måndag 29 november 2010

Oskuldens premiär

Premiären eller oskulden för denna vinter är avklarad. Nu har Ådi och jag legat och kramats i ett dike!
Det är då väl själva fan att all väghantering slutar där Bergsgatan korsar kommunen! Snorhalt och spårigt, rent jävligt om man inte har fyrhjulsdrift och GUD VAD JAG HATAR DEN FRASEN!!!! "Du skulle ha fyrhjulsdrift som bor sådär." Ja vafan klart jag skulle ha det! Jag skulle även ha en snöskoter, en skoteroverall, snökedjor att slänga på, ge mig ett helt oberoende elverk så jag klarar vintern när vi ändå är på gång!

Denna gång gick det väldigt bra dock. Ringde en vän som i sin tur ringde en vän som inte klarade av att dra upp mig med sin bil. Efter det kom ytterligare en till bil som hjälpte oss. Gissa vilken drift HON hade på SIN bil?! Mhmmm......forwheeldrive......

Idag har min hals bråkat med mig, därav ingen träning tyvärr. Istället har jag åkt runt och handlat julklappar och grejer till julbaken. Så nu sitter jag här med kassar fulla hallen och undrar vart sjutton min lön tog vägen?! Har även införskaffat mig lite delar så att jag ska kunna påta ihop en adventsljusstake. Får väl se om jag ringer S.O.S-Therese hjälplinje för att trassla ur mig ur glitter och fejksnö. Puh, och vi har ju inga barn att skylla på att det är DE som gjort den. Får väl stå mitt kast, blir det inte bra åker den i soptunnan!

Nu håller mina lussebullar på att jäsa. Ja i alla fall degen, bullarna kommer sen. Hoppas de går att äta. Sen blir det lite julgodis om jag orkar, eller så tar jag det imorgon. Kanske lite glögg eller julinspirerat te medans jag väntar?

Bilder får ni ej njuta av eftersom kameran fortfarande är borta på obestämd tid. Men någon gång kommer den åter och då kanske ni får lite julmys att njuta av.

Puss och kram på er i vintervädret!

lördag 27 november 2010

Om jag hade världens längsta armar....

...skulle jag hålla om, hålla hårt, runt några av världens bästa, finaste och "må-bra"-människor. MINA ARBETSKAMRATER that is!!

Igår var det dags för partaj igen. Tyvärr har jag inga kort i detta nu eftersom min kamera föredrog att göra en bortamatch hos en väldigt fin männsika, så ni får ge er till tåls. Vet själv inte riktigt vad det blev för bilder då jag inte hade kameran i mina ägor långa stunder men vad det än är så kommer de få mig att le.

Jag vet inte vad det är som gör det men så fort jag omges av dem bubblar all energi upp, det är som att slå på en strömbrytare. Jag behöver inte dricka en droppe för att starta min Duracell-kväll där det är fullt ös fram tills jag slår igen ögonen hemma i sängen.
Trekamp och mat på Railway Saloon följt av påhälsning hos stans trevligaste förfestarproffs, Christian :) Efter det gick det väl inte som planerat. Oscar hade studentfest, Stadshuset 40 + och Aveny körde Club Destroyer......så vi kände oss inte riktigt hemma nånstans. Hamnade till slut på Casinot där vi tog en drink och sen avslutade kvällen.

Jag som hade dansmania i kroppen fick inte leva ut mina drömmar. Nästa gång kära vänner. Nästa gång!

Idag ska jag och Arne ha en riktig WE-DAY! Trerätters på Tandoori, sen film och soffmys...aaaaaaaaahhhh vad jag har längtat!! Vill aldrig att den här helgen ska ta slut!!!!

onsdag 24 november 2010

Högreps och lågtryck

Igår var jag på salsa as usual on Tuesdays. Egentligen skulle jag ha jobbat eftermiddag men jag tog ledigt de två sista timmarna och åkte dit.
Kände mig lite less och grinig, inte alls motiverad av olika skäl, men när vi väl kom igång så blev det riktigt skoj. I pausen kom det fram en LÅÅÅÅÅNG snubbe och frågade om vi skulle dansa. Kan säga att HAN var inte nådig!! Slängde runt mig som en tumvante, folk stod och stirrade runt om, jag sa hela tiden "Vafan gör jag nuuuuu??!".

