Japp I made it! Mina första löparsteg mot Tjejemilen avklarades på morgonkvisten under regntunga skyar. SkyAR....det är väl för tusan bara EN sky?? Eller har jag fattat fel? Vore ju inte första gången förstås.
Hoppas dock att inte någon annan levande varelse var ute i min närhet då jag höll på att hosta och harkla halsmandlarna ur mig. Tror att den häringa allergin inte är snäll mot min hals, det känns fan som jag ska få ett astmaanfall när som helst. Detta förebygger jag genom att låta som en storvuxen timmerhuggare som just klivit ur sin granbädd. Få se hur länge jag klarar mig utan tabletter!
Igårkväll gjorde jag och Arne en riktigt mysig tur. Har ju hört talas om den där Kustvägen men har aldrig testat att åka den, så igår slog vi till. Hamnade först ute på Lörudden men där har vi ju varit förr så vi tuffade vidare. Kan ju avslöja att det inte var meningen att vi skulle hamna där, vi for helt enkelt dit pilarna pekade och eftersom det stod "Kustvägen" åt fler än ETT håll så valde vi naturligtvis FEL! Jag satt och muttrade att det var då väl själva fan att VI aldrig lyckas hitta rätt nån gång. Är det inte en hel vandringsled vi missar så är det nåt annat skit som händer och vi hamnar ute på en koåker eller liknande.
Som TUR var så hittade vi rätt till slut och hamnade i Skatan. Där avnjöt vi en mumsig Skatanmacka bestående av kräftstjärtar, lax och räkor på ett surdegsbröd. MUMMA kan jag säga!! Det är ju liksom inte räkor som är köpta i frysdisken på Ica direkt utan stora, feta, goda och doftandes av hav och salt. MMMM!! Sen valde vi att åka hemåt. Resten av vägen får vi ta en annan dag.
Janne, Anna-Carin och Filip har just varit här på en visit. Eftersom vi (fortfarande och kommer aldrig att få) inte har en köksmöbel så hoppades vi på uppehåll så att vi skulle kunna äta ute på altan. MÖÖÖÖÖP! Så fel man kan ha! Just när vi hade börjat grilla så kom åskan, blixten och regnet, all at once. Jag stod med ett sketet paraply och försökte skydda köttet från att drunkna. Till slut fick även jag inse att det där med att äta ute inte skulle ske. Vi fick vackert packa in oss i vardagsrummet istället, hukandes över tallrikarna som ena fängelsekunder. Gick ju det med, men det hade varit trevligare med ett köksbord som sagt.
Kan ju dra fortsättningen, ja kanske slutet, på den storyn medan jag ändå håller på. Butiken i Piteå vägrar sälja stolarna till oss eftersom de nu även hittat ett bord som passar till och vill nu sälja allt komplett. VAFALLS???!! Det är ju ändå VI som har BESTÄLLT de där satans stolarna FÖRST!!!! Vi BETALADE ju för dem först, sen att vi lämnade tillbaka det vi fått var ju bara för att det inte skulle finnas några andra stolar. Sen har MATFORS JÄVLA AMÖBOR inte SAGT att vi ville ha stolarna, säger iaf Piteå, så nu står vi där. Matforsbutiken vägrar även att köpa hela kitet i Piteå för att sedan sälja stolarna till oss. Vi kan få köpa bordet om vi vill och andra stolar om vi kan hitta några sådana. I så fall ska det ske med en FET rabatt, annars ska jag tala om ett och annat och aldrig mer sätta min fot där. For real!
onsdag 30 juni 2010
tisdag 29 juni 2010
Tjejmilen
Jag hinner fan inte blogga om allt som rör sig i mitt huvud just nu. Jag har fullt upp med att lata mig och ha semester.
Det jag åtminstone kan delge er är att jag, idag, har anmält mig till Tjejmilen. Den grupp jag anmälde mig till är tidtagningsgruppen som ska klara loppet under 55 min. Jag tror att det kommer gå ganske bra bara jag BÖRJAR TRÄNA!
Tyvärr har det varit vansinnigt dåligt på den fronten den sista tiden. Blev ju sjukling med halsont och skit efter Tallinresan så jag vågade mig inte på en joggingtur. Efter det har jag inte känt mig riktigt kry.
Känner mig fasligt slö, ofokuserad och in i märgen trött. Så ska det väl inte vara på semestern? Eller är det då man stannar upp, tar sig tid till att känna efter hur man egentligen mår? Jag mår ju inte dåligt, jag har en fantastiskt bra semester på alla tänkbara sätt, men det är bara det att jag inte orkar ta mig för någonting.
Ångest får jag över att jag varken äter, dricker eller tränar som jag borde. Känner mig som en köttbulle som aldrig slutar svälla. Ja jag VET att jag inte ska tänka eller känna så men det kan inte hjälpas. I do it anyway!
Däremot försöker jag tänka att det här är BRA. Det ÄR BRA att vila och unna mig själv att slarva lite, det kommer göra mig mer motiverad att dra igång på allvar igen efter semestern.
Imorgon tänker jag i alla fall försöka mig ut på en löprunda om det inte öser ner vill säga. Måste ju snart testspringa en mil för att se var jag ligger. Ifjol sprang jag nog på 50 min tror jag, det borde jag väl hamna på nu också i slutändan tycker jag. Håller tummen för att träningsglädjen kommer infinna sig!
Just nu ska jag dock lägga mig i soffan och fortsätta köttbulla mig! Hör att det är Foo Fighters unplugged på TV:n...HAVE 2 RUN!
Det jag åtminstone kan delge er är att jag, idag, har anmält mig till Tjejmilen. Den grupp jag anmälde mig till är tidtagningsgruppen som ska klara loppet under 55 min. Jag tror att det kommer gå ganske bra bara jag BÖRJAR TRÄNA!
Tyvärr har det varit vansinnigt dåligt på den fronten den sista tiden. Blev ju sjukling med halsont och skit efter Tallinresan så jag vågade mig inte på en joggingtur. Efter det har jag inte känt mig riktigt kry.
Känner mig fasligt slö, ofokuserad och in i märgen trött. Så ska det väl inte vara på semestern? Eller är det då man stannar upp, tar sig tid till att känna efter hur man egentligen mår? Jag mår ju inte dåligt, jag har en fantastiskt bra semester på alla tänkbara sätt, men det är bara det att jag inte orkar ta mig för någonting.
Ångest får jag över att jag varken äter, dricker eller tränar som jag borde. Känner mig som en köttbulle som aldrig slutar svälla. Ja jag VET att jag inte ska tänka eller känna så men det kan inte hjälpas. I do it anyway!
Däremot försöker jag tänka att det här är BRA. Det ÄR BRA att vila och unna mig själv att slarva lite, det kommer göra mig mer motiverad att dra igång på allvar igen efter semestern.
Imorgon tänker jag i alla fall försöka mig ut på en löprunda om det inte öser ner vill säga. Måste ju snart testspringa en mil för att se var jag ligger. Ifjol sprang jag nog på 50 min tror jag, det borde jag väl hamna på nu också i slutändan tycker jag. Håller tummen för att träningsglädjen kommer infinna sig!
Just nu ska jag dock lägga mig i soffan och fortsätta köttbulla mig! Hör att det är Foo Fighters unplugged på TV:n...HAVE 2 RUN!
Time of my life
Midsommardagsfest med världens bästa gäng!
Jag vet inte riktigt var jag ska börja att berätta, jag är fortfarande STONEHIGH av eufori efter helgens bravader. Har 250 vansinniga kort som jag GÄRNA skulle dela med mig av, men eftersom jag inte riktigt vet var gränsen går för rumsrent så väljer jag bara några få och snälla :)
Dessutom vet jag inte hur gärna de andra vill florera med sina nunor här.
I alla fall. Jag hade the time of my life, roligare än roligast, jag skrattade mer än mest och hade kunnat ta hela världen i famn den kvällen. MEIN GOTT vad fullständigt UBER-ROLIGT jag hade! Med mig, Piff, vid barnbordsplatsen hade jag Therése, Puff. Vi kände oss som dem i alla fall, lägg därtill höga som hus, fulladdade som nyaste Duracellbatterierna. There you have it folks!
Nu var det ju inte bara VI på den där festen, även fast vissa kanske kände det så hehe. Jag vill tacka er ALLA, ni vet vilka ni är, från den yttersta cell på min lilltå till det längsta och mest sönderblekta strået på mitt huvud.....I´M IN LOVE WITH YA ALL AND I WANNA TAKE U HOME! :) Faaaast det kanske räcker med att dra ihop en fest Å DET SNARASTE igen, eller vad säger du The? :)
Helgen fortsatte in i en vecka full med solsken, bastu- och flottebad, mys med nära och kära, ja det är inte KLOKT vilken bra semester vi haft hittills!! Mer bilder kommer, var så säkra!
lördag 26 juni 2010
Midsommar is the shit!
Glad midsommar önskar familjen Johansson/Sjökvist
Det är ungefär detta vi har sysslat med hittills och idag fortsätter det i samma anda, det är bara festfolket vi har bytt ut :) Kälen hägrar och med det umgänge med en älskad skara familj och vänner. Viskansparken ligger risigt till i år, klackeskorna är nedpackade och det är risk för hål i dansgolvet. TJOOOO på er och fortsatt trevlig midsommar! Jag återkommer med mer dokumentation i form av bilder och en hel del berättelser :)
fredag 25 juni 2010
Picasa kan aldrig gifta sig med min dator!
