onsdag 29 februari 2012

Nu ska skinnpajen på!

Härlig morgonpromenad med Eva och Novis!





Svårt att fatta att man nästan är mitt i stan :)






Nova var inte lika intresserad av att sitta stilla med fejan mot solen hihi







 Skinnpajen är på......ÄNTLIGEN!!!!!!




Snacka om helt fantastisk dag!! Och JAG får vara LEDIG dessutom, helt outstanding!! Nog för att jag tänker vara så satans dum så jag klämmer in mig på IKEA istället för att sitta på balkongen och bara ta det lugnt i solen, men ändå. Jag har ju ett val i alla fall. 
Måste försöka komma på vilka basgrejer jag måste inhandla till lägenheten. Planen är väl att kunna bo där i helgen, kanske. Får se hur bra och snabbt det går.

Näää mot Birsta var det! 

tisdag 28 februari 2012

Skillnad på skillnad

Today we´re gonna talk about.....


Häromdagen fick jag en kommentar som jag har funderat rätt mycket på. Det var angående mitt val av bilder på bloggen från senare inlägg, alltså som visade det jag skulle ha på mig under poledanceuppvisningen. Nu var detta ingen kritiserande kommentar i stil med att jag skulle vara dum i huvudet på något sätt, nej det var helt och hållet en kommentar av det välmenanade slaget av en person som jag vet endast vill mig väl och som jag bryr mig om. Att jag helt enkelt skulle tänka på vad jag lade ut och inte, och att man inte kunde veta var dessa bilder hamnar i slutändan.

Jag blev faktiskt riktigt förvånad. Jag har lagt ut en massa bilder där jag visar mer av min kropp än på dessa. Bilder där jag tränar, där jag semestrar i bikini, där jag visar min mage i olika vinklar och ljus. Nu slog det mig att det är skillnad på skillnad. Uppenbarligen. En bikinibild är mer av det offentliga slaget, och något som alla måste ha på en vanlig badstrand. Inget konstigt med det alltså.

Men. En bild där man visar vad som finns under vardagsstassen blir mer privat och kanske också mer provocerande. Man tvingar på andra sitt privatliv på ett helt annat sätt som de kanske inte alls vill ta del av. Alla vill ha ett eget val. Såklart.

Ibland kan jag, medvetet, testa omgivningen. Sist jag lade ut en bild på min överkropp iklädd en sport-BH TREDUBBLADES antalet läsare bara den dagen. Det säger en hel del om vad vi finner intressant, vad det är vi vill "läsa" om. Mina ord, som jag tycker är så viktiga och oftast genuint bra, är inte det som tilltalar och fångar er, inte i första hand i alla fall. Nope, det är något så mycket enklare än så. Trist, men sant.

Så ibland. Ibland vill jag testa omvärlden.
 Det har däremot A.L.D.R.I.G någonsin varit min avsikt att slänga ut mina privata sängkammarbilder här på bloggen. Har aldrig hänt och kommer heller aldrig att hända. Jag skulle aldrig ge bort något som bara tillhör mig. Mig och den jag har valt att dela mig med. Of course.

Så jag tror och hoppas att ni kan känna er lugna. Jag kommer fortfarande att delge er av sådant som händer i mitt liv. Jag kommer visa träningsbilder, semesterbilder, förmodligen några av mina poledancekreationer/danser. Ni kommer se bilder där jag är nyvaken, trött, sjuk, glad, längtig, svettig......men ni kommer aldrig se en bild där jag visar något som endast är avsedd för fyra ögon.










Vad lyssnar ni på?




Jag som tränar något nästan varje dag, borde väl rimligt sett ha bästa kollen på vilken träning som passar till vilken musik. Men ICKE!! Okej, olika musik passar ju för olika männiksor såklart. En del kanske älskar dansband i lurarna när de pressar sig uppför en 90-gradersbacke, medans andra bara måste ha hårdaste hårdrock. Så den grejen hajar jag, att det är olika. Problemet för MIG är att jag har världens sämsta fantasi!

När jag var liten visste jag allt om det senaste senaste. Jag tapeade Trax (japp jag är såpass gammal), spelade av musiklistor som gick på tvn genom att hålla kassettspelaren bredvid tv:n. Kasst ljud I know, men vad gjorde man inte när man inte kunde köpa allt man ville ha? Jag hade koll helt enkelt.
Nu har jag ingen koll över huvudtaget. Utbudet är så vansinnigt stort att jag inte orkar hålla reda på allt. Spotify har blivit som en utopi, en idealisk musikvärld, där man kan göra i stort sett vad som helst. Mitt problem är att det blir för mycket! Jag hittar ingenting när det inte finns någon guide.




Om det är så, ja då är jag nog inte mycket haha! Jag slogs av tanken att "ja just ja, LOK var ju ett hårt band i början av 2000-talet", och nu har jag spelat dem de senaste gångerna jag har varit ute på löptur. Nu blir jag ju såklart lite less av att lyssna på samma och samma, så oftast slår jag igång "What´s new" varenda gång jag ska lira Spotify. Jag orkar inte göra en låtlista för jag vet inte vilka låtar jag ska stoppa in.

Hemma hos mamma och pappa ligger alla mina kassettband i en låda. Ibland brukar jag sätta mig med bandspelaren (japp jag har en sådan hemma hos dem) och ha en nostalgistund. Då spelar jag, minns, sjunger och känner....jag kan verkligen känna känslorna jag kände som 14-åring, och se bilderna runt omkring. Det är helande på fler än ett sätt. Inte för att jag hade en direkt dålig tonårstid, det var bara det att jag hela tiden längtade någon annanstans. Det gör jag inte längre. I am right where I belong och jag är glad för den jag blev, de jag omger mig med och hur livet har ringlat sig fram.

Men åter till mitt musikdilemma.

VAD LYSNAR NI PÅ NÄR NI TRÄNAR????

Hjälp mottages gärna! Inga tips kan vara för få eller dåliga!

måndag 27 februari 2012

En sån helg!

Trots att jag har jobbat så har jag hunnit med att ha en alldeles fantastisk, mysig, underbar och lovely helg!!

Poledanen i fredags.....tyvärr så finns det inga bilder eller film på detta då det var totalt film/kamera-förbud. Det fanns chans att fota efter uppvisningen men jag orkade inte vänta på min tur så jag skippade det. Det var i alla fall grymt skoj, och jag är skitglad över att jag hittat något som kombinerar min vilja att träna styrka och röra mig till musik, all at the same time!

Jag har verkligen världens bästa kille och vänner som stöttar mig i allt jag vill göra, vad det än är!! Tror inte att ni förstår hur mycket det betyder att ni släpar er dit och intresserar er! Det är fanimej inte en självklarhet! De senaste åren har jag hittat riktigt guldkorn i en sandstorm och dessa guldkorn tänker jag hålla hårt i, bara så ni vet!! :)


How ´bout Saturday then?

Hade en rolig dag på jobbet, mycket pyssel och knåp som gjorde att dagen rusade fram. Efter det var det dags för......




Timeout Spa!!
Tyckte vi förtjänade lite kvällslyx så det var det här vi gjorde istället för att titta på Melodifestivalen. Inget dåligt byte right?? Hade inte varit där tidigare men blev riktigt glatt överraskad, det ÄR verkligen lika fint i verkligheten som på bilden!! Riktigt prisvärt också om man jämför med andra ställen i stan. Lite konstigt med tanke på hur fräscht och nytt det är!
Tog lite bilder med telefon men man ser knappt vad som är på bilden så det blev en snodd bild från deras hemsida istället....KLICKA HÄR så kommer ni dit!