 Han svarade "Slappna av och böj armbågen."

Det vore väl en jävligt enkel grej att utföra om det bara inte vore för att jag har NÅGRA ben i vägen! Ett som startar vid min axel, överarmsbenet, och de i underarmen, strålbenet och armbågsbenet. Tog ju liksom stopp där och där stod jag med ena armen halvt snörd om ryggslutet mitt. HOLA!
Då tröck han liksom till så armen vek sig och sim sala bim så var jag loss. SWEET! Det var SÅÅÅÅ man skulle göra! Fy fan, jag måste ut och DANSA mer så jag lär mig nånting! Vi gjorde ju för fan samma snurr som vi gjorde tio minuter innan men det fattade ju inte JAG bara för att den ingick i en hel massa andra snurrar. Ja jävlar......det kanske släpper lagom tills jag måste ha en höftprotes?

Har även förändrat mitt träningsupplägg. Från och med i måndags är det fler repetitioner och lättare vikter som gäller. Nu kanske ni tänker att "jaha, lättare vikter det måste ju vara skönt" men MÖÖÖÖÖÖÖP det har ni FEL FEL FEEEL!!!! Min kropp är inte van vid måååånga repetitioner så jag håller på att förgås efter typ 12 st, och då har jag som mest åtta kvar att göra......på ett ungefär. Fast det är ju bra, det svider och bränner och jag blir utmattad på ett helt annat sätt än jag tidigare känt. Och svettig! Bra skit tror jag :)

Nu ska jag försöka jaga hjälp av någon som kan fixa min motorvärmare. Annars blir det lite kaffe och soffan för en stund.

söndag 21 november 2010

Min prins - en groda


Såhär kanske Ådi ser ut imorgon när vi vaknar. Lika frusen alltså, han kommer knappast att inta skepnaden av någon annan bilmodell. Okej att han är smart, but not THAT smart!
Berömde ju honom här på bloggen häromdagen. Jag vet inte om jag förolämpade honom eller om han på något sätt fann mig ironisk, för idag så talade han om vilket satans PMS-humör han var på genom att kortsluta motorvärmaren. Det sa POFF POFF PANG KABAAAM och så blixtrade det under huven. Jamen tjena! Tänkte bara vara lite snäll och dra på lite värme men SKIT I DET DÅ!

Det är väl inget större problem egentligen, att skaffa en ny motorvärmare. Inte annat än att det kostar pengar. Däremot är det inte så satans skitenkelt säkert att KABLARNA passar ihop med den NYA motorvärmaren eftersom de GAMLA kablarna är ju just det, GAMLA, och då måste jag väl modifiera på nåt jäkla vänster.
Kommer ju bli en strålande uppgift speciellt den här veckan när det ska bli 20 minus ute......han vet verkligen when to push my buttons! Jaja, värre saker har hänt så jag ska bara bita ihop och fixa det. För han ska inte tro att han ska stå och lata sig på uppfarten hela vintern, no no glöm det!

Värsta helgen av dem alla är avklarade. Imorgon väntar nya tag med kost och träning. I like and I längtar! Hela den här veckan kommer att bli strålande med en stjärnspäckad helg på det. MMMMMUMMA!!

fredag 19 november 2010

Fejjan-fasoner

Det finns vissa saker som jag funderar över vad gäller Facebook. När någon till exempel skriver: " Jag pallar inte mer" eller liknande, så kan ni GE ER FAN på att NÅGON sate mular dit en "gilla"-tumme. WHAT THE?? Vad exakt är det de GILLAR med detta?? Betyder den där jävla tumsymbolen en massa olika saker? Är det en tolkningsfråga helt enkelt? Kan det betyda "Det här gillar jag som fan", "Det här stödjer jag" och "I see what you mean men det kommer bli bättre"..........PLEEEASE HELP ME OUT HERE!!
Skulle bli skitförbannad ifall jag skrev att huset brunnit ned, katten har bitit bort min tumme och imorse körde jag utför ett stup med bilen......och NÅGON smyger dit en tumjävel. DÅ brinner det ska ni se!!