Iknäll när min dator tyst vandrar ut på ängen för att plocka sina sju eller nio blommor är de DEFINITIVT INTE Picasa han kommer att tänka på. Han och han, min dator kan lika gärna vara en HON men det jag är helt säker på är i alla fall att Picasa är en HON och att hon har ständig pms och bara är ute efter att jävlas! Jaja, okej, programmet är säkert skitbra men INTE. TILL. MIN. DATOR. Eller till min kamera för den delen.
Idag skulle jag försöka att lägga in bilder som jag tog igår på Alfreds födelsedagskalas. Jo tjena! Satt halva förmiddagen och försökte lägga över dem men VARENDA GÅNG som jag skulle gå tillbaka och hämta nya kort så BÖRJADE DET OM ATT KOPIERA bilderna. Vafan jag SÅG ju bilderna mitt framför mig!! Varför i helvete måste det då BÖRJAS OM?? Så efter fem försök och tre omstarter gav jag helt enkelt fan i det. Jag får lägga in korten när jag har tid och jag lovar att ni kommer få bevittna att jag lyckats!
Igår bakade jag och Arne 16 st midsommarbakelser. De hade ni också kunnat få se bild på men om ni hängt med från starten så fattar ni att it ain´t gonna happen! Jag blir så förbannad när man läser i receptet och först och främst så står det att processen tar två timmar. Det gjorde det inte, snarare hela kvällen för två orutinerade konditorer som vi. Sen ser de inte likadana ut som på bilden. På bilden ser de söta, ätliga och aptitliga ut. Våra ser ut som Spöket Laban som just skrämt skiten ur ett barn. Jag hoppas dock att de går att äta! Fick modifiera fram en mousse på egen hand då det i receptet påstods att man kunde göra en citroncreme........det kunde inte jag i alla fall då det mest blev en pissgul sörja. Skam den som ger sig. Idag och imorgon har jag försökskaniner som ska äta. Tur att de serveras efter all snaps!
Ha en underbar midsommar allihop så ses vi on the other side av ljuset!
Idag skulle jag försöka att lägga in bilder som jag tog igår på Alfreds födelsedagskalas. Jo tjena! Satt halva förmiddagen och försökte lägga över dem men VARENDA GÅNG som jag skulle gå tillbaka och hämta nya kort så BÖRJADE DET OM ATT KOPIERA bilderna. Vafan jag SÅG ju bilderna mitt framför mig!! Varför i helvete måste det då BÖRJAS OM?? Så efter fem försök och tre omstarter gav jag helt enkelt fan i det. Jag får lägga in korten när jag har tid och jag lovar att ni kommer få bevittna att jag lyckats!
Igår bakade jag och Arne 16 st midsommarbakelser. De hade ni också kunnat få se bild på men om ni hängt med från starten så fattar ni att it ain´t gonna happen! Jag blir så förbannad när man läser i receptet och först och främst så står det att processen tar två timmar. Det gjorde det inte, snarare hela kvällen för två orutinerade konditorer som vi. Sen ser de inte likadana ut som på bilden. På bilden ser de söta, ätliga och aptitliga ut. Våra ser ut som Spöket Laban som just skrämt skiten ur ett barn. Jag hoppas dock att de går att äta! Fick modifiera fram en mousse på egen hand då det i receptet påstods att man kunde göra en citroncreme........det kunde inte jag i alla fall då det mest blev en pissgul sörja. Skam den som ger sig. Idag och imorgon har jag försökskaniner som ska äta. Tur att de serveras efter all snaps!
Ha en underbar midsommar allihop så ses vi on the other side av ljuset!
onsdag 23 juni 2010
Men jag VILL ju fråga!!
Idag ringde mormor till mig. Nu kanske ni undrar vad i allsin dar DET måste uppmärksammas, men då måste jag bara be er att ha i åtanke att detta händer ungefär tre gånger per år. Om ens det. Det är inte det att hon inte bryr sig utan det är fanimej stört OMÖJLIGT att få in i hennes söta nypermanentade skalp (nej för er som märker ord, det ÄR INTE hennes SKALP som är permanentad men det LÄT liksom SÖTT) att det INTE ÄR DYRARE att ringa till mig än att ringa till brorsan som bor 100 m bort. Stört omöjligt! Hon är tjurigare än en....ja jag kan nog inte beskriva det med ord....det ÄR helt enkelt DYRARE, det MÅSTE det vara! När jag försöker övertyga så skrattar hon bara som om det var JAG som var tokig?! Men söt, det är hon och det kan ingen ta ifrån henne!
I alla fall. Hon ringde och ville höra om jag hade fixat att baka bondkakor. Det ska tydligen vara halvt om halvt omöjligt om man inte har den rätta knixen. Nej jag har inte vågat än men jag SKA!
Det jag egentligen ville komma fram till är detta:
Mormor är den enda som är kvar av "de äldre" i min släkt. Hon har alltid funnits där. Hon slet sitt hår när hon var barnvakt åt mig och min kärebror, det var ingen lätt match vill jag lova. Hon var den som jag sov över hos typ varannan helg när jag växte upp. Hon bakade Gretas kryddmuffins och kom in med en frukostbricka så att jag fick fika samtidigt som jag såg på tv. Hon är den som håller stegen när jag står en herrans massa meter upp i luften och målar. Inte för att det skulle hjälpa om jag skulle trilla ned, men hon vill liksom vara med ändå. Hon är den som stoppar hålet i mina vantar när de gått sönder. Hon tipsar om hur man kokar lingonsylt, vattnar blommor, ja you name it.
Jag har alltid haft någon att fråga när jag har undrat. Vissa kanske tycker att man ska klara sig själv,inte fråga så mycket utan try and error. Nu är det ju så att JAG TYCKER OM ATT FRÅGA! Speciellt när det kommer till min mormor. Hon pysslar på med sitt hus, krattar gräs, klipper gräs, tar bort all sten som plogbilen vräkt ned på gräsmattan så att det ska gå att klippa där, men hon har inte så mycket umgänge med andra människor. Därför tycker jag det är viktigt att fråga henne om saker. Jag vill att hon ska känna sig behövd. Jag vill att hon ska känna att hon kan hjälpa till, att någon förlitar sig på hennes kunskaper.
Min mormor är den sötaste jag vet och jag kommer fråga henne tills jag inte har några frågor mer. That´s it!
I alla fall. Hon ringde och ville höra om jag hade fixat att baka bondkakor. Det ska tydligen vara halvt om halvt omöjligt om man inte har den rätta knixen. Nej jag har inte vågat än men jag SKA!
Det jag egentligen ville komma fram till är detta:
Mormor är den enda som är kvar av "de äldre" i min släkt. Hon har alltid funnits där. Hon slet sitt hår när hon var barnvakt åt mig och min kärebror, det var ingen lätt match vill jag lova. Hon var den som jag sov över hos typ varannan helg när jag växte upp. Hon bakade Gretas kryddmuffins och kom in med en frukostbricka så att jag fick fika samtidigt som jag såg på tv. Hon är den som håller stegen när jag står en herrans massa meter upp i luften och målar. Inte för att det skulle hjälpa om jag skulle trilla ned, men hon vill liksom vara med ändå. Hon är den som stoppar hålet i mina vantar när de gått sönder. Hon tipsar om hur man kokar lingonsylt, vattnar blommor, ja you name it.
Jag har alltid haft någon att fråga när jag har undrat. Vissa kanske tycker att man ska klara sig själv,inte fråga så mycket utan try and error. Nu är det ju så att JAG TYCKER OM ATT FRÅGA! Speciellt när det kommer till min mormor. Hon pysslar på med sitt hus, krattar gräs, klipper gräs, tar bort all sten som plogbilen vräkt ned på gräsmattan så att det ska gå att klippa där, men hon har inte så mycket umgänge med andra människor. Därför tycker jag det är viktigt att fråga henne om saker. Jag vill att hon ska känna sig behövd. Jag vill att hon ska känna att hon kan hjälpa till, att någon förlitar sig på hennes kunskaper.
Min mormor är den sötaste jag vet och jag kommer fråga henne tills jag inte har några frågor mer. That´s it!
tisdag 22 juni 2010
Beslutsångest som vanligt!
Jag var nog inte menad till att bli tjej. Efter många års grubblande är detta numera ett lätt konstaterande. Eller, jag GILLAR ju att vara tjej men OGILLAR vissa saker som ska vara "typiskt tjejiga".
Som idag till exempel. Tjejer "ska" väl gilla att shoppa? Nu skriver jag egentligen något som jag verkligen hatar, att generalisera, men jag måste om jag ska kunna spinna vidare på mina funderingar. Jag HATAR verkligen att shoppa, på alla sätt och vis! Okej, jag ska inte ljuga, visst fan tycker jag att det är ROLIGT att hitta schyssta kläder eller inredningsprylar eller vad det nu kan vara så länge jag inte MÅSTE, men jag HATAR alla dessa beslut!