Söndag på jobbet. Trött och lite seg men i korthet och stora drag så var det en riktigt bra jobbhelg. Kanske mest för att jag slapp komma hem till en tom lägenhet. Mitt fina, fina hjärta STANNADE KVAR och klev upp klockan FYRA inatt för att åka direkt till jobbet!!!!
Am I a lucky girl or what??!! Så vi fick lite extratid och söndagsmys.

Japp det var min helg i snabba drag. Har varit dålig att uppdatera men jag har liksom inte haft tid som ni ser :)

Nu är det måndag och en riktigt rolig vecka att se fram emot. Jag ska jobba, träna, åka till Härnösand och träffa lite goa gubbar och töser från min utbildningstid. Ska representera utbildningen och träffa generaldirektören för Yrkeshögskolan så för en timme eller två får jag glida i räkmackans köl haha!

Den viktigaste händelsen är väl att jag ska flytta. FINALLY ska jag få ha mina egna saker runt mig!!

Stick around vetja!

fredag 24 februari 2012

Preparation!

Bjuder på snabba pics inför kvällens bravader. Lovar att det kommer att komma fler sedan, men just nu måste jag strax pinna ned på stan.

It's showtime boys and girls!!

torsdag 23 februari 2012

Sneakpeak....


.....på morgondagens outfit!



Målmedveten och fokuserad dängde jag runt på stans klädaffärer för att hitta något som jag skulle kunna stå ut med att dansa i under morgondagens poledanceuppvisning. När jag inte skrattade så grät jag nästan, och utbudet var inte heller något att skryta med. Jag har dragit dusterna mellan mig och omklädningsrummen fler än en gång här på bloggen så I´m not gonna do it again, men om jag säger såhär att det är TUR att det är MÖRKT i lokalen imorgon! Klart allt ser lite snyggare ut i neddimmat ljus än i strålkastarlampans sken, även rörelserna blir mjukare, lite rökigare sådär.

Anyway. Eftersom jag inte hittade något som såg bättre ut än om jag tejpat på mig en sopsäck, fick jag ge upp och punga ut. Triumph is da shit!! Tjejen plockade fram en korsett som kostade mer än min förra vinterjacka MEN när hon trollat med knäna och tjuvstartat rean fick jag hela kitet för dryga 400 spänn!!! OH MY GOD!! Så jag är nöjd. Mer än nöjd. Skitnöjd as a matter of fact. Över priset först och främst, hur allt kommer se ut tillsammans och hur det kommer gå att dansa i det är en sekundär historia för en snål jävel som jag haha! Mest nöjd är jag över att jag lyckats manipulera de andra i dansgruppen att rota fram sina hot stuff också....i alla fall ikväll var de på men vi får se imorgon :)

Imorgon kommer det bli en helt fantastisk dag. Ledig, så om någon vill dra en fika eller ta en promenad eller vad som helst, don´t be a stranger! Ni kan även få det exklusiva erbjudandet att krusa mitt hår, nåla fast korsetten eller bära mina skor. Feel free to fill in!!

DESSUTOM!!!
Fick jag igår årets bästa och mysigaste.....ja kalla det överraskning, gåva, present, välj själva, men jag slipper sova ensam på söndagskväll!!!!! Min fina, fina, finaste ever stannar ända tills på måndag, ja eller typ söndagnatt eller måndag i ottan....och åker direkt härifrån till jobbet!!!! Det är det finaste någon gjort för mig (ja och förhoppningsvis för honom också haha) på väldans länge!!

KÄRLEK!!!!

Till er också heeeela helgen låååång!!



onsdag 22 februari 2012

Hej jag heter Malin.....

....och jag har missat årets hittills finaste dag!
Japp sånt är livet när man jobbar natt Inte för att jag egentligen kan skylla på att jag sov bort den då jag vaknade klockan ett men eftersom jag inte ens drog upp persiennerna för att kolla så missade jag what all the fuzz´s about! Märkte det dock när jag knallade ned till gymmet. Var nära att vända om och ta en promenad i solen istället men principfast som jag är gjorde jag inte det.

Idag på gymmet såg jag en överviktig tjej i ett vitt tight linne, och jag blev så jävla glad!! Det HADE kunnat se rent ut överjävligt ut,  jag menar vitt är ju inte en smickrande färg rent allmänt, inte nånstans, men hennes kroppsspråk......Hon såg jävligt tillfreds ut, log, gick runt och testade maskinerna utan någon som helst antydan till att vilja gömma sig på något sätt. Nu menar jag inte att alla som är överviktiga vill gömma sig, jag menar bara att när någon som inte varit i ett gym förut kommer dit så är kaxig inte ett ord jag skulle välja för att beskriva situationen. Jag menar inte heller att jag drar slutsatsen att bara för att hon var lite rund så har hon aldrig satt sin fot i en träningslokal, men jag HÖRDE när de pratade att så var fallet!

Kontentan av det hela är att jag imponeras av människor som vågar vara nyfikna, ödmjuka, öppna och som bjuder på sig själva när de kommer till nya situationer utan att skämmas på något vis. Sån är jag IBLAND, men jag önskar jag kunde vara det jämt!

Sitter och väntar på lite leverans. Antingen får jag själv gå och hämta den eller så blir den levererad till min dörr. Vore skönt med det senare!

Efter det blir det .......


Tycker verkligen att ni ska gå om ni är lediga!! Det är en viktig händelse för Sundsvalls musikstuderande. Gemenskapen mellan elever och lärare är grym, man repar och repar tills man blir alldeles tom i skallen, man blir sjukt trött på att både höra låtarna och se de där förbannade noterna framför sig. Men när det väl är över så saknar man det något oerhört! Det brukar vanligtvis hållas en hög standard på showen, det är ingen skolmusikal från femte klass.
Det var ungefär 10-11 år sedan jag själv satt där i kompbandet och spelade, så nu tänkte jag gotta ned mig i passagerarsätet och bara njuta av lite schysst musik och en grymt bra show!

Sen väntar nattjobb igen, the last one for a while......

måndag 20 februari 2012

Jag ger upp!

Ibland är det ganska skönt att komma till den punkt när man ger upp. När man har kämpat och slitit, slagit huvudet i väggen en miljon gånger. Känt sig värdelös på grund av tusen orsaker som man ständigt och jämt försöker ändra på men som aldrig kommer förändras. JUST FÖR ATT MAN ENSAM INTE KAN PÅVERKA DET!!

Jag skriver "man" här men jag menar jag. Det är JAG som tycker det är skönt att ge upp. Eller komma till insikt kanske det borde heta.

Att inse att det egentligen inte är jag som är "felet", utan allt beror på andra runt omkring. Jag kan själv välja hur jag ska tolka det. Ska jag stånga pannan blodig och försöka vara någon jag inte är, vilket är det partiet då jag fortfarande kämpar men mår dåligt över det? Eller ska jag bara rycka på axlarna och tänka "hey there, ni fattar inte så då skiter jag i er", i det här fallet kanske det borde vara ge upp-fasen men egentligen är det här jag har vunnit.

Jag har vunnit mot sådana som aldrig kommer lägga ned någon energi på att genuint bry sig. Jag har vunnit mot mina egna demoner som säger att jag inte duger eftersom det speglas i andras ögon. Jag har vunnit mot mina egna, skruvade tankar eftersom jag har lyckats vända det negativa mot något positivt.