Andra saker jag allmänt funderar över är varför Izzy skriker just nu. Eller ibland. Hon får små jävla ryck där hon bara sitter eller står vid skohyllan och skriker medans hon tokstirrar på mig. VAD VILL DU?? Du har mat, vatten, en egen toalett och jag har lekt med dig och din älskade turkosa råtta i en halvtimme. Det är tio minus ute och jag VET VET VET att du INTE vill gå ut. Så......VAD är det du VILL?? Det är helt okej to tell it to my face. Bli inte som Ådi som tjurar ihop och vägrar prata med mig. Nu får Ådi oförskämd skit eftersom han faktiskt har skött sig exemplariskt den senaste tiden. Observera detta!

Dagen har varit riktigt mysig. Jag har tränat och lyckades göra FYRA chins helt på egen hand. Sämre än tio men klart bättre än EN så jag är nöjd så länge det går framåt.

Efter det blev det kinabuffé med Nisse. Är jäkligt brydd över den där pekingsoppan. Är det inte ett universalrecept på det, ungefär som pölsa? Alltså, pölsan SER ju åtminstone likadan ut JÄMT, sen att smaken skiljer beroende på hur mycket eller lite den kryddas är ju en annan sak.
Pekingsoppan ser ju helt olika ut på varje ställe. Enligt mig BÖR den vara rätt röd eftersom det är, eller ska vara, tomater i den. Krossade eller passerade, kommer inte ihåg vilket just nu men jag är rätt säker på att det i alla fall ska vara tomat på något sätt.
Ikväll såg den ut ungefär som att någon hade tuggat kyckling i väldigt små bitar, druckit en hel del öl och sen spytt upp allt. Det var ju aningens godare än det jag just beskrev men jag var inte riktigt nöjd. Resten av maten var supergod dock. Bäst att plita dit det så jag inte låter som en genomsur klimakteriekossa :)

Imorgon är det jobb jobb jobb som står på schemat, hinner inget annat. DET kommer inte göra mig överlycklig!

torsdag 18 november 2010

Porrigt


Såhär porr-röd matta har vi nu införskaffat till vår mathörna. Jag och Therese tyckte att den skulle passa som en läcker färgklick till den annars så neutrala färgskalan i köket. Arne tyckte vi var galna och ansåg att det var världens porr-matta. Tjaaa ni fick ju nu se vilka som fick sina viljor igenom :)

Jag har slitit som ett djur för att få dit dem. Det är två styckna som jag pulat ihop till en.....typ.

Nu ska jag slänga mig i soffan, kanske koka lite kanelkaffe och tända lite ljus med juldoft. Aaaaaaah!
Imorgon väntar träning och afterwork med grabbarna och tjejerna från jobbet. Mysigt!

Fitness 5-träning

Hej alla glada!
Äntligen har jag jobbat klart nätterna, druckit en skrämmande mängd kaffe och knaprat hårdbrödmacka så nu börjar jag känna mig på banan igen.

Igår tränade jag för första gången med min coach inför Fitness 5. Eftersom det var första gången så hade vi ju inga föregående resultat att klå så det var bara att bita ihop och göra så många reps han tyckte var acceptabelt :) Dessutom hade jag ju ingen direkt prestationsångest just på grund av detta så jag litar på att det var hyfsade resultat, precis som han sa. För att vara FÖRSTA GÅNGEN alltså. Jag kommer verkligen inte att nöja mig med något ens i närheten på uttagningen. I´m there to win and that´s it!

Resultaten blev följande:

Bänkpress: 35 kg x 16, 12
Bicepscurl: 18 kg x 20, 19
Benböj:      60 kg x 15, 15
Chins:         Kroppsvikt x 3 + 7 st hjälp, 2,5 + 7 st hjälp
Dips:           Kroppsvikt x 11, 10

Totalt gjorde jag 65 st reps på första omgången. För att ge er en liten hint så måste jag åtminstone göra 100-110 st för att kunna kvala vidare. På ett sätt känns det långt kvar, på ett annat inte. Jag har ju tid på mig så stressen kommer inte infinna sig än på ett tag. Däremot är jag fullt medveten om mina svagheter, vilket ni ser är chins, så där behövs en HEL DEL träning och jävlar anamma. Gjorde ju i och för sig en utveckling med 300% sen förra gången då vi bara gick igenom övningarna. Då klarade jag bara EN och nu TRE så det finns hopp!