Idag stod blommor till trädgården på listan. Jahapp. Till och med jag har insett att nu kan man faktiskt sätta vilka blommor man vill för de kommer inte att frysa men redan där har vi ett stort problem. Det blir ju ÄNNU fler blommor att välja bland! Till råga på allt så hade jag mindre än en timme på mig att bestämma vilka jag skulle ha, var de skulle placeras samt hur många jag behövde. PUH! Rafsade åt mig ett gäng, diskuterade med Arne om valen. Han pekade på alla och tyckte de var fina. Vilket de också var men jag måste ha en tanke bakom. Det hela slutade med att, efter att jag valt, hämtat, vänt och vridit på de flesta, bara tog de som jag visste att jag alltid kommer att älska att plantera, Snöflinga eller vad det nu är de heter. Lättskötta, hänger sådär härligt fritt och vilt över kanten och de blommar hela sommaren. That´s it for now! Resten får jag nog konsultera fram genom expertisens hjälp som kanske kommer imorgon :)
Andra saker som jag har funderat på under en slö dag i solen:
Spindlar. När de spinner ett nät, som de nu hade gjort på vår skottkärra, och vi hämtar skottkärran så att nätet är spårlöst försvunnet när spindeln ska hämta sitt käk (som satt fast i nätet). Blir han sådär lagom brydd och bekymrad över var tusan middagen tog vägen? Tror han att han fått en släng av alzheimers? Eller tänker han bara "shit happens" och så spinner han vidare på ett nytt nät?
Jag bara undrar liksom.
Och med det mina vänner ska jag tömma snoken på snor och ta mig lite kvällssnacks!
Som idag till exempel. Tjejer "ska" väl gilla att shoppa? Nu skriver jag egentligen något som jag verkligen hatar, att generalisera, men jag måste om jag ska kunna spinna vidare på mina funderingar. Jag HATAR verkligen att shoppa, på alla sätt och vis! Okej, jag ska inte ljuga, visst fan tycker jag att det är ROLIGT att hitta schyssta kläder eller inredningsprylar eller vad det nu kan vara så länge jag inte MÅSTE, men jag HATAR alla dessa beslut!
Idag stod blommor till trädgården på listan. Jahapp. Till och med jag har insett att nu kan man faktiskt sätta vilka blommor man vill för de kommer inte att frysa men redan där har vi ett stort problem. Det blir ju ÄNNU fler blommor att välja bland! Till råga på allt så hade jag mindre än en timme på mig att bestämma vilka jag skulle ha, var de skulle placeras samt hur många jag behövde. PUH! Rafsade åt mig ett gäng, diskuterade med Arne om valen. Han pekade på alla och tyckte de var fina. Vilket de också var men jag måste ha en tanke bakom. Det hela slutade med att, efter att jag valt, hämtat, vänt och vridit på de flesta, bara tog de som jag visste att jag alltid kommer att älska att plantera, Snöflinga eller vad det nu är de heter. Lättskötta, hänger sådär härligt fritt och vilt över kanten och de blommar hela sommaren. That´s it for now! Resten får jag nog konsultera fram genom expertisens hjälp som kanske kommer imorgon :)
Andra saker som jag har funderat på under en slö dag i solen:
Spindlar. När de spinner ett nät, som de nu hade gjort på vår skottkärra, och vi hämtar skottkärran så att nätet är spårlöst försvunnet när spindeln ska hämta sitt käk (som satt fast i nätet). Blir han sådär lagom brydd och bekymrad över var tusan middagen tog vägen? Tror han att han fått en släng av alzheimers? Eller tänker han bara "shit happens" och så spinner han vidare på ett nytt nät?
Jag bara undrar liksom.
Och med det mina vänner ska jag tömma snoken på snor och ta mig lite kvällssnacks!
måndag 21 juni 2010
Brolle
Jag vet inte på vilket sätt jag mer ska förklara detta än.........APSNYGG!! För att låta som en fjortis. Men det är det bästa ord jag kunde komma på som ligger närmast till hands. Den här mannen är helt enkelt utomjordiskt sexig med en vansinnigt bra pipa. Låtarna.....njaa.....jag kunde kanske en av femton, vilket inte riktigt motsvarar min position a la "bredbent- längst- fram -vägrar-låta-någon-sabba-mina-bilder" stuket. Det var även svårt att HÖRA låtarna då publiken mest bestod av damer i olika åldrar och som tjöt konstant, då de inte lyckades formulera en hel mening som lät typ "AAAOOOUUUÅÅÅÅAAAA ASSÅ FATTAR DU HUR UNDERBAR DU UÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄHÄÄÄÄÄRRR!!"
Ja jag tror faktiskt att han fattar det. Dock måste han ha cred för det sättet han hanterade det på. Lagom tillbakalutad, lite "nära men ändå långt borta". Han skapade kontakt utan att så mycket som titta. Musikaliskt sett var detta inte min höjdpunkt men jag kommer att minnas sista låten när alla i bandet får sjunga "Jag är född i en liten by" och man verkligen SER allt det vackra komma fram.
Jag är såld. Jag är såld på att någon som verkligen förtjänar framgång får det och lyckas förvalta det så bra.
Bästa kommentaren under resan?
"Ser du inte var xxx sitter? Gå och sätt dig med honom!"
När en kille ville komma och uppleva Brolle tillsammans med sin flickvän. Hon var inte lika sugen på det :)
Band vi såg
Vi såg en hel del band men de jag mest kommer att komma ihåg är Gil Edwards and the Knuckleheads. FRUUKTANSVÄRT tight och snorbra band som spelade lite åt Shawn Mullins-hållet, dock lite hårdare hard-core kind of country.....Ja ni får nöja er med den förklaringen :)
Classic car cruise parade 10-06
Skepp O´Hoj landkrabbor!
Nu är vi hemma från en oförglömlig resa till Tallin. Jag lägger upp lite mer eller mindre sorterade bilder med staaarrttt.......NU! Håll till godo!
Nu är vi hemma från en oförglömlig resa till Tallin. Jag lägger upp lite mer eller mindre sorterade bilder med staaarrttt.......NU! Håll till godo!
torsdag 17 juni 2010
Upplys mig please!
Jag vet att jag brukar tjata om att jag inte hänger med på vad som händer i världen. Idag är ännu en sådan dag när lampan tänds och maskineriet börjar snurra.
När jag och Arne åkte i bilen hit till Kälen började vi prata om bl a kungafamiljen. Jag sa att jag inte kunde bestämma mig för om jag var för eller emot eftersom jag har alldeles för dåliga kunskaper om vad det egentligen är de gör! Jag förstår att de är ett ansikte utåt för Sverige men jag vill ändå ha mer konkreta uppgifter. Om de skulle ransoneras bort, vad skulle det ha för effekt för Sveriges del?
Zappade fram Carola igår på tv:n. Hon sa att om alla bara visste vad kungafamiljen gör för Sverige så skulle vi förstå att kostnaderna för dem var värt det. Men det är ju just det! JAG VET INTE vad det är de gör!! Varför är det ingen som kan upplysa oss vanliga dödliga om det? Så kan jag också kanske skapa en uppfattning om jag vill ha dem kvar eller ej. Man kanske kan googla på det, vad vet jag? Detta skall genast undersökas! I´ll be back!
Vi pratade även om att vi sällan skriver för hand numera. Det mesta sker ju via datorns värld. När det väl sker får man fan anstränga sig för att få det läsligt! Hur funkar det i skolorna nu? Har barnen skrivstil på schemat? Eller är det T9-funktionen som ligger som prio ett?
Utvecklingen går ständigt framåt. Idag har vi satt potatis med en potatissättarmaskin....eller vad det heter. Vi slipper i alla fall gå krokiga och upprepa mantrat "En fot emellan" som vi gjorde förr. Fast det var lite charmigt också. Alla samlades och hjälptes åt. Jag gillar det konceptet och är väl en av få i familjen som faktiskt tycker OM att plocka potatis när hösten kommer! Fast det där mattas av mer och mer. Ju mer man har att göra, desto mindre önskar man sådana här tidskrävande saker. Enklare att gå på ICA och roffa åt sig en säck. Enklare men dock inte charmigare!
Träningen hamnar på efterkälken just nu. Jag känner mig mest trött och ofokuserad. Kanske ska ta och anmäla mig till Tjejmilen så att jag får något att jobba mot? Har så förbannat svårt att komma iväg när Arne är hemma och vi har en massa saker inplanerade. Lättare att tänka "Det är ingen mening att bara springa EN gång när vi ändå ska iväg och jag inte hinner mer." Lätt men dumt! Försöker tänka att det är bra att vila ibland också även fast jag mår bäst NÄR jag tränar.
Nu blir det snart middag hos mama and papa!
När jag och Arne åkte i bilen hit till Kälen började vi prata om bl a kungafamiljen. Jag sa att jag inte kunde bestämma mig för om jag var för eller emot eftersom jag har alldeles för dåliga kunskaper om vad det egentligen är de gör! Jag förstår att de är ett ansikte utåt för Sverige men jag vill ändå ha mer konkreta uppgifter. Om de skulle ransoneras bort, vad skulle det ha för effekt för Sveriges del?
Zappade fram Carola igår på tv:n. Hon sa att om alla bara visste vad kungafamiljen gör för Sverige så skulle vi förstå att kostnaderna för dem var värt det. Men det är ju just det! JAG VET INTE vad det är de gör!! Varför är det ingen som kan upplysa oss vanliga dödliga om det? Så kan jag också kanske skapa en uppfattning om jag vill ha dem kvar eller ej. Man kanske kan googla på det, vad vet jag? Detta skall genast undersökas! I´ll be back!
Vi pratade även om att vi sällan skriver för hand numera. Det mesta sker ju via datorns värld. När det väl sker får man fan anstränga sig för att få det läsligt! Hur funkar det i skolorna nu? Har barnen skrivstil på schemat? Eller är det T9-funktionen som ligger som prio ett?