Så ja, jag är glad att jag ibland ger upp! Ikväll är det en skön känsla. För tillfället bryr jag mig inte ett dugg. Jag är mjuk på de rätta ställena och hård på de nödvändiga. Det är så jag får göra för att överleva i denna djungel av högbröstade babianer. En kvinnas djungellag hell yeah! :)

I survived!

Japp jag överlevde 9 km löptur i halka, snömodd, grus, barmark och is....har jag fått med allt? Kan väl säga som så att gångvägarna inte verkar speciellt högprioriterade häromkring, but I survived och det var en fantastisk dag att löpa på! Sol, snö som smälte och blå, blå himmel. Precis som en reklamfilm!

Hemvägen blev Bredsand taxi, Sara that is :) Orkade inte ta samma väg tillbaka till fots, sommartid kanske det funkar bättre men idag...nää det finns gränser.

Lite mat och sen är jag på språng igen. Poledance here I come!

Time to run





Efter  helgens frosseri kände jag imorse att nu vore det sweet med en löptur, speciellt när solen bara vräkte sig in genom fönstren. Vill minnas att Sara sa att det var 5 km ut till henne så det vore väl en schysst "slå två flugor i en smäll-grej", att löpa ut dit och förena nytta med nöje. Lagom tur-och-retur...trodde jag! Efter en snabb visit på Eniro ser jag nu att det snarare är närmare 9 km dit än 5! Spelar ingen roll hur fan jag än försöker hitta alternativa vägar (som om jag borde experimentera istället för att hålla mig nära E4:an haha) så blir sträckan lika lång.

Well, well, ska låta frukosten lägga till sig i magen, sen drar jag väl. Har jag sagt det så har jag! Gissar att hemvägen kommer kännas bra mycket längre och tråkigare!

Kvällen bjuder på poledance och nattjobb. Påminner om vår poledanceuppvisning på fredag kl 19-21! Förutom dans från alla olika klasser bjuds det även på gotta och fina erbjudanden. Sväng in vetja!


Biokväll med goa brudar!

Ikväll har vi spanat in.....




Hade inga som helst förväntningar på denna film då jag hört både bu och bä om den. Njaa dock inte så mycket bä kanske, mest då att det var mycket pang-pang och lite för verklighetstrogna skador såpass att det skulle vara otäckt. Nu är jag inte den kräsmagade typen så den delen bekom mig inte så mycket. Jag är snarare jäkligt imponerad över svensk filmproduktion and way to go Persbrandt!
Tänker inte ge mig in på en recension om kameravinklar och ljussättning, trots att jag läst filmkunskap med självaste Henry Lundström, så jag nöjer mig med att säga att den var snygg, snabb och spännande.

Efter filmen åkte jag, Bea och Anna-Karin hem till mig för lite soffhäng och kaffe. Jag gillar verkligen att umgås med dessa fantastiska, starka, coola, underbara töser! Vi har mycket gemensamt, tänker rätt lika i mångt och mycket, och det vi funderar över får sköna framåtpsuhar genom nya, fräscha tankar och åsikter. Nu lät det där väldigt byråkratiskt känner jag så jag laddar om och säger som så:
Jag har jävligt roligt med dem, det är aldrig ett besvär att hänga med dem eftersom jag känner alltid att jag kan vara mig själv och behöver inte göra mig till på något sätt, och de tillför alltid bra saker, vilket humör de än är på. Bättre så? :)

För att snabbt summera helgen i stort har den gått alldeles för fort och jag saknar redan min finaste fina älskling......Visst är det väl fredag imorgon igen? Nähä.....better suck it up and deal with it!

Veckan ska fyllas med jobb, poledance, träning och lite span efter sånt som jag behöver inhandla tills jag ska flytta. Det är åt helskotta för mycket grejer så jag skjuter gärna på det, sticker huvudet i sanden och hoppas på att någon annan ska fylla upp mitt förråd. Ain´t gonna happen så jag kommer sätta fart när det närmar sig. Vilket det gör, om en och en halv vecka.....jösses!!

Nu ska jag krypa ned i en kall säng.....over and out!


fredag 17 februari 2012

Kostschema och sargade hjältar

Kommer bli en mycket seg dag då jag varit vaken större delen av natten. Min fina älskling och hockeyhjälte har nämligen tillbringat natten på akuten med brutet nyckelben. Inget roligt avslut på veckan eller start på helgen för den delen, men jag ska göra mitt bästa för att pyssla om honom! Läsa besvärjelser och dansa unbroken-bones-dansen. Vad tros om det?

Har slängt in lite tvätt, dricker kaffe och sitter och skissar på ett deffschema. Jag har i alla fall kommit så långt i mina funderingar att jag SKA köra en deff, sen om jag ska tävla eller inte får tiden utvisa. Jag vill i alla fall testa på hur det känns. Haha "hur det känns".....jag kommer vara hungrig, tråkig och grinig that´s for sure! Det gör ingenting har jag kommit fram till då jag ändå är själv på veckorna och på lördagarna tänker jag äta mysfrulle och ha det bra så förhoppningsvis kommer inte min omgivning att märka av det så mycket. Tänker starta den 1:a mars.....eller få se, jag kanske borde starta på en måndag....äh ni kommer märka´t iaf :)

Har inte någon vidare koll på hur jag ska fördela det rent procentuellt mellan protein, fett och kolhydrater men jag vet åtminstone att jag såklart ska äta mest med proteiner så den delen är glasklar. Får väl googla vidare och se vad jag hittar.

Det är ändå någon form av störning man har när man ser fram emot en sån här grej. Jag får liksom som någon slags tillfredsställelse att ha total kontroll på vad jag stoppar i min kropp. Den kommer kännas ren, lätt och bra, trots att jag kommer vilja krypa på knäna till första bästa godishylla och mula i mig ett kilo lösgodis emellanåt. Det är naturligtvis helt "normalt" då man alltid vill ha det man absolut inte SKA ha! Säga vad man vill om mig men karaktär är något jag har gott om! Har jag bestämt mig för något blinkar jag inte en sekund för att följa det. Nemas problemas. Det är snarare mycket svårare att tacka nej till onyttigheter när man gör det lite sporadiskt sådär. Den hårdnackade varianten där jag, så fort tanken på att jag "har varit så duktig så nu booorde jag få bryta reglerna", byter bilder och visualiserar fram något slags resultat istället, är det enda rätta alternativet!

Well, well, nog om detta!
Dagen kommer gå i en rasande fart och förhoppningsvis får jag hit min sargade hockeyhjälte ikväll så operation "get well" kan starta ;)

Ha en finemangsfredag nu!!

torsdag 16 februari 2012

Segstartad men nu är jag på G!

Vaknade och kände mig som att jag aldrig mer ville kliva ur sängen! Inte för att jag var sjuk eller hade ont, jag var bara jävligt trött! Men kaffe, gröt och lite jävlar anamma taggade igång lillkroppen:)

Övade power clean på gymmet. Har ruskigt dålig teknik och när det begränsar mig blir jag förbannad. Bara att nöta på helt enkelt.

Nu ska jag ned på stan och äta lunch. Sen ska jag försöka hitta lite Moulin Rogue-grejer till poledanceuppvusningen nästa fredag. Hojta om ni vill komma och titta! Bra priser på kurser till er brudar som vill hoppa på och testa!! :) Dagen lär väl sluta i katastrof då jag måste googla mig fram till vad Moulin Rogue är!! Stavar jag det ens rätt??!

