-looken. Tog mod till mig och klämde ned mig bredvid en tant som såg snäll ut och som inte verkade ha några kriminella kontakter. Var nog en bra idè för jag lever och andas än. Har ni tänkt på att det alltid är samma typer av människor som åker buss? Det känns som om det är samma buss som åker runt runt i landet med samma typ av olika grupper. Det finns alltid ett gäng pensionärer som själva tagit med kaffe och macka och som pratar om vilken ooootroligt god brunch det var på bridgen sist, alltid några tonårstjejer som sitter och småfnissar åt allt och alla, alltid någon sur jävel som tycker att det är antingen för varmt eller för kallt, alltid nån som är åksjuk och inte kan sitta var som helst (eller?), och alltid någon lagom slummig jävel som luktar kloak och som gärna sitter NÄRA en själv. Inte för att jag åker buss särskilt ofta men det slog mig att jag måste leva i en "måndag-hela-veckan"-scenarium vad gäller bussar och deras resenärer.
Satt längst ut, ihoptryckt för jag tordes inte luta bak sätet av rädsla för att kanske ge någon bakomvarande klaustrofobi, liksom lutade mig ut för att inte stöta till tanten bredvid. Livrädd för kroppskontakt yes indeed haha, man ska liksom låtsas att man själv inte finns och att ingen annan heller gör det. Tanten började småprata lite med mig. Jag tror det var för att hon ville stoltsera med alla resor hon gjort kors och tvärs i världen. Själv har jag även lite fobi för smalltalk. Kan för mitt liv inte fatta varför man måste prata alls om man bara ska säga saker som "jaha det kom lite snö idag också, när ska det ta slut" eller "vad världen har blivit tokig nuförtiden"......I JUST DON´T GET IT!! Okej om det kanske leder till att man VERKLIGEN börjar PRATA med varann, DÅ är det ju bara skitbra men om man stannar vid det där tugget....nä fy faan jag klarar inte aaav det! Har en kompis som är världsbäst på det, kanske måste gå en kurs där:)
I alla fall, jag är nu hos moster i Upplands Väsby och det är hur skönt som helst att bara vara och inte göra något speciellt. Har vandrat lite i centrum här idag, märks att jag blitt gammal när jag kom hem med gardiner från Hemtex.....GARDINER??? Well......jag MÅSTE ju byta ut julgardinerna NÅN gång.....that´s my defence. Anna-Carin var snäll med mig i helgen när Janne påpekade att vi hade tomtegardinerna i vardagsrummet kvar. "Jaaa men de är ju inte sååå juliga, det är ju gråa tomtar" Hihi.....sött!!
Däremot är jag lite bekymrad över vädret......snöhelvetet har följt med mig hit också!! Det är snart en decimeter snö här.....och jag som undrade om jag skulle bli utskrattad när jag kom ned med vinterpjucksen på. Jooo just!