Utvecklingen går ständigt framåt. Idag har vi satt potatis med en potatissättarmaskin....eller vad det heter. Vi slipper i alla fall gå krokiga och upprepa mantrat "En fot emellan" som vi gjorde förr. Fast det var lite charmigt också. Alla samlades och hjälptes åt. Jag gillar det konceptet och är väl en av få i familjen som faktiskt tycker OM att plocka potatis när hösten kommer! Fast det där mattas av mer och mer. Ju mer man har att göra, desto mindre önskar man sådana här tidskrävande saker. Enklare att gå på ICA och roffa åt sig en säck. Enklare men dock inte charmigare!
Träningen hamnar på efterkälken just nu. Jag känner mig mest trött och ofokuserad. Kanske ska ta och anmäla mig till Tjejmilen så att jag får något att jobba mot? Har så förbannat svårt att komma iväg när Arne är hemma och vi har en massa saker inplanerade. Lättare att tänka "Det är ingen mening att bara springa EN gång när vi ändå ska iväg och jag inte hinner mer." Lätt men dumt! Försöker tänka att det är bra att vila ibland också även fast jag mår bäst NÄR jag tränar.
Nu blir det snart middag hos mama and papa!
onsdag 16 juni 2010
Klockor skall ringa
Är jag en av få? Är jag en minioritet? Som inte har följt svängarna kring kronprinsessans bröllop och som inte kommer att se ceremonin på lördag?
Jag har allvarligt talat inte fäst så stor vikt vid det förutom att jag noterade att det skulle upp lite öltält och underhållning på torget i helgen vilket naturligtvis intresserar mig Å DET GRÖVSTA! Som tur är var det inga av intresse som ska underhålla och dessutom är jag på en mycket viktigare tillställning, Brolle on a boat that is höhöööö!
Därför får väl Aftonbladet hålla mig uppdaterad som vanligt :)
Idag har vi motionerat. Jag fick, halleluja för det, med mig Arne på en lurig promenad. Lurig därför att jag lockade med att vi skulle ta en promenad och kolla om det fanns några tider lediga på tennisbanan. Am I clever or what?! Så det gjorde vi och med det fick jag en skitsnygg solrand på bröstet av mitt linne. JAG! SOLRAND?! Jag som ALDRIG har en solrand annat än den som täcker de mest väsentliga delarna av min kropp. Jaja, en smärre förlust, det är inte hela världen.
Tennistid fick vi och efter det klippte vi gräset. Det är smått besvärligt på sina ställen. Ingen som har 150000 spänn att skänka oss till en stenmur så vi slipper klippa i vinkel? Ingen? Nähä!
Annars har det inte hänt så mycket i vår residens den här veckan. JO! Vi har ju köpt en EGEN kamera!! Så nu slipper vi snylta på brorsan och The. Jippi oss!!
Nej nu har jag inget mer att berätta för dagen. Nu blir det filmtime!
Jag har allvarligt talat inte fäst så stor vikt vid det förutom att jag noterade att det skulle upp lite öltält och underhållning på torget i helgen vilket naturligtvis intresserar mig Å DET GRÖVSTA! Som tur är var det inga av intresse som ska underhålla och dessutom är jag på en mycket viktigare tillställning, Brolle on a boat that is höhöööö!
Därför får väl Aftonbladet hålla mig uppdaterad som vanligt :)
Idag har vi motionerat. Jag fick, halleluja för det, med mig Arne på en lurig promenad. Lurig därför att jag lockade med att vi skulle ta en promenad och kolla om det fanns några tider lediga på tennisbanan. Am I clever or what?! Så det gjorde vi och med det fick jag en skitsnygg solrand på bröstet av mitt linne. JAG! SOLRAND?! Jag som ALDRIG har en solrand annat än den som täcker de mest väsentliga delarna av min kropp. Jaja, en smärre förlust, det är inte hela världen.
Tennistid fick vi och efter det klippte vi gräset. Det är smått besvärligt på sina ställen. Ingen som har 150000 spänn att skänka oss till en stenmur så vi slipper klippa i vinkel? Ingen? Nähä!
Annars har det inte hänt så mycket i vår residens den här veckan. JO! Vi har ju köpt en EGEN kamera!! Så nu slipper vi snylta på brorsan och The. Jippi oss!!
Nej nu har jag inget mer att berätta för dagen. Nu blir det filmtime!
måndag 14 juni 2010
Halvvättern 2010- CHECK!
Äntligen hemkommen efter en riktigt trevlig roadtrip till Motala. Resan ned var överjävligt regnig och blåsig. Jag körde större delen av sträckan, som tur var hade det värsta regnet dragit förbi så det var inte fullt lika hemskt som jag först sa. Snacka om misströstan ju närmare Motala vi kom, vi var bergssäkra på att vi skulle få samma skitväder under vår cykeltur som de duktiga brudarna som cyklade Tjejvättern. Pilutta oss!
Klev upp klockan sex på söndagsmorgonen......gluttade ut genom fönstret......hmmm.....INGET REGN?!!!! WOOAAHH!!!! Åt en rejäl frulle med kaffe, macka, yoghurt, musli, ägg och juice. Efter det var det dags. ÅNGEST!! Hade jag så vansinnigt mycket. Min startgrupp skulle dessutom starta fyra minuter efter resten av mitt gäng så första etappen bestod av att jaga jaga jaga.
Dock var det riktigt bra arrangerat. Många startgrupper vilket resulterade i en obefintlig trängsel. Skönt för en orutinerad cyklist som jag.
Hann ikapp mina medsystrar rätt snabbt. Kom ut på slätten. MOTVIND!! NÅT SÅ DJÄVULSKT!! Slet och trampade som en galning men tyckte ändå att jag inte kom nånstans. Efter en stund insåg jag att det här kommer bli kämpigt om jag inte får lyssna på lite musik. Upp med mp3-spelaren ur fickan. Lyckades peta igång den, ned i fickan igen. Plötsligt blev det ett jäkla liv på cykeln och TVÄRSTOPP!! Hade väl lyckats tappa mp3-spelaren ur fickan, in i hjulet och där låg den och skrällde med snören och allt i ett enda virrvarr. SNYGGT JOBBAT MALIN! Lyckligtvis funkade den så nöjd och glad fick jag igång den igen men stoppade ned den i magväskan och drog igen dragkedjan för att undvika nya missöden.
Höll på att orsaka en olycka då jag, novis som jag är om cykelkulturen, vek ut för en omkörning utan att se mig om och höll på att bli överkörd av fyra racerförare. Efter det var det jag som såg mig om KONSTANT!
Fick beröm av en superracercyklist också. När jag jobbade tungt för att ta mig om en annan gled han förbi, skrattade och sa: "Bra jobbat."
Nej det var nog inte beröm, snarare en vänlig form av sarkasm :)
Motvinden höll i sig i tre-fyra mil ungefär, sen blev det en kilometerlång uppförsbacke som heter duga. Passade mig perfekt då jag lätt blir uttråkad av att mata mil på mil på en plan, kal, blåsig slätt. Överlag så var det en riktigt trevlig bana att köra. Ska inte heller klaga på vädret då det dagen innan hade stormat och tokregnat. Så med det i bakhuvudet teg jag och log stilla.
Åt som en galning gjorde jag också. Vid varje depå mulade jag i mig blåbärssoppa, saft, bulle, saltgurka och banan. Blev inte hungrig en enda sekund på hela dagen! Dessutom hade jag mina hemgjorda energibars också som jag hade delat ut bland gänget.
De sista tolv milen var ett helvete för min rumpa, ja hela min nedre region! Hade ju aldrig cyklat på den cykeln som var så smal så att det enda som tog emot var mitt bäckenben. Härligt! Det gick ann större delen av tiden men de sista tre milen var på ren tjur. Smärtan sköt ut i högra lårets baksida, ned mot knäet. Vänster fots tår domnade bort och jag stod långa perioder med känslan av att här blir det fanimej aldrig mer något sex!! Men jag kämpade på! Trots att det kändes som att jag hade fött en elefant och skitit ut en flodhäst. Och bevisligen gick det bra!
Med en tid på sex timmar och tio minuter måste jag säga att jag är nöjd. För att vara första gången. Sjuk som jag är tänkte jag ändå att "Fan att jag inte klarade det UNDER sex timmar." Men den tanken förkastade jag snart. Fick ett sms av Arne så fort jag gick i mål som gjorde att jag började gråta för jag blev så rörd.
Känner mig otroligt rörd, glad och tacksam för ALLA NI UNDERBARA VÄNNER OCH FAMILJ som har tänkt på mig hela dagen, följt mig via nätet, hejat på och sms:at. JÄTTESUPERTACK!!
Det betyder oerhört mycket för mig. Oftast så känner jag mig så ensam om sådana här grejer eftersom det inte finns så många andra jag känner som har detta som intresse. Därför betyder det extra mycket när jag vet att ni tänker på mig ändå, trots att ni inte kanske fattar varför jag vill plåga mig själv :)
Mina resultat kan ni för övrigt läsa HÄR. Nu ska jag inviga semestern med Arne!
Klev upp klockan sex på söndagsmorgonen......gluttade ut genom fönstret......hmmm.....INGET REGN?!!!! WOOAAHH!!!! Åt en rejäl frulle med kaffe, macka, yoghurt, musli, ägg och juice. Efter det var det dags. ÅNGEST!! Hade jag så vansinnigt mycket. Min startgrupp skulle dessutom starta fyra minuter efter resten av mitt gäng så första etappen bestod av att jaga jaga jaga.
Dock var det riktigt bra arrangerat. Många startgrupper vilket resulterade i en obefintlig trängsel. Skönt för en orutinerad cyklist som jag.