Hoj hoj på er, bättre än såhär åstadkommer jag inte för tillfället :)

Stolt och lycklig tjej!

Och då är det inte över mina egna prestationer, no no! Eller jooo på sätt och vis haha då jag har fått en soffpotatis att göra "pärmos" av sina förslappade muskler! :)
Har nämligen gjort ett enkelt hemmaträningsschema till Therese som hon kommer följa slaviskt i vinter/vår. Resultatet kommer bli en grymt fit tjej som snart är redo att hänga med, löpandes upp och ned för backarna. Hihi ja vi får väl se om just DET blir hennes grej, men jag blir så himla glad när jag kan hjälpa till och göra någon skillnad genom det jag tycker är roligt! Får mig verkligen att känna att sommarens satsning är helt rätt och jag längtar!!

Satsningar ja...har lite mer att fundera över där.
Ska jag ställa upp i Tammerpokalen eller inte? Jag vet, eller just nu känner jag så i alla fall, att det inte riktigt är min grej alls, det här med att tävla genom enbart det man kan SE, inte det man GÖR! Jag vill använda min kropp, känns blodsmaken i munnen och halsen dra ihop sig när man andas. Kan man prestera då, ja då jävlar är man på topp!

Missförstå mig rätt, jag är jävligt imponerad över de som tävlar i bodyfitness/bodybuilding osv, men det är ingenting som jag eftersträvar.

Ändå lockar utmaningen. Jag ska sätta mig och skissa på något slags matschema. Har ingen sådär riktig koll på hur det ska se ut, jo kalorimässigt vet jag ungefär var jag borde ligga, men inte hur en procentuell fördelning av protein, fett och kolhydrater bör se ut för maximalt resultat. Ett hum men inget konkret. Det kanske får bli ett test, men jag vill ju gärna gå all in när jag väl gör något!

Om 46 timmar ska jag casha in mitt allahjärtansdagsfirande! Det är otroligt hur man kan längta efter någon så mycket!! Det är så skinnet vrider sig och hjärtat liksom håller andan. Som ren tortyr fast ändå jäkligt skön känsla......mmmmm jag kommer ha en outstanding helg och när jag sover kommer jag känna mig såhär.......


tisdag 14 februari 2012

EN dag för att fira kärleken?

Och 364, i år 365, för att ladda för denna dag igen?

Det är alla-hjärtansdag och jag har dubbelmoral så det bara skriker om det. Ursprungstanken är fin, att hedra minnet av en romersk präst (?) som vigde förälskade par i hemlighet, blev påkommen och avrättad.
Alternativt kan vi skylla på turturduvorna som inleder sin parningstid i februari.

Som sagt, tanken är fin och jag tror på ett sätt att den här dagen är viktig, i allra högsta grad just nu med tanke på hur samhället ser ut och utvecklar sig. Vi blir hårdare, tänker mer ego, rusar på utan att känna efter vad som är viktigast i livet....

Det jag är lite emot är, att det har blivit ett hypat jippo där man än en gång ska bräcka varandra i presentväg, antal alla-hjärtanshälsningar man får osv osv. Visst, jag tror att de som är lyckligt lottade kommer få en egoboost som heter duga, men för de som inte har en enda som ringer och undrar hur det är...för dem blir dagen nog mest ett rejält statement för sanningen.

Alltså, jag gillar alltså inte all hype kring denna dag, eller att det ska vara EN speciell dag per år som man ska vara lite extra kärleksfull. Tycker man kan vara det lite nu och då, en sketen dag ska inte styra när JAG vill tala om att jag bryr mig om och uppskattar de jag har runt omkring mig.

DÄREMOT!
(Här kommer dubbelmoralen in haha!)
Är det klart att jag tycker det är mysigt att fira. Jag firar gärna kärleken och allt fint som livet bjuder på. Om jag kunnat skulle jag sätta upp en egen HALL OF FAME, bjuda dit alla som någonsin har betytt något i mitt liv, och ösa mitt hjärta över dem! Skulle bli lite slamsigt, skruvat och galet, just like me in a way :)

Jag vill också bli ompysslad, vem vill inte det? Det är de små sakerna i livet som finner plats i mitt hjärta. Frukost på sängen efter en vidrig vecka, att höra att man är älskad just när man tycker att man förtjänar det minst men kanske behöver det mest...Personliga gester betyder så mycket mer än saker köpta för pengar. Dubbelmoralsvarning här igen, jag gillar väl också att få saker, men sätt det i rätt perspektiv nu tack :)

Det finaste jag skulle kunna få just nu, det vore om det skulle ringa på dörren och min fina fina älskling stod där. Det vore den finaste alla-hjärtanspresent i alla kategorier, without a doubt!

Nu blir det tyvärr inte så men jag är inte heeeelt förkrossad för ikväll ska jag fira med min Puff!!! Vi ska knapra salladsblad (I THINK NOT!!) haha och göra upp en träningsplan för henne. Sweet evening please come soon!

Bjuppar på en morgonbild från Kälens skogar :)

måndag 13 februari 2012

Till alla er som har, har haft eller tänker inleda en relation

Ärlighet....
Viljan att öppet tala sanning


Försökte googla på en bild som skulle föreställa ärlighet, när jag istället hittade det här citatet. Stämmer ju för jävla bra måste jag säga! Om man inte kan vara ärlig i en relation, vad finns då kvar att bygga på?

Jag har nog haft lite svårt på den fronten. Av rädslan att göra någon besviken, oron att jag inte ska matcha förväntningarna och mallarna, skuldkänslor att jag inte kan leverera det jag borde........Alla sådana tänkbara scenarier har sakta gjort mig till någon annan. En människa på utsidan och en annan här inuti, en som bara jag själv känner till.

Man måste PRATA!

Det är skillnad på ord och handling. När man hör vad den andre säger men man ser det inte i handling, då blir man lätt schizofren eftersom man måste ju tro på det man hör. Tillit är ju a och o och hela jävla alfabetet ihopsmetat till en enda röra. Kan man få den organiserad har man vunnit i stort sett allt.
Men det är ävan viktigt att kunna prata.

Jag och Arne pratar bättre NU än vi någonsin gjort tidigare, vilket ju är helt jävla snett, men även väldigt logiskt! Vi har ju inget att förlora nu, alla korten på bordet. Det går ju liksom inte att såra mer längre, kniven har redan skurit ända in till benet. Det är lätt att vara efterklok, hell yeah, så nu sitter jag här och berättar om allt jag gjort galet så att ni åtminstone kan eliminera de bitarna. Sen att jag förmodligen kommer vara med om en hel del annat crazy shit, ja ni med, men då har jag i alla fall dragit mitt strå till stacken!

Varför ska det vara så svårt att ha en rak kommunikation?
Att berätta hur man vill ha det, hur man påverkas av sådant som sin partner gör, eller inte gör för den delen.....ska det vara något "fult"? Man kan väl aldrig få en finare present än när någon känner att han/hon litar så mycket på en att de vågar berätta sådant från sitt allra innersta?!