Känns dock som att jag endast har en rolig resa framför mig. Jag har världens bästa coach och hur ska det gå kunna gå fel? Förutsatt att jag inte drar på mig några skador eller blir sjuk vill säga.
Han pushar mig bra och det ska bli skitkul att köra fler pass med honom framöver. Har ju aldrig riktigt kört tills jag är helt slut, förutom när jag tränar ben kanske, så det ska bli intressant att se och känna hur kroppen reagerar på det.
Jag känner att han alltid är med och att jag alltid kan ringa för att be om råd och tips och det känns jätteskönt! Helt plötsligt känner jag mig inte så ensam längre.

Ska även få med Arne till gymmet sen. Han ska få hjälpa mig lite, passa, peppa och pusha :) Kanske kanske får jag honom till att skaffa ett gymkort när han är färdigutbildad! Synd bara att Helex är det dyraste stället att träna på. Lite konstigt tycker jag eftersom jag inte är helt säker på att standarden kan kompensera för priset. Tycker ofta att maskiner är sönder osv, men för övrigt så är det skönt att det är så stort och luftigt där. Känns sällan som att man tränar "på" någon annan.

Nu ska jag åka och hämta bilen på Volvo igen. De hade missat en lite grej, högst otippat va? De var lite snabbare denna gång. Lämnade den i morse och ska hämta den nu. Vet ju förstås inte om felet är avhjälpt men det märks nog snart!

måndag 15 november 2010

En älskad pappa


Släkten har varit på galej. Något av vad som hände då ser ni ovan :)
Main reason var att min, (eller vår för jag har ju faktiskt en älskad bror också,) älskade
pappa har fyllt 70 år.
Vi firade detta med en kväll på Norra berget.



Först vandrade vi till en mysig timmerkoja där en tjej som heter Ulrica berättade om hur det var förr i tiden när man högg timmer och allmänt hur det var att jobba i skogen då.
Hon bjöd även på kolbullar och kaffe.



Därefter åt vi middag i Vännagården.
Pappa envisades ju med att han INGET SKULLE HA på sin födelseda´och än mindre att detta skulle firas. Därför gjorde vi det hela lite skämtsamt genom att servera:



Förrätt: Sill, ägg och potatis
Varmrätt: Bräckt skinka med stekt ägg och stekt potatis, smör, bröd och sallad
Efterrätt: Kaffe med avec och en busstårta som världens bästa ANNA-KARIN på mitt jobb har knåpat ihop.



Till saken hör att VARJE GÅNG vi varit ute på semester eller över huvudtaget när pappa ska äta ute så har han ALLTID beställt just bräckt skinka.
Inte för att detta nu är direkt någon superfestmåltid men vi tyckte att det skulle vara lite roligt och lite "han" :)
Tårtan hann dessvärre sjunka ihop så den såg rätt krockad ut när det var dags att äta men dagen innan var den superfin.



Mycket surr, skratt och lite kryddiga inslag av humor som min bror levererade (finns tyvärr inte att skåda annat än i våra minnen) bjöds det på.
Pappa var himla nöjd och för att citera honom:
"Det här var då MYCKET BÄTTRE än nå jävla Jill Johnson!" :)
Vi hade ju först tänkt bjuda honom på Södra berget för att se just henne men det trodde inte mamma att han skulle gilla. Så därför ordnade vi detta i all enkelhet.
Pappa var nöjd och kvällen var lyckad så det är JAG gladast över!

torsdag 11 november 2010

Till alla som älskar snö snö och enbart snö

För alla er därute som bara VRÅLAR i ren Beatleshysteri över att snön äntligen har kommit......