Hann ikapp mina medsystrar rätt snabbt. Kom ut på slätten. MOTVIND!! NÅT SÅ DJÄVULSKT!! Slet och trampade som en galning men tyckte ändå att jag inte kom nånstans. Efter en stund insåg jag att det här kommer bli kämpigt om jag inte får lyssna på lite musik. Upp med mp3-spelaren ur fickan. Lyckades peta igång den, ned i fickan igen. Plötsligt blev det ett jäkla liv på cykeln och TVÄRSTOPP!! Hade väl lyckats tappa mp3-spelaren ur fickan, in i hjulet och där låg den och skrällde med snören och allt i ett enda virrvarr. SNYGGT JOBBAT MALIN! Lyckligtvis funkade den så nöjd och glad fick jag igång den igen men stoppade ned den i magväskan och drog igen dragkedjan för att undvika nya missöden.
Höll på att orsaka en olycka då jag, novis som jag är om cykelkulturen, vek ut för en omkörning utan att se mig om och höll på att bli överkörd av fyra racerförare. Efter det var det jag som såg mig om KONSTANT!
Fick beröm av en superracercyklist också. När jag jobbade tungt för att ta mig om en annan gled han förbi, skrattade och sa: "Bra jobbat."
Nej det var nog inte beröm, snarare en vänlig form av sarkasm :)
Motvinden höll i sig i tre-fyra mil ungefär, sen blev det en kilometerlång uppförsbacke som heter duga. Passade mig perfekt då jag lätt blir uttråkad av att mata mil på mil på en plan, kal, blåsig slätt. Överlag så var det en riktigt trevlig bana att köra. Ska inte heller klaga på vädret då det dagen innan hade stormat och tokregnat. Så med det i bakhuvudet teg jag och log stilla.
Åt som en galning gjorde jag också. Vid varje depå mulade jag i mig blåbärssoppa, saft, bulle, saltgurka och banan. Blev inte hungrig en enda sekund på hela dagen! Dessutom hade jag mina hemgjorda energibars också som jag hade delat ut bland gänget.
De sista tolv milen var ett helvete för min rumpa, ja hela min nedre region! Hade ju aldrig cyklat på den cykeln som var så smal så att det enda som tog emot var mitt bäckenben. Härligt! Det gick ann större delen av tiden men de sista tre milen var på ren tjur. Smärtan sköt ut i högra lårets baksida, ned mot knäet. Vänster fots tår domnade bort och jag stod långa perioder med känslan av att här blir det fanimej aldrig mer något sex!! Men jag kämpade på! Trots att det kändes som att jag hade fött en elefant och skitit ut en flodhäst. Och bevisligen gick det bra!
Med en tid på sex timmar och tio minuter måste jag säga att jag är nöjd. För att vara första gången. Sjuk som jag är tänkte jag ändå att "Fan att jag inte klarade det UNDER sex timmar." Men den tanken förkastade jag snart. Fick ett sms av Arne så fort jag gick i mål som gjorde att jag började gråta för jag blev så rörd.
Känner mig otroligt rörd, glad och tacksam för ALLA NI UNDERBARA VÄNNER OCH FAMILJ som har tänkt på mig hela dagen, följt mig via nätet, hejat på och sms:at. JÄTTESUPERTACK!!
Det betyder oerhört mycket för mig. Oftast så känner jag mig så ensam om sådana här grejer eftersom det inte finns så många andra jag känner som har detta som intresse. Därför betyder det extra mycket när jag vet att ni tänker på mig ändå, trots att ni inte kanske fattar varför jag vill plåga mig själv :)
Mina resultat kan ni för övrigt läsa HÄR. Nu ska jag inviga semestern med Arne!
fredag 11 juni 2010
Omyndigförklarad
Igår ringde det på vår hemtelefon.
"Malin" svarar jag.
"Hej jag heter bla bla bla och ringer från Telge Energi."
"Hejhej."
"Är dina FÖRÄLDRAR hemma?"
"Nääeee."
"Hmm nääähää, vet du när de kommer hem? Eller få se....går det bra om vi provar att ringa en annan dag?"
"Ja det går jättebra det."
"Okej. Tack så mycket. Hej då."
MOOAAAHHAHAAAAA!!!! Att jag SER yngre ut än vad jag är men what the fuck?? LÅTER jag som en treåring också?! Det är ju för fan JAG som står på elabonnemanget! LÄSTE hon sig inte till det? Well well......roligt var det i alla fall och något jag kommer köra konsekvent med hädanefter!
Arne ringde Matfors amöbor idag. Stolarna ska tydligen skickas till ett centrallager, vidare till butik och sen då förhoppningsvis hem till oss. Men det är ju klart, de KAN ju hamna hos en annan kund, bli stulna, itusågare eller helt enkelt totalt bortglömda vilket är en högst trolig orsak. Arne läste ett omdöme på Eniro där det stod att de var svåra att ha att göra med och om man skulle reklamera något var det bäst att spela dum. Han trodde först att det var mitt verk men icke :) Jag har svårt att tro att vi kommer att få sitta vid det där bordet före jul ändå.
Idag startar vår semester också men jag tänker inte fira in den förrän på söndagkväll. Då är jag förhoppningsvis i mål, välbehållen, efter en mysig, regnfri cykeltur. YEEAH RIGHT! Det ska REGNA hela söndagen har jag läst. Har även läst att det ska bli uppehåll men det tror jag mindre på. Orkar inte fundera så mycket. Ska packa nu, dricka lite vin (bra att kolhydratladda haha), och drömma mig vidare till måndag.
Jag återkommer om hur det går för mig!
"Malin" svarar jag.
"Hej jag heter bla bla bla och ringer från Telge Energi."
"Hejhej."
"Är dina FÖRÄLDRAR hemma?"
"Nääeee."
"Hmm nääähää, vet du när de kommer hem? Eller få se....går det bra om vi provar att ringa en annan dag?"
"Ja det går jättebra det."
"Okej. Tack så mycket. Hej då."
MOOAAAHHAHAAAAA!!!! Att jag SER yngre ut än vad jag är men what the fuck?? LÅTER jag som en treåring också?! Det är ju för fan JAG som står på elabonnemanget! LÄSTE hon sig inte till det? Well well......roligt var det i alla fall och något jag kommer köra konsekvent med hädanefter!
Arne ringde Matfors amöbor idag. Stolarna ska tydligen skickas till ett centrallager, vidare till butik och sen då förhoppningsvis hem till oss. Men det är ju klart, de KAN ju hamna hos en annan kund, bli stulna, itusågare eller helt enkelt totalt bortglömda vilket är en högst trolig orsak. Arne läste ett omdöme på Eniro där det stod att de var svåra att ha att göra med och om man skulle reklamera något var det bäst att spela dum. Han trodde först att det var mitt verk men icke :) Jag har svårt att tro att vi kommer att få sitta vid det där bordet före jul ändå.
Idag startar vår semester också men jag tänker inte fira in den förrän på söndagkväll. Då är jag förhoppningsvis i mål, välbehållen, efter en mysig, regnfri cykeltur. YEEAH RIGHT! Det ska REGNA hela söndagen har jag läst. Har även läst att det ska bli uppehåll men det tror jag mindre på. Orkar inte fundera så mycket. Ska packa nu, dricka lite vin (bra att kolhydratladda haha), och drömma mig vidare till måndag.
Jag återkommer om hur det går för mig!
onsdag 9 juni 2010
Facebook-status
Jag har ett tics.....eller åkomma...eller mani. Kalla det vad ni vill men jag blir VANSINNIG på hur DÅLIGA vi svenskar är på att uttrycka oss korrekt i tal och skrift. Då det gäller tal är jag själv ingen ängel, jag skulle nog dö på fläcken om jag verkligen fick höra alla "bah" och "liksom" som jag slänger hej vilt omkring mig. Det är ju dock en vanesak och lite av en reflex så det har jag överseende med, både när det gäller mig själv och andra.
Det som retar mig till vansinne är folks oförmåga att påta ihop en väl sammansatt mening. När jag plöjer igenom olika statusar på Facebook möts jag av meningar likt denna:
"Genom frysen efter x antal timmar....bla bla bla"
Vad ska du genom FRYSEN att göra? Har jag lust att skriva då. Okej, det där var en ofarlig en men här kommer en riktig rysare:
"...bilen startade inte tur man har snälla grannar fick skjuts till dagis...men bilen fungerade fortfarande fick åka lastbil med sambon till jobbet. Sambons bror och svägerskan hjälpte mig och bogsera bilen till Ånge..så nu är det bara att vänta o se vad felet kan vara...antagligen bensin pumpen som är i tanken som är trasig"
Eehh..nä jag orkar inte kommentera ens. Eller jo. Skulle kunna mangla sönder den där meningen, eller vad jag ska kalla det, med rödpenna. Är det verkligen TANKEN som är trasig? Nä förmodligen inte. See what I mean?
Jag gnäller INTE på folk som har dyslexi eller andra typer av stavningsproblem, det är INTE DERAS FEL! Det jag GNÄLLER PÅ ÄR folks lathet, de orkar liksom inte ens sätta punkt eller stor bokstav. Istället blir det en hel jävla obegriplig soppa av något som borde vara enkelt och snabbläst. Jag menar, ens Facebook-status ska väl inte vara en hel roman full av konstiga stigar som inte ens bildar något begripligt??
Okej jag VET att jag är värsta svenska-polisen men ni vet ju att jag tycker att det är roligt att reta upp mig på saker.