Jag tänker inte ha skuldkänslor längre. Eller för den delen trycka undan mig själv av rädslan att det inte ska "passa" eller "duga". Jag är skittrött på att spela spel, så länge det inte är runt ett bord med glada vänner och ett sällskapsspel i mitten.
Jag har behov. Jag tycker att saker ska vara på ett visst sätt och att vissa saker borde vara självklara. Så tycker JAG! Att motparten, eller medspelaren välj själva, har ett helt annat synsätt, ja det är ju såklart helt naturligt och något man måste ta med i beräkningen. Men så länge man PRATAR så borde väl inte det vara något problem? Man kan ju inte förvänta sig att varenda jävel ska tycka som en själv, det vore ju vansinnigt tråkigt.

Så det är min strategi.
Jag tänker fortsätta att leva, andas, fråga, undra, leta, hitta. Jag tänker berätta om allt som är bra och försöka fixa det som är trasigt. Med det menar jag att jag, med de verktyg jag ges, försöker förstå. Jag är inte ute efter att döma eller "rätta", herregud så fel ute man är då! Varje människa har en egen fri vilja, en fri själ, som ska vårdas på bästa sätt precis som blomman i ditt fönster. Jag menar, vad händer om man sätter en soltörstande växt i skuggan? Den dör! Så jävla enkelt är det.

Människor måste utvecklas, var för sig och tillsammans. Det uppnås, återigen, genom förståelse, trygghet och kommunikation. För att förtjäna respekt måste man vara ödmjuk och respektera andras behov. Osäkerhet gör en till något man inte är. På grund av det fattas många dumma beslut, den verkliga känslan göms i dunklet av den där fula, vidriga osäkerheten. Det är ens största fiende, den skadar allt den kommer i närheten av. Kan man eliminera den ges det utrymme för allt det vackra det faktiskt innebär att ha en äkta, sund och verklig relation.

Ja det var väl mina tankar idag. Låter ju jävligt fint och klokt PÅ PAPPER! Sen ska det klippas ut och klistras in i verkligheten också.....och det är faktiskt något man behöver hjälp med.......

I´m just a girl.....I´m not Superwomen.....

söndag 12 februari 2012

Sänkt som Estonia

Gick och lade mig kl 08:00. Vaknade kl 11:00. Trodde att jag skulle kunna somna om men med solen i nyllet, TROTS två kuddar över ansiktet, var det ingen mening att ens försöka.

Upp, lite kaffe, gröt och proteindrink och sen full fart till gymmet. Idiot som jag är ville jag jävlas riktigt ordentligt med kroppen. Körde mitt "älskar-att-hata"-pass, dvs:

Löpning 400m
29 knäböj med 25 kg på

Sju varv på tid!
Min tid blev 28:20. Förra gången slutade jag på 27 min nånting men då hade jag 20 kg på ist för 25. Kändes helt okej, skönt att gå på tjur när kroppen egentligen skriker av protest och trötthet!

Fick middag hos bästa Janne och Anna-Carin, min stödfamilj i livet hihi. Det var det bästa idag, fast jag var långt ifrån bäst! Får nog be om ursäkt för jag var långt ifrån mig själv idag!!

För övrigt så har det varit en usel dag känslomässigt. Märker så väl när jag har sömnbrist för det första som lägger ned verksamheten är min hjärna. Jag känner mig liten, svag och nervklen...ja nervklen var nog det bästa ordet att beskriva mig på!!

Till råga på allt skickade Arne en jättefin bild på Izzy, för att bara snäll naturligtvis, men det gjorde bara att tårarna sprutade och de verkar inte vilja sluta.

Så nu sitter jag här, i omklädningsrummet på jobbet och lipar som ett barn. Hoppas att det inte händer något allvarligt på jobbfronten än, för såhär kan jag inte visa mig!! Rödögd, svälld och med stora tårar som trillar hejdlöst nedför kinderna. Det finns ju de som kan stoppa blod, vart fan finns de som kan klippa en tårkanal??!!

Det går över. Det blir bättre. Igår var ju allt lattjolajbans så morgondagen kanske strålar? Man kan som liksom inte veta tydligen!

lördag 11 februari 2012

En av de bästa sämsta veckorna



Kaxig tjej jobbar på chins!
När vissa inte gör EN gör jag FEM.....MED extravikt på! :)






Mysmiddag hos Ollie - REN LYX innan nattjobb!



Svettig efter dagens löptur


För att vara en av de sämsta veckorna, med det menar jag mina sjudagars grisveckor på jobbet, har det varit en riktigt bra vecka! Jag har hittat en lägenhet, umgåtts med finestuff-people, haft en bra träningsvecka överlag, och igår klämde jag till och med några set chins MED extra vikt på!!
Det går bra nu och jag mår oförskämt bra!

Sov till halv tre idag vilket räknas till rekordsidan. Tog en lätt löptur i solen, och nu är det snart dags för middag och sen nattjobb. Ska få jobba med en som egentligen inte jobbar på vårt skift så det ska bli ruskigt skoj att få lite nya infallsvinklar och ha någon som pratar mitt språk. Sweet!!

Antar att ni hursomhelst har en vansinnigt bra lördag så keep on doin´what ya´ll doin´!

fredag 10 februari 2012

En del av mig........


En underbar tid som inte kommer igen men som faktiskt går att återskapa.....

THE DICE
Live från Gatufesten 2003

Enjoy!

Och ja....det ÄR tjejen som skriver detta inlägg som är med i videon...haha!

Snygg- en förbannelse?

 


Att utseendet spelar en stor roll i samhället är väl inget någon behöver hymla med. Hur man ser ut och hur man uppfattas, både beroende på utseende och beteende, är ju egentligen allt när det kommer till social samverkan. Såklart, vad har man annars att gå på? Det man ser och hör, det är ju det man får, sen att det inte är hela sanningen om en person är en sekundär grej i detta sammanhang.

Jag vet att jag, ibland, har seglat igenom livet och bra saker har liksom "bara hänt" på grund av hur jag uppfattas av min omgivning. Förstå mig rätt nu, jag går verkligen inte omkring och tycker att jag är skitsnygg och att alla andra är grisfula, haha ååh herregud så långt ifrån min verklighet den tanken är!! Tvärtom, jag har väldigt svårt att ta åt mig av komplimanger, och har även väldigt svårt att SE det andra SÄGER om mig! Detta på grund av olika saker som har hänt i mitt liv och som vägrar lämna mitt bagage hur många gånger jag än försöker plocka ur det.

Men något är det ju som gör det.
På jobbet är jag en viktig person socialt sett, eftersom jag är lättsam, glad, "ser trevlig ut" och är rätt bra på att se andra människor. Jag behövs helt enkelt, för att hålla upp balansen och ja, för att hålla upp andra emellanåt. Det är lite som att jag får folk att glömma bort sånt som är trist och tråkigt, jag plockar fram och lyfter ut dem från gråzonen, direkt in i ljuset. Det är verkligen inte något jag tycker är en negativ grej, oh no, jag är oerhört glad över att ha "begåvats" med en sådan viktig detalj.
Sist, när vi var på kurs och jag stod i kaffekön så började jag sjunga på en trudelutt. Halva kön började vända sig om och titta för att ta reda på vem i allsin dar gör en sån grej, en blev jätteglad och började surra med mig och han slutade heller inte surra på hela dagen. Det är de där små sakerna, inga märkvärdiga alls men det är något som jag bara gör utan att ens tänka på det. Eller gör "alla" såna grejer? Jag upplever det som att de flesta aldrig skulle komma på tanken, eftersom det verkar helt befängt. "Göra bort sig på det viset" liksom. Ja jag vet inte hur jag ska förklara det så att ni förstår hur jag menar.....

