Dagens tankar om gymmet

Idag har jag ägnat mig åt att studera människor på gymmet. Ja jag har ju hunnit med att träna disciplinerat också förstås, ni känner väl mig!? Dock något lugnare idag eftersom halsen har en irriterande känsla. Har haft det i några dagar, vet inte om det beror på ren trötthet eller om det faktiskt är en förkylning som ligger och lurar. Få se om det blir någon löptur imorgon eller ej.

I alla fall, nu till saken. Det finns ju helt klart olika typer av människor även på ett gym precis som överallt annanstans i världen. Jag kan inte låta bli att stirra, förfasas, irriteras, beundras eller vad det nu än är som väcker något inom mig. Oftast är det irritation. Jag kan bli VANSINNIGT irriterad på folk!! Det är något som jag borde jobba på eftersom det inte gagnar någon, allra minst mig själv, men jag KAN. INTE. LÅTA. BLI!

Favoriter är han till höger här, vi kan kalla honom "Spänn-Albin". Det är ett högst intressant forskarobjekt för min del. Jag blir helt enkelt inte klok på WHY WHY WHYYYYY de bara MÅSTE SE UT och BETE sig såhär???? Är det något som ligger i vissa mäns gener, precis som att vissa tjejer tror att världen ligger framför deras fötter så länge de "suger tills de duger"? Ehh....typ.

Spänn-Albin går som om han är skitnödig. Konstant. Skitnödig och kompressoruppblåst på Statoil innan gympassets början. Han jobbar förmodligen som vakt på den hippaste krogen i stan, skitsamma om det råkar vara en riktig byhåla, he´s the king! Söndergrillad i solariet och sönderfrätt inombords av alla piller han knaprat sig igenom. För ni ska väl inte tro att de där musklerna kommer naturligt?? Det tyngsta han lyfter på gymmet är telefonen som han ständigt bär intill örat eller framför fejset, ivrigt pepprande Facebook i mån om att jaga varje oskuldsfjortis i byn. Eller hell no varför nöja sig med de lokala, han har ett grymt nätverk som sträcker sig vida omkring. Minst till Östersund. Eller Kramfors.

Nästbäst att irritera sig på är of course FJORTISBRUDARNA!! De kommer i grupp, de tränar i grupp, de lämnar i grupp. Uppvärmningsmaskinerna är deras trygga bas, dit styr de hemvant stegen. Att bemästra dem kan däremot vara en trixig sak.
Fnittrandes hör man hur de jämför motstånd eller kanske hur svettiga de blir, men mest intresserade är de utav tv-programmen som visas på monitorerna. När uppvärmningen är klar börjar den svåraste biten. Vem går först och vart????? De satsar på en maskin som de vet att någon av dem en gång testat och som ser säker ut. Nervöst tuggandes på vattenflaskan tar de sig fram, lyfter och drar lite sporadiskt. De försöker verkligen SE hemtama och världsvana ut men snälla söta ni DET KOMMER när ni blir äldre. Värst är det när de sitter och kommenterar andra, skrattar åt de lite rundare eller låter senaste Facebookstatusen gå runt INNAN de ens ANVÄNT MASKINJÄVELN SOM MAN SJÄLV VILL ÅT!!!!! VE ER!

Jag vet inte, det kanske är jag som har problem. Eller, det HAR jag ju, men det är ändå lite spännande att försöka analysera hur i helskotta det blev såhär fel? Hur kommer det sig att Spänn-Albin tror att hans blotta uppenbarelse av blottad belgian blue bringa ska få var tös att dratta på ändan i ren upphetsning? Var kommer sådana här grejer ifrån? Tror förvisso att det är så djupt rotat så det är svårt att tvätta bort, why bother liksom?

Fjortisarna växer ju upp, förhoppningsvis. Det är ju bara en fas som vi alla går/gått igenom. Men den där Spänn-Albin, han skulle jag gärna vilja operera i.