Från det ena onda till det andra. SHIT vad jag har träningsvärk i vaderna idag!!!! Snacka om att det där intervallpasset tog bra igår! Hade tänkt bege mig ut på en lätt joggingtur idag, aktiv vila ni vet, men jag tror att jag måste passa på den.
Istället ska jag testcykla cykeln som jag lånade igår. Om jag törs, det är en riktig värsting med hydraulstyrda bromsar osv osv....Vem vet, den kanske bemästrar mig och tar över totalt? Lite lurigt är det allt. Vad hände med tiden då en cykel var två hjul, en ram, ett styre och en sadel? Nu är de ena riktiga monster som nästan tänker själva.
Blir dock bara en testrunda. Tänker vila mig helt tills på söndag.
Förutom det så blir det ett Birstabesök där jag ska socialisera mig och träffa Sara, något som alltid gör mig extra glad. Sen blir det hem och baka bullar till Kälens midsommarfirande. Eftersom jag inte kan vara med och hjälpa till tänkte jag bidra på annat vis. Om jag lyckas.
Det som retar mig till vansinne är folks oförmåga att påta ihop en väl sammansatt mening. När jag plöjer igenom olika statusar på Facebook möts jag av meningar likt denna:
"Genom frysen efter x antal timmar....bla bla bla"
Vad ska du genom FRYSEN att göra? Har jag lust att skriva då. Okej, det där var en ofarlig en men här kommer en riktig rysare:
"...bilen startade inte tur man har snälla grannar fick skjuts till dagis...men bilen fungerade fortfarande fick åka lastbil med sambon till jobbet. Sambons bror och svägerskan hjälpte mig och bogsera bilen till Ånge..så nu är det bara att vänta o se vad felet kan vara...antagligen bensin pumpen som är i tanken som är trasig"
Eehh..nä jag orkar inte kommentera ens. Eller jo. Skulle kunna mangla sönder den där meningen, eller vad jag ska kalla det, med rödpenna. Är det verkligen TANKEN som är trasig? Nä förmodligen inte. See what I mean?
Jag gnäller INTE på folk som har dyslexi eller andra typer av stavningsproblem, det är INTE DERAS FEL! Det jag GNÄLLER PÅ ÄR folks lathet, de orkar liksom inte ens sätta punkt eller stor bokstav. Istället blir det en hel jävla obegriplig soppa av något som borde vara enkelt och snabbläst. Jag menar, ens Facebook-status ska väl inte vara en hel roman full av konstiga stigar som inte ens bildar något begripligt??
Okej jag VET att jag är värsta svenska-polisen men ni vet ju att jag tycker att det är roligt att reta upp mig på saker.
Från det ena onda till det andra. SHIT vad jag har träningsvärk i vaderna idag!!!! Snacka om att det där intervallpasset tog bra igår! Hade tänkt bege mig ut på en lätt joggingtur idag, aktiv vila ni vet, men jag tror att jag måste passa på den.
Istället ska jag testcykla cykeln som jag lånade igår. Om jag törs, det är en riktig värsting med hydraulstyrda bromsar osv osv....Vem vet, den kanske bemästrar mig och tar över totalt? Lite lurigt är det allt. Vad hände med tiden då en cykel var två hjul, en ram, ett styre och en sadel? Nu är de ena riktiga monster som nästan tänker själva.
Blir dock bara en testrunda. Tänker vila mig helt tills på söndag.
Förutom det så blir det ett Birstabesök där jag ska socialisera mig och träffa Sara, något som alltid gör mig extra glad. Sen blir det hem och baka bullar till Kälens midsommarfirande. Eftersom jag inte kan vara med och hjälpa till tänkte jag bidra på annat vis. Om jag lyckas.
tisdag 8 juni 2010
Så typiskt mig!
Jag har inte ens genomfört det där förbannade cykelloppet än, men redan nu har min hjärna börjat forma en ny träningsperiod där jag fokuserar på Tjejmilen!
Har skrivit ut ett träningsförslag som jag så smått tänker följa med start IDAG. IDAG!? Och jag som sa till mig själv att jag skulle VILA mig i form tills på söndag, yeah right!
Men jag har ju faktiskt redan börjat släppa det där med cyklingen, det får gå som det går liksom. Har fått lånat en cykel av världens snällaste tremänning också, så att hjulen skulle trilla av eller att växlarna slår slint känns som en minimerad risk nu. Dessutom verkar det som att det blir regn men det tänker jag också strunta i. Säkert är i alla fall att jag inte kommer att trilla av pinn och dö om det regnar eller om jag måste bryta av någon anledning. Just nu är kraven på mig själv väldigt små. Brukar ju dock ändras till slut:)
Så idag har jag alltså sprungit ett pass som indelades i korta intervaller, upp-och ned-värmning och en explosiv fas där jag sprang väldigt korta sträckor och med kort vila. Totalt en timme blev det. Det var RIKTIGT skönt att jogga saaaakta sakta på uppvärmningen, kändes som att jag kunde springa hur länge som helst då! Ska faktiskt testa att springa längre än en mil någon dag, i den takten alltså.
Idag har jag även varit och hälsat på Erica och Rocky. Tog ett av världens kanske charmigaste kort på honom, men det har jag i mobilen så jag får ladda upp det en annan dag.
Har boostat min mp3-spelare med lite ny musik så nu kanske jag känner mig laddad för somamrens träning! Har ni några tips på bra träningslåtar förresten? My mind is empty!
För övrigt så kommer detta att bli en bra vecka överlag. Den trevligaste nyheten blir att EEEEEMIIIIL min lilla snoickebo kommer och hälsar på oss på torsdag!!!!!!! ME HAPPY!!!!! Han kommer att bli bjuden på lite middag, kaffe och skitsnack....ÅÅÅHHH ska bli så skoj!!!!
Auf Wiedersehn mina vänner!
Har skrivit ut ett träningsförslag som jag så smått tänker följa med start IDAG. IDAG!? Och jag som sa till mig själv att jag skulle VILA mig i form tills på söndag, yeah right!
Men jag har ju faktiskt redan börjat släppa det där med cyklingen, det får gå som det går liksom. Har fått lånat en cykel av världens snällaste tremänning också, så att hjulen skulle trilla av eller att växlarna slår slint känns som en minimerad risk nu. Dessutom verkar det som att det blir regn men det tänker jag också strunta i. Säkert är i alla fall att jag inte kommer att trilla av pinn och dö om det regnar eller om jag måste bryta av någon anledning. Just nu är kraven på mig själv väldigt små. Brukar ju dock ändras till slut:)
Så idag har jag alltså sprungit ett pass som indelades i korta intervaller, upp-och ned-värmning och en explosiv fas där jag sprang väldigt korta sträckor och med kort vila. Totalt en timme blev det. Det var RIKTIGT skönt att jogga saaaakta sakta på uppvärmningen, kändes som att jag kunde springa hur länge som helst då! Ska faktiskt testa att springa längre än en mil någon dag, i den takten alltså.
Idag har jag även varit och hälsat på Erica och Rocky. Tog ett av världens kanske charmigaste kort på honom, men det har jag i mobilen så jag får ladda upp det en annan dag.
Har boostat min mp3-spelare med lite ny musik så nu kanske jag känner mig laddad för somamrens träning! Har ni några tips på bra träningslåtar förresten? My mind is empty!
För övrigt så kommer detta att bli en bra vecka överlag. Den trevligaste nyheten blir att EEEEEMIIIIL min lilla snoickebo kommer och hälsar på oss på torsdag!!!!!!! ME HAPPY!!!!! Han kommer att bli bjuden på lite middag, kaffe och skitsnack....ÅÅÅHHH ska bli så skoj!!!!
Auf Wiedersehn mina vänner!
söndag 6 juni 2010
Ännu en härlig dag.....på jobbet!
Snart är det semester och den är välkomnad som aldrig förr! Ser verkligen fram emot FYRA HELA veckor, jag och Arne, där vi gör enbart sånt som vi VILL och inte MÅSTE!
Sånt som jag ser mest fram emot i sommar:
- Vår semester....naturligtivs vilket innefattar delar som kommer nedan
- Rock at sea-kryssning till Tallin
- Måndagen efter Halvvättern...när allt är över och man får förhoppningsvis känna sig jävligt nöjd
- En tripp till norska gränsen, ja nära den iaf, där Arnes pappa jobbar. Uteliv, stugboende, kajakpaddling, fiske, umgänge....aaaahhhhh balsam för själen
- GATUFESTEN!!!! Behöver inte säga något mer där tror jag
- PINK I GÖTEBORG tillsammans med världens bästa och mest underbara: Kärebror och Therése
- ROXETTE och diverse tillhörande band
- Midsommarhelgen vilket innefattar midsommaraftonsfirande hos oss samt en nöjestripp till Viskansparken på midsommardagen.....LET´S ROCK!
- Grillfester och skönt umgänge med goaste vänner
- Förhoppningsvis en hel del sol och bad
Ja är inte DET saker att dra på smilbanden och värma själ och hjärta med så säg! Det är konstigt hur det kan svänga, sättet man känner sig på alltså. Jag är extremt styrd av sånt som händer runt omkring mig har jag märkt. Eller, oftast så flyter jag bara runt, guppar som en gummibåt på öppet hav. Jag dras med i med- och motgångar, till synes helt oskadd och ostött, reflekterar ibland men till största delen ligger nog min humörkurva på stadigt plus. Tills så en dag jag upptäcker att jag känner mig totalt värdelös, misslyckad, allt går emot mig, ingenting roligt händer osv osv och så ökar det bara lavinartat.