Jag fick ett samtal från skolan som jag gick på tidigare. De vill att jag kommer dit och pratar inför yrkeshögskolans generaldirektör. Sådana gånger blir jag full i skratt och tänker att herregud vet ni vad ni ger er in på nu? Jag som får tourettes så fort jag blir lite obekväm och antingen kommer det inte ut något vettigt över huvudtaget, eller så sprutar det ut dumheter!!
Men det är också en sådan grej. På grund av hur jag uppfattas, den bild jag levererar, så är jag ett ypperligt verktyg i sådana sammanhang. Att sälja in en produkt. Look at that chick, om hon gör det kan det inte vara dåligt!

Förstår ni vart jag är på väg?
ALLA blir ju dömda för sitt yttre, naturligtvis, i alla fall till en början. Nackdelen av att ha det yttre till sin fördel, kan vara att det blir väldigt svårt att påvisa att det faktiskt finns en skarp insida. OCKSÅ!
Jag gnäller inte nu, herregud nej, jag menar bara att
TJEJER som är snygga får jobba hårdare för att tas på allvar.
Nu provocerar jag här, I know, men lite så är det faktiskt. I vissa sammanhang är det helt klart enbart fördelar, och naturligtvis kan även snygga tjejer ha fördelen att bli hörda JUST PÅ GRUND av deras utseende.

Men i mitt jobb......där är det nog snarare lite av ett handikapp mer än en fördel. De tittar på mig, gör en ockulär besiktning, bedömer att "jo för fan, hon duger att dra över men varför i helvete skickade de HENNE för att ställa av den här pumpen/ledningen" eller vad det nu kan vara.
De hör vad jag säger men deras reptilhjärnor kan bara inte greppa det. As simple as that!

Kontentan av detta är nog: Hur man än vänder sig har man arslet bak! :D

Ha en underbar fredag nu, tänk inte på mig när jag går in i fighten mot reptilhjärnorna ;)



torsdag 9 februari 2012

Utan pålen men inte vilse för det!

Poledancen var inställd....igen! Jag verkar ligga utanför deras info-lista så jag slängde upp dörren och stövlade in, glad i hågen. Mjaaha det var bara att vända då! What to do next?

Jo!
Jag åkte till jobbet och knåpade ihop ett eget Crossfit-pass med lådor, stänger och viktskivor som fick agera kettlebells. Ingen rådlös tös här inte!

Nu är det bara resten av natten kvar och kroppen säger redan ifrån. Hutlöst!!

Mysmorgon

Min plan, att hålla mig vaken länge och sova ut för att bättre klara natten, lyckades bara till 50%. Gissa vilken del som misslyckades?

Jepp I guess U got it figured out! Vaknade klockan åtta så det blev mysfrukost till morgontv.

Åkte ut till birsta för att dricka kaffe med Bea. Jag blir så glad när jag tänker på vilka sköna människor jag känner!!
Efter det hann jag använda min rabatt på H&M, höhö man måste passa på när tillfälle ges! Höll däremot på att bli allvarligt tokig när jag skulle prova en....ja jag vet inte vad jag ska kalla det, en blus, en topp, en tröja? Skit detsamma, vem FAN gör en DRAGKEDJA BAK?? Hur fan tar man sig i och ur utan hjälp?! Jo det ska jag berätta för er, man är TJURIG OCH KLURIG SOM FAN!! Lyckades reseta hjärnan, tänka bakochfram och peta i fåret i fållan. Score!! Så nu har jag inhandlat något som jag kommer använda, antingen när jag har någon som kan klä på mig, eller när jag har jävligt lite att göra och själv vill försöka!

Hann stanna till hos Erica en sväng också, men nu är det roliga slut. Tvätta och städa står på schemat. Efter det matlagning, poledance (är ju iofs skoj) och slutligen jobb. Kommer bli en lång natt!!

Nedan ser ni min smarta (?) köp!

onsdag 8 februari 2012

Jag HÖR vad du säger.....



.....varför ser jag då inte att du gör?

Kommunikation på olika nivåer, hur man uppfattar varandra och olika situationer är ett jävligt intressant ämne. Att säga något med munnen kan vara enkelt, men att i själva verket MENA det....är två vitt skilda saker. När de två delarna inte samspelar, det är då det blir svårt att greppa läget och hänga med i svängarna.

Varför säger man då saker som man inte menar?
Det är ju inte så att någon står och siktar på en med en pistol, inte alltför ofta åtminstone. Det är klart att barn hasplar ur sig mindre genomtänkta saker ibland, utan en tanke på konsekvenserna, men när vuxna människor spelar i samma liga, blir det en konstig uppenbarelse. Det är ungefär som att se en dvärg, förlåt småväxt person, prova skor i storlek 47......väldigt konstigt alltså! Schysst liknelse I know, men bare with me a while.

Jag har en förkärlek till just sådana här saker. Jag pejlar, testar och läser av folks beteenden, och är väldigt känslig för sociala förändringar. Att känna av situationer och veta när det är dags att skärpa till sig och sluta skämta, eller när det är läge att slänga in något lättsamt.
När det kommer till svårare situationer, och jag ställs inför sådant som berör mig personligen, då vet jag däremot inte riktigt vilket ben jag ska stå på. Till en början. Om jag stått på ett ben tillräckligt länge blir jag, rätt logiskt sett, trött, och jag orkar helt enkelt inte bekymra mig för vad som kommer hända om jag sätter ned det andra benet. Den känslan är en skön känsla. Jag kanske ramlar och faller, men det gör liksom inte ett skit. Jag känner mig trygg med vetskapen om att ifall jag skulle slå mig och göra mig illa, så kommer det att gå över.

"Det finns folk som arbetar med att sätta ihop sina medmänniskor, och som gör det varje dag."

Fysiskt ja, men det är rakt ifrån alla som lever i den lyxen att de har ett säkerhetsnät omkring sig. Jag är en av de som dragit fetaste vinstlotten. Det finns inte ett enda tillfälle som jag behöver känna att det inte finns någon som kan lappa ihop mig ifall jag blöder.

It´s a gifth and I´m grateful to every stitch you guys give me!


Soffhäng

Ikväll har jag provat soffor. Drog igenom birsta som en speedad duracellkanin med alldeles för mycket kaffe i magen. Fredrik och Thomas hängde på, och jag fick ett plus i kanten för att jag var snabb, fokuserad och målmedveten :) Fick även det stora nöjet att introducera dem för två livsnödvändiga saker när det kommer till birsta city: Ikeas köttbullemeny och Mio möbelbutik!! :D

Nedan ser ni soffan jag blev lite mer än småkär i....inte ett dugg oväntat när det gäller mig, att börja lågt, sikta högt och handla det omöjliga haha!

Innan dess hanns det med ett kettlebellpass samt springa med en säck och köra lite marklyft. Vem som vann säckloppet? Äh det viktigaste är ju ändå att delta säger jag storsint ;)


tisdag 7 februari 2012

Kvällsmys och stängda dörrar

Det är rätt fantastiskt hur lätt en dörr kan öppnas eller stängas. Lätt, men också fort. Ibland känns det som att jag står i en svängdörr där stänga går lika fort som att öppna, ut är närapå detsamma som in.
Tänkte på det idag när jag pratade med en människa som tidigare stått mig väldigt nära, förmodligen närmare än personen själv någonsin haft en aning om.
Då pratade vi om livet, om musik, om saker som vi sett var för sig men som vi båda visste att den andre skulle ha reagerat på, även på vilket sätt reaktionen skulle ha sett ut och hur den hade uppstått.
Idag pratade vi om...ingenting. Absolut ingenting. Dörren är helt stängd, låst, igenbommad och jag är rätt säker på att den aldrig kommer öppnas på det sätt den en gång gjorde.