Igår när jag cyklade hem kom jag på att jag lever mitt liv precis som jag cyklar eller kör bil. Högsta växeln i, järnet framåt, jag måste ligga först, vara bäst, prestera bättre än sist, se till att inte bli omkörd.......ja ungefär så. Det är ingen vacker tanke. Jag måste bli bättre på att känna lugnet, stressa av (fast att jag egentligen inte har något att stressa upp mig för) och känna att det går nog bra ändå. Jag har ett problem i att jag alltid måste få synliga resultat vare sig det gäller träning, jobb, hobby och fritid. När är nog nog liksom?
Anyway, jag vet ju åtminstone om att det är såhär. Frågan är bara hur jag ska tagga ned.
lördag 5 juni 2010
Plötsligt händer det
Efter att ha haft en liten uppförsbacke mentalt den sista tiden så kan jag ikväll meddela att jag känner mig riktigt GLAD! Detta av olika anledningar:
Först och främst så har jag fått ett mail om att de där Matfors Möbler verkar ha lyckats vaska fram alla försvunna delar så sim salabim har vi snart (förhoppningsvis) en komplett köksmöbel.
"Det var en anställd i Umeå som hade tråkigt och sökte igenom deras lager en dag och där hittades alla delar."
Som hon så fint uttryckte sig :) Skit detsamma, skiten ska HIT HEM TILL OSS. Först DÅ blir jag RIKTIGT NÖJD! Men visst var det en humörhöjare av rang ändå!
Sen har jag även fått veta en rolig sak på jobbet idag. Jag vill inte riktigt säga vad det är än eftersom det inte är klart men det har att göra med att jag, med min blotta personlighet och sätt att vara, verkar ha uppmärksammats så förhoppningsvis väntar en utveckling där!!
Cyklade till och från jobbet idag. Kändes sådär lagom skoj att hoppa på cykeln efter tolv timmar på jobbet men det gick bra faktiskt. Blev piggare om inte annat! Däremot verkar min cykel inte vara så pigg. Envis som jag är skulle jag helst cykla loppet med den bara för att visa att "joho det gick visst!", men förnuftet säger att det kanske inte är sådär skitkul att komma några mil och sen få bryta för att cykeln pajat. Så nu tror jag att jag ska ta och ringa ett samtal och se om jag får låna från proffsen istället.
Nu ska jag sova. Ville bara säga att jag gör det med frid i sinnet :)
Först och främst så har jag fått ett mail om att de där Matfors Möbler verkar ha lyckats vaska fram alla försvunna delar så sim salabim har vi snart (förhoppningsvis) en komplett köksmöbel.
"Det var en anställd i Umeå som hade tråkigt och sökte igenom deras lager en dag och där hittades alla delar."
Som hon så fint uttryckte sig :) Skit detsamma, skiten ska HIT HEM TILL OSS. Först DÅ blir jag RIKTIGT NÖJD! Men visst var det en humörhöjare av rang ändå!
Sen har jag även fått veta en rolig sak på jobbet idag. Jag vill inte riktigt säga vad det är än eftersom det inte är klart men det har att göra med att jag, med min blotta personlighet och sätt att vara, verkar ha uppmärksammats så förhoppningsvis väntar en utveckling där!!
Cyklade till och från jobbet idag. Kändes sådär lagom skoj att hoppa på cykeln efter tolv timmar på jobbet men det gick bra faktiskt. Blev piggare om inte annat! Däremot verkar min cykel inte vara så pigg. Envis som jag är skulle jag helst cykla loppet med den bara för att visa att "joho det gick visst!", men förnuftet säger att det kanske inte är sådär skitkul att komma några mil och sen få bryta för att cykeln pajat. Så nu tror jag att jag ska ta och ringa ett samtal och se om jag får låna från proffsen istället.
Nu ska jag sova. Ville bara säga att jag gör det med frid i sinnet :)
fredag 4 juni 2010
Att vara ledsen
Jag har just kommit på att jag har riktig skrivdiarré när jag är jävligt förbannad eller vansinnigt glad, men när jag är ledsen så blir det helt plötsligt stopp. Jag vet inte varför. Det kanske är lite så att vara ledsen är mest personligt, man lämnar ut hela sig själv, jämfört med att vara förbannad eller glad. Det är ju både sunda och vanliga känslor som visar att man reagerar och känner. Men att vara ledsen däremot. Jag skriver hellre en låt om det för att få ut det ur systemet men då det var länge sen jag skrev en låt så finns det risk för att det bara stannar här inne och gror.
Idag har jag inte lust med någonting alls. Jag har plockat i den där förbannade vedhögen men det känns så tröstlöst när den aldrig krymper någon gång. Istället går jag bara och funderar och retar upp mig. Allt känns orättvist och jag känner mig som en riktigt tjurig unge. Skulle vilja ringa och se om någon vill umgås med mig men så tänker jag att vafan ska JAG ringa hela tiden?! Ja, jag har ett skiftjobb men jag har inte dött liksom. Det går faktiskt att testa, jag kan vara riktigt ledig. Ja, jag sa att jag var gnällig idag, deal with it!
Vid närmare eftertanke så är jag nog inget bra sällskap idag heller så jag tror nog att jag återvänder till min vedhög där jag kan kasta trän på foten och bli mer arg.
Idag har jag inte lust med någonting alls. Jag har plockat i den där förbannade vedhögen men det känns så tröstlöst när den aldrig krymper någon gång. Istället går jag bara och funderar och retar upp mig. Allt känns orättvist och jag känner mig som en riktigt tjurig unge. Skulle vilja ringa och se om någon vill umgås med mig men så tänker jag att vafan ska JAG ringa hela tiden?! Ja, jag har ett skiftjobb men jag har inte dött liksom. Det går faktiskt att testa, jag kan vara riktigt ledig. Ja, jag sa att jag var gnällig idag, deal with it!
Vid närmare eftertanke så är jag nog inget bra sällskap idag heller så jag tror nog att jag återvänder till min vedhög där jag kan kasta trän på foten och bli mer arg.
torsdag 3 juni 2010
Dammsuger Blocket
Jag har funnit en ny passion. BLOCKET! Vilken fantastisk sida att botanisera i eller på eller vad man nu säger. Jag scrollar sida upp, sida ned och förundras, förfasas och förbluffas. Kan man verkligen sälja allt? Och vad är förtjänsten att sälja något för 30 spänn när annonsen kostar nästan detsamma?
Har letat som en galning efter matsalsmöbler och plöjt igenom 37 sidor med diverse mer eller mindre intressant. Det är inte KLOKT vad folk säljer! Hittade några eventuella fynd, vi får se hur det går med det.
Letade även för skojs skull efter vandringskängor. Det fanns ett flertal till riktigt schyssta priser (jämfört med nypris) men det räcker ju inte att priset passar plånboken, skon måste ju passa foten också! Haha nu lät jag som min mamma: "Jag vill ha en sko som..." Vafan man vill väl alltid ha TVÅ skor eller ETT PAR skor?! Retade henne alltid för det.
Ser det som en prestige att hitta något som jag behöver till ett riktigt bra pris. Jag jobbar på som man säger.
Idag har jag inte gjort mycket. Eller jo, egentligen så har jag väl det. Klev upp klockan tolv, drack kaffe och åt äggmacka. Sen var det bara att bege sig till den lilla fina vedhög som blockerar vår infart. Det är inte BARA att plocka in veden kära vänner oooonej! Här ska sorteras, torr ved i kärran, fuktig ved ska ligga kvar. Vore ju så mycket enklare om det bara vore att skotta in vedträ på vedträ men pappas förmanande finger pekar med hela handen....mja. Den får inte inte iiiinteee vara blöt. Blöt. Hur fan vet jag när den är FÖR blöt för att tas in då? Räcker det med att den är lite småfuktig på ena sidan eller ska jag räkna det som otorrt när det rinner av den? Okunnig äro icke att föredra när det kommer till viktiga saker som dessa.
Tappade även ned mobiltelefonen i högen så det blev till att ringa till den, smyga, lyssna, leta innan jag hittade igen den i ett lagom stort hål.
Såg en jävligt bra reklamfilm idag, den om Oreo (heter kakorna så?). "Vrid. Slicka. Doppa" var deras slogan. As simple as that! Jag vet inte, är det bara jag eller finns det fler med skruvade hjärnor som lätt associerar detta till något HELT annat? I så fall står jag åtminstone för det!
Imorgon står mer vedkastning på schemat. Feel free to jump in and join!
Har letat som en galning efter matsalsmöbler och plöjt igenom 37 sidor med diverse mer eller mindre intressant. Det är inte KLOKT vad folk säljer! Hittade några eventuella fynd, vi får se hur det går med det.
Letade även för skojs skull efter vandringskängor. Det fanns ett flertal till riktigt schyssta priser (jämfört med nypris) men det räcker ju inte att priset passar plånboken, skon måste ju passa foten också! Haha nu lät jag som min mamma: "Jag vill ha en sko som..." Vafan man vill väl alltid ha TVÅ skor eller ETT PAR skor?! Retade henne alltid för det.
Ser det som en prestige att hitta något som jag behöver till ett riktigt bra pris. Jag jobbar på som man säger.