Det känns konstigt, och det är därför jag undviker att hamna framför den där dörren. Jag vill inte stå där och knacka helt förgäves, självklart eftersom jag har annat att lägga ned min tid och energi på, men i ärlighetens namn till största delen därför att det känns. Det känns och inte på ett bra sätt. Klart att jag saknar den där röda tråden, de där brödsmulorna jag alltid visste kunde leda mig hem bara jag böjde mig ned och plockade upp dem.

Det här var bara en reflektion över hur sköra vissa trådar kan vara. Oftast vet man inte om det förrän det är för sent, och då står man där med skägget i brevlådan och en fet
"VAD VAR DET JAG SAAA!!" -skylt mitt i nyllet, postad och klar liksom!
It kinda hurts, you know, men det är livet som händer, hela tiden, om och om igen, så det är bara att sko sig och hoppas att man valt right kinda shoes för dagens uppdrag. Annars är man rökt.

Idag har varit ännu en händelserik dag. Tränade armar med bodyfitnesstjejen, och jag är rätt säker på att jag kommer få äta upp det på torsdag när jag ska förlita mig på att mina armmuskler ska hålla mig fast runt stången. Är ju liksom inte van att dra av sju övningar för bara armarna sådär på direkten, speciellt inte efter att jag kört min crossfit-linje, men det var riktigt skoj! Inte sista gången kan jag nog lova att påstå.

Kvällen fortsatte med IKEA-besök tillsammans med Evan för att provsitta soffor. Fanns inte många alternativ så den jakten fortsätter nog ett bra tag till. Fy fan, jag som blir helt kallsvettig bara jag ska försöka välja en kaffekopp, hur fan ska jag lyckas få ihop ett helt hem???!!!! Skräckens timma är en över haha!
Eftersom stan somnar in vid åttasnåret hade vi ingenstans att fika, så vi åkte hem till Evan och körde soffmys med te och fruktsallad.

Nu hägrar sängen och min nattande proteinflarra. Sleep tight honeys!






måndag 6 februari 2012

Homeless no more!!

FIIFAAAN VA SKÖNT!!



Härmed kan jag numera sålla mig till den skarpa skaran som faktiskt har ett hem!!
HALLELUJA FÖR DET!!
Snart i alla fall, eller vafan jag kanske inte ska ropa hej förrän jag är över bäcken och inte tappat pengarna som ligger i skon som också trillat av när jag försökte vada? Höhö, skit detsamma, just nu är jag förbannat happy, like a rabbit on the lose!! Paper ska skrivas och det ska väl kontrolleras att jag inte har nåt skit som en prick hos polisen eller liknande, men jag känner mig relativt lugn på den fronten :)
Jag ska i alla fall hyra en 2:a, alldeles bredvid mitt älskade gym. Where shall the slev va if not in da gryta??!!! Som bonus får jag plats med MITT köksbord och MIN säng!! Det enda jag behöver är en soffa, ett soffbord och porslin så att jag slipper äta maten direkt ur kastrullen. KATSCHIING!!

Poledancen gick fenomenalt bra idag, jag var grymmast ever!! Eller, det kändes kanske mer som så, om jag var det eller ej är en annan deal. Det är något med själva grejen som ger en viss sammanhållning i gruppen. Alla tvättar bort sina masker och är sig själva helt enkelt. Det är OKEJ att vara osäker, alla är vi barn i början, man behöver inte vara king of the hill sådär direkt på studs.
Jag har ju helt klart en viss fördel i och med att jag är stark och har en viss kroppskontroll, vilket märks speciellt nu när tricken börjar bli lite mer komplicerade. Dessutom får jag kvitto på att jag har kontroll på min kropp, och det gör mig så genuint lycklig så det killar i lilltån!




Nu när jag snart har någonstans att bo ska jag minsann införskaffa mig en sen födelsedagspresent. Tjejen som ledde klassen idag berättade att, för att nöta in kroppen och vänja den vid stången, satt fast runt den och borstade tänderna. Bara för att träna bort smärtan för det GÖR ONT att knipa fast låren och hänga upp och ned, vare sig man är stark eller inte!! Så det är något jag ska anamma sen, träna, nöta, nöta, träna. Ska bli underbart den dag som jag vandrar ifrån en klass utan känslan av att jag har blivit påsatt av en elefantsnabel.....PÅ TVÄREN!!!!!

Med denna bild på era näthinnor hoppas jag att ni slipper mardrömmar inatt och får sussa gott :)

söndag 5 februari 2012

It is a puzzle

Sitter på bussen mot Sundsvall. Helgen har som vanligt gått åt helvete för fort. Jag upplever det som att jag kom ned med tåget, vi tog ett varv i rondellen med bilen och sen klev jag på bussen och åkte hem igen. Vad hände liksom däremellan?

Jorå, det har hunnits med en hel del faktiskt. Pusselbitar har lagts, borttappade sådana, ni vet som de där man letar sig galen efter och när de väl ligger på plats blir man barnsligt glad över att man lyckades hitta dem. För det är ett pusslande, det här med distansförhållanden. Det har sina tjusningar i och med att man slipper det tråkiga, trista i vardagen och man kan istället ägna sig helt åt varann och göra bara sånt som är roligt. Nackdelen är väl att det där limmet som skapar en naturlig sammanhållning tar mycket längre tid att framställa, och saker missuppfattas och blir till något helt annat än det kanske var tänkt. Var sak har sin tid, viktigast är dock att pusslet inte slutar läggas och hamnar i en dammig kartong under någons säng.

Idag har det sportats, både framför tv:n och på hockeyplan. Jag har nämligen snörat på mig skrillorna och dragit av några skär, för första gången på 12 år. Det var superskoj, trots att jag verkligen inte var bäst på plan denna gång. Nänä my honey steppade lätt som en fjäder och flög fram som nån jäkla Mohammed Ali på isen :D jag var i alla fall nöjd över att kunna åka både framåt och bakåt utan att ramla. Man måste inse sina begränsningar ibland :)

Imorgon startar grisveckan. Undra om den går fortare om jag blundar och springer igenom den?

lördag 4 februari 2012

Kort resumé

Kort sammanfattning av årets första deltävling:

1. Det är tur att det finns widescreen!

2. Helena Bergström känns överflödig då jag, på riktigt, MISSADE henne från början och undrade vad fan hon gjorde där helt plötsligt!!

3. Melodifestivalen kan numera liknas vid USA:s presidentval. De som har mest pengar till valkampanjen vinner. Så jävla enkelt är det.

4. När jag, för första gången, cave in och inser att det aldrig mer kommer vara "riktig" musik som tävlar..... Fuck it, det handlar inte om musiken över huvudtaget....så tycker jag att Torsten Flinck är det bästa som tragglat sig igenom en delfinal. På väldigt länge. Det säger en hel del.

5. Vad är det i Afrofuckindites musik som gör att den känns opålitlig? Den ska verka glad och glättig, men överst ligger ett ruggigt sandpapper och gnuggar obehagligt sönder mina öron. Lömskt liksom!

6. Innan ni röstar, slut ögonen och se er Sean Banan på en stor internationell scen...kan ni det? Fast det är klart, resten av världen är ju precis lika mångkulturell, öppna och liberala som Sverige......

fredag 3 februari 2012

Bones bones bones!