Idag har jag inte gjort mycket. Eller jo, egentligen så har jag väl det. Klev upp klockan tolv, drack kaffe och åt äggmacka. Sen var det bara att bege sig till den lilla fina vedhög som blockerar vår infart. Det är inte BARA att plocka in veden kära vänner oooonej! Här ska sorteras, torr ved i kärran, fuktig ved ska ligga kvar. Vore ju så mycket enklare om det bara vore att skotta in vedträ på vedträ men pappas förmanande finger pekar med hela handen....mja. Den får inte inte iiiinteee vara blöt. Blöt. Hur fan vet jag när den är FÖR blöt för att tas in då? Räcker det med att den är lite småfuktig på ena sidan eller ska jag räkna det som otorrt när det rinner av den? Okunnig äro icke att föredra när det kommer till viktiga saker som dessa.
Tappade även ned mobiltelefonen i högen så det blev till att ringa till den, smyga, lyssna, leta innan jag hittade igen den i ett lagom stort hål.
Såg en jävligt bra reklamfilm idag, den om Oreo (heter kakorna så?). "Vrid. Slicka. Doppa" var deras slogan. As simple as that! Jag vet inte, är det bara jag eller finns det fler med skruvade hjärnor som lätt associerar detta till något HELT annat? I så fall står jag åtminstone för det!
Imorgon står mer vedkastning på schemat. Feel free to jump in and join!
onsdag 2 juni 2010
Ny infallsvinkel
Något som jag har funderat på väldigt mycket på senare tid är hur jag lever och vad jag egentligen vill få ut av min tid på jorden. Kan tänkas som en djup och smådeprimerande tanke men det är inte alls så jag menar.
Vi har lagt ned all tid och alla våra pengar på att renovera och fixa med huset ända sedan vi köpte det. Det har varit roligt, svårt, jobbigt, tidskrävande och alldeles underbart, som en bal på slottet nästan haha. Nu börjar jag undra vad tusan vi håller på med? Missförstå mig rätt här nu, jag tänker inte alls gnälla eller vinkla det här negativt på något sätt, men det är en reflektion som kommer åter, mer och mer på senare tid.
Jag vill vara ute i naturen, fjällvandra, se saker, uppleva nya saker och platser, se solen gå upp och ned på trehundraelva olika ställen och sätt etc etc. Vi har inte gjort NÅGOT av dessa saker sedan vi skaffade hus.
Att skaffa hus var iofs det bästa som vi gjort hittills, jag ångrar det inte en enda sekund men det är lätt att man tappar fokus på det viktiga här i livet. Nej jag kanske inte behöver den där mattan för flera tusen, eller att allt ska matcha från topp till tå. Jag kanske klarar mig med en kompromiss och istället använda pengarna till att GÖRA något som har betydelse för framtiden?
Det är så lätt att bli indragen i livet där allt ska vara perfekt, tiptop. Det ska vara fina bilar, fina hus, fina lägen på husen, fint inne, fint ute, pool, badtunna, bastu osv osv.......GHHHAAAA!!! Man blir helt snurrig av att snurra runt i detta ekorrhjul så nu vill jag KLIVA AV för en stund! En väldigt lång stund.
Visst skulle det vara fint att vara ekonomiskt oberoende, då kunde man ju ha BÅDE OCH. Man skulle inte behöva välja. Det fina i kråksången är nog ändå att det man sparar pengar till och värnar om betyder så mycket mer när man verkligen har kämpat för det. What it all comes down to, är att jag vill värna om själen och nu är det dags att börja boosta den rejält!
Det kommer starta på semestern och innefatta besök i Arnes pappas husvagn med kajakturer, fiske, naturupplevelser, enkelheten. Back to basics liksom. Vi ska bara njuta av varandras sällskap, inte tänka på vad vi "skulle behöva göra", inga "måsten".......bara jag och Arne, hand i hand med Moder Jord :)
Vi har lagt ned all tid och alla våra pengar på att renovera och fixa med huset ända sedan vi köpte det. Det har varit roligt, svårt, jobbigt, tidskrävande och alldeles underbart, som en bal på slottet nästan haha. Nu börjar jag undra vad tusan vi håller på med? Missförstå mig rätt här nu, jag tänker inte alls gnälla eller vinkla det här negativt på något sätt, men det är en reflektion som kommer åter, mer och mer på senare tid.
Jag vill vara ute i naturen, fjällvandra, se saker, uppleva nya saker och platser, se solen gå upp och ned på trehundraelva olika ställen och sätt etc etc. Vi har inte gjort NÅGOT av dessa saker sedan vi skaffade hus.
Att skaffa hus var iofs det bästa som vi gjort hittills, jag ångrar det inte en enda sekund men det är lätt att man tappar fokus på det viktiga här i livet. Nej jag kanske inte behöver den där mattan för flera tusen, eller att allt ska matcha från topp till tå. Jag kanske klarar mig med en kompromiss och istället använda pengarna till att GÖRA något som har betydelse för framtiden?
Det är så lätt att bli indragen i livet där allt ska vara perfekt, tiptop. Det ska vara fina bilar, fina hus, fina lägen på husen, fint inne, fint ute, pool, badtunna, bastu osv osv.......GHHHAAAA!!! Man blir helt snurrig av att snurra runt i detta ekorrhjul så nu vill jag KLIVA AV för en stund! En väldigt lång stund.
Visst skulle det vara fint att vara ekonomiskt oberoende, då kunde man ju ha BÅDE OCH. Man skulle inte behöva välja. Det fina i kråksången är nog ändå att det man sparar pengar till och värnar om betyder så mycket mer när man verkligen har kämpat för det. What it all comes down to, är att jag vill värna om själen och nu är det dags att börja boosta den rejält!
Det kommer starta på semestern och innefatta besök i Arnes pappas husvagn med kajakturer, fiske, naturupplevelser, enkelheten. Back to basics liksom. Vi ska bara njuta av varandras sällskap, inte tänka på vad vi "skulle behöva göra", inga "måsten".......bara jag och Arne, hand i hand med Moder Jord :)
Mitt stjärntecken
Har läst lite om mitt stjärntecken som är Vågen and MY GOD vad det stämmer bra! Lyssna bara på det här:
Goda egenskaper:
Vågen är glad, charmerande och vänlig och har en mycket stark känsla för rättvisa. Du är intelligent och klarsynt och tar gärna strid för orättvisor och ojämlikhet, varhelst du stöter på detta.
Vågen är sällskaplig och lätt att ha att göra med. Du anpassar dig bra till olika miljöer och situationer och du känns ofta harmonisk och avslappnad. Du är mycket mån om dina nära och kära.
Mindre goda egenskaper:
Vågen är inte känd för att kunna fatta snabba beslut, vad det än gäller. Du måste alltid väga för och emot och det leder ofta till beslutsångest.
Vågen gillar också att njuta av livet, men ibland blir det ren lättja av det. Du kan ibland också verka en aning manipulativ och krävande, då du själv med liv och lust vill gå in som medlare i olika situationer, eller då du själv stöter på problem. Ibland kräver du kanske lite för mycket av andra.
Så tänker du:
Du tycker inte om ensamhet utan söker dig ständigt till sällskap där du får känna gemenskap och samhörighet. Du har lätt för att bli rastlös och uttråkad om du känner av en långsam, händelselös vardag för dig själv.
Med sällskap finns åtminstone möjligheten till något spännande och äventyrligt. Det är endast tillsammans med andra du hittar motivation och inspiration.
Tycker att det mesta stämmer vansinnigt bra, jag är en riktig Våg ut i fingerspetsarna! Vilket kanske kan förklara ett och annat vad gäller hur jag tänker och agerar. Måste nog ta och fördjupa mig i detta någon dag.
Goda egenskaper:
Vågen är glad, charmerande och vänlig och har en mycket stark känsla för rättvisa. Du är intelligent och klarsynt och tar gärna strid för orättvisor och ojämlikhet, varhelst du stöter på detta.
Vågen är sällskaplig och lätt att ha att göra med. Du anpassar dig bra till olika miljöer och situationer och du känns ofta harmonisk och avslappnad. Du är mycket mån om dina nära och kära.
Mindre goda egenskaper:
Vågen är inte känd för att kunna fatta snabba beslut, vad det än gäller. Du måste alltid väga för och emot och det leder ofta till beslutsångest.
Vågen gillar också att njuta av livet, men ibland blir det ren lättja av det. Du kan ibland också verka en aning manipulativ och krävande, då du själv med liv och lust vill gå in som medlare i olika situationer, eller då du själv stöter på problem. Ibland kräver du kanske lite för mycket av andra.
Så tänker du:
Du tycker inte om ensamhet utan söker dig ständigt till sällskap där du får känna gemenskap och samhörighet. Du har lätt för att bli rastlös och uttråkad om du känner av en långsam, händelselös vardag för dig själv.
Med sällskap finns åtminstone möjligheten till något spännande och äventyrligt. Det är endast tillsammans med andra du hittar motivation och inspiration.
Tycker att det mesta stämmer vansinnigt bra, jag är en riktig Våg ut i fingerspetsarna! Vilket kanske kan förklara ett och annat vad gäller hur jag tänker och agerar. Måste nog ta och fördjupa mig i detta någon dag.
tisdag 1 juni 2010
FESTliga bilder
Så har då liten blivit stor:)
Jag har haft tur som fått lära känna så finfina människor ska ni veta, och några av dem samlades i lördags för att fira denna galna lilla goklimp!
Det var SUPERGOD MAT, dryck, tårta, underhållning av födelsedagsbarnet själv, och en massa massa trevligt folk!
SUPERTACK FÖR ATT VI FICK KOMMA!!
Nu om nånsin är man sugen på att själv ha lite rajraj när den dagen kommer :)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)