Japps, idag har jag alltså tränat mina stackars små ben. Försökte hitta någon slags referens, vilka vikter jag skulle ha, men insåg till min förskräckelse att jag inte har tränat ben AT ALL detta år! HUGA!!
Fast det kändes ju bra......just nu haha.....Passet såg iaf ut som följande för er intressenter:

Benböj 65 kg x 8,8,8, 60 kg x 10
Benpress 110 kg x 8,8,8
Lårcurl 15 kg (på varje ben) x 8,8,8
Baksida lår 40 kg x 8,8,8
Sittande vadpress 30 kg x 10,10,10

Kommer jag ha ont imorgon? Oh yessss!!!!

Var och spanade in en lägenhet imorse. Eller kisade eller vad jag nu ska kalla det för hey, klockan halv åtta en vintermorgon ser man inte mycket om strömmen är avstängd! Så ärligt talat vet jag inte riktigt sanningen på standarden men läget kunde knappast vara bättre så vi får väl se vad som händer. Det var ju inte bara jag som var intresserad om man säger så, näähäääeeråå 70 pers till skulle kolla på den......Skulle vara roligt att veta hur karln tänker när han väljer ut rätt hyresgäst!

Väskan är packad, lunchen är i magen. Sitter och väntar på min private taxidriver som är så snäll och skjutsar mig till tåget. Svinkallt är det ute så det räckte med EN promenad in till stan, jag vill inte göra om det med en väska och stor kasse. Brrr!!!!

torsdag 2 februari 2012

Logikens under

Jag tror verkligen på saker som är logiska. När folk beter sig på ett visst sätt finns det oftast en logisk förklaring till varför. Att sedan hitta den där logiken är en helt annan sak, det kan tyckas rätt ogenomförbart ibland.
En del manipulerar. Jag tror verkligen inte på det. Jag vill ha raka, ärliga kommunikationer med mina medmänniskor, gillar inte när man måste spela ett spel eller när man inte kan vara sig själv eftersom man inte vet hur reaktionen ska bli. Sen är det inte sagt att jag verkligen klarar av att hålla den linjen alla gånger, men de jag känner att jag kan kommunicera med på det viset, de gör jag det med.

Alla undrar väl ibland, det är väl inget konstigt med det?! Då är det väl heller inget konstigt med att fråga rakt ut det man undrar över. Tänk om alla kunde göra det ibland?! Så mycket enklare världen skulle te sig!

Well, well nevermind, jag vet inte riktigt varför jag kom in på det, eller jo det gör jag faktiskt men det blev inget roligt inlägg så vi går vidare.

Imorgon är det finfredag. Kurs ska gås, ben ska tränas, linser ska hämtas, lägenhet ska tittas på, väskor ska packas och töser ska fraktas. Kommer bli en fullsketen dag igen. Kanske hinner jag med en lunch eller så med min vapendragare Fredrik?

Har ingen vidare lust att vidareutveckla det här grymt taskiga inlägg så jag tror att jag går och lägger mig istället!

onsdag 1 februari 2012

När tar det slut?

Ibland drabbas jag av en sådan lamslagen, oändlig tomhet. Den tar jävligt långa semesterperioder men så helt plötsligt slår den till, utan att ens andas sin hitkomst. Det är jävligt oschysst tycker jag. Hur fan ska man kunna stoppa ett rusande tåg om man inte har någon aning om att det kommer?!

Det känns som att jag har amputerat en väsentlig del. Den delen är mitt förflutna, och något som är fullt och fast självvalt. Vad är det då som gör så ont när jag kommer nära? Har mitt inre någon form av fantomsmärtor? Kan det funka så? Eller är det det att jag är så väldigt vilse så att, när jag kommer i kontakt med något som känns lite "hemtamt", automatiskt slänger ut mina tentaklar och gräver mig fast, i hopp om att jag ska stoppa upp den där tomheten?
Den är som en riktig flyttstädning. Den sveper in, drar igång tryckluften och blåser rent.

S.O.P.R.E.N.T!

Det är inte bara en grej, en person, en vana, en situation, en reaktion som jag saknar, nej det är mer komplex än så. Det är inte heller mitt tidigare liv (med allt vad det innebar och alla personer som ingick och som jag nu har förlorat) i helhet som jag saknar, det är mer en känsla av....ja jag vet inte, trygghet, lite rutin....lite av den där delen som i för stor dos blir åt helvete för trist och tråkig. Där är den igen, den där vågskålen som alltid verkar vara på väg att tippa över åt något håll.

Kansken.....att ha för många "kansken" i livet gör att även de fasta punkterna i livet får det jävligt jobbigt att hålla ihop substansen som är mitt liv, och de luckras liksom upp i kanterna, lite lagom självförstörande sådär.

Sådär tänker jag när tomheten bor hos mig. När den är på semester känner jag mig stark, lycklig och rätt jävla fantastisk. Då är mina fasta punkter gjutna i cement and I can walk on water God damn it! Då vet jag var jag ska sätta mina fötter, utan att titta, och jag vet att mina fötter är förbannat söta! Då fattar jag mina bästa beslut och skickar min mest trimmade energi runt jorden, varv på varv.

Det är då jag är som bäst, det är då jag är JAG.

Should I should I not?

Idag fick jag förfrågan av en tjej på gymmet som ska ställa upp i Tammerpokalen i sommar, om jag inte ska göra detsamma. Jag hörde bara ordet "TÄVLING" och sen började mina hjärnceller bygga bilder i skallen haha! Jag har aldrig varit ett fan av bodyfitness-tävlingar, jag är mer en "doer", alltså jag vill prestera något genom att lyfta, springa eller dra. Det här med att bara stå och försöka vara jävligt snygg i högklackat och bikini har aldrig riktigt tilltalat mig.













Däremot är jag bekväm. Och tävlingen är här i Sundsvall.......
Sen vill jag ju hacka mig in i pt-branschen, att tävla gynnar mig meritmässigt........
Hmmm........ja jag har ju februari ut på mig att fundera så shit vad jag kommer att fundera!!!!

Vi ska i alla fall köra ett pass tillsammans på tisdag så det ska bli superskoj att få träna och utbyta lite tankar med en tjej :) Inte för att Fredrik är någon lågoddsare nej herregud så glad jag är att jag lärt känna honom!!!! Men ibland är det liksom lite roligt att kunna mäta sig med en tjej, resultaten blir mer mätbara.


IDAG tog jag även......
 .....FEMTIO KILO i bänkpress!!!!!


Det kanske låter som kattskit men för en tjej är det faktiskt rätt bra. För killar är det väl 100 kg som är en milstolpe men vi tjejer siktar nog på 50 kg. Till att börja med......liiiiite till må jag väl klara :D
Snacka om nöjd tös som seglade ut från gymmet idag!!

Dessutom har jag hunnit med att anmäla mig till PT-utbildningen samt ringa på lite lägenheter. Verkar vara ett helt sinnessjukt tryck på hyreslägenheter då en snubbe jag pratade med berättade att sedan igårkväll, när han lade ut annonsen, hade det ringt cirka 30 pers!! Men tjena! Hej gatumusikant, får jag bo här på hörnet med dig??!!

Lite mat, sen ska jag begrava Ådi.....sorgestund sker ikväll för er som känner er taggade. Glada hurrarrop undanbedes vänligen men bestämt. Det är en era av minnen som går i graven ska ni veta!