Först av allt, missförstå mig inte nu. Jag ÄLSKAR det vita, fluffiga som bäddar in en tråkig höst som redan gått över i svartgrå sörja. Jag tycker att bland det mysigaste man kan göra är att åka skidor, skoter, pulka och alla sådana där vintersaker. Jag älskar att sedan gå in, dricka lite varm choklad med punch eller minttu, koka glögg, göra julgodis, känna pepparkaksdoften sippra fram genom ugnsluckan. Allt det DÄR har jag INGA som helst problem med.

MEN!

Ni som inte kan se en enda sketen baksida med detta snöfall bör testa på följande:

Köp ett hus. Gärna ett hus som inte ligger granne med Södermalm eller Haga eller någon annan central del dit traktorer och sådana tekniska prylar fortfarande tar sig.

Se sen till att det är en GRYM backe upp till huset och att vägen som ni ska åka på INTE hör till kommunens väg utan tillvägagångssättet för att få bort snön får ni lösa själva.

Kolla även upp att det är väldigt svårt ,ju mer det snöar, att hitta ett ställe att skyffla snön på.

SKOTTA!

När ni sedan går in och gör er redo för att åka iväg på jobbet, ta en funderare, what the fuck släpp lös och SLÅ VAD om, när han som ni betalar pengar till för att skotta faktiskt kommer att komma? Idag, imorgon eller tänker han vänta tills till våren?

Hoppas på turen att han kommer innan ni ska åka. Om han gör det, se till att ta en REJÄL sats redan från start eftersom han kommer lämna en snövall på en 40 cm alldeles ute vid garageuppfartens början.

Se även till att ni köpt en minimal men dock fyrhjulsdriven bil eftersom spåret han släpar upp med traktorn räcker till ungefär just det.

Sen gäller det till att plocka fram det positiva. Om ni tagit er över snövallen utan att fastna, put on a happy face och tänk: "Han HAR ju faktiskt skottat LITE."

Istället för att fundera på ifall det där var det enda han tänkte skotta, glöm den tanken. Han kommer säkert igen och tar mer noga. Eller inte.

När ni kommer hem, förbered er på en stor besvikelse, samt att ta på er storstövlarna, vantar och snölass. Det är ett krav ifall ni vill parkera på er egen uppfart. I annat fall, stanna bara bilen, kliv ur och skit i resten.

Kom ihåg att hädanefter, så länge det är snö, ransonera besöken av vänner och bekanta. De får helt enkelt inte plats att parkera där det är tänkt såvida ni inte enbart har hillbilliesvänner som kommer med skotern. Då kan ni ju bjuda hur många som helst för föret är ju PERFEKT!

Ja just ja, jag glömde även att berätta om vägen in till stan. Det är en väg som ingen nånsin i helvete kommer lägga ned några pengar på så OM och IFALL ni tar er ändå vägen in till civilisationen, BE HAPPY!
Alternativt köp en skoter, en sjujävla vidunder till jeep med alla extraextra du bara kan finna, eller FLYTTA!

Med det önskar jag er en trevlig dag ute i snön :)

tisdag 9 november 2010

Step up and be a woman

Har varit bra kaxig och klarat mig i tio år. Idag gick det inte längre. Lagens långa arm catches the sinners and so even today! Jag åkte dit så det sjöng om det! Hörde förvisso inga änglar men jag tror nästan att jag hörde hammarslagen då Satan fick mig under jorden.

MUGSHOT!


Det var nog UNGEFÄR SÅHÄR jag såg ut INNAN jag blev tagen för fortkörning! Efteråt önskade jag nog mest att jag hade stannat hemma idag, eller än bättre, att jag aldrig någonsin i mitt liv behövde köra bil igen!
Det sved kan jag säga, men det ska det ju göra.

"Hmmjaahaaa det gick lite fort det där."

No shit Sherlock! Hade du verkligen, jag menar VERKLIGEN, följt mitt trafikvett lite längre än för några sekunder hade nog lappen tagits i beslag, malts ned, kremerats och skickats i en av de där "black boxes" till något oigenkännligt ställe.
Jag kunde neka sa de. Svårt att se HUR bara. Eller VARFÖR?!  Nej nej, jag tar på mig det jag har gjort och försöker se det som ett wakeup-call. Lappen är fortfarande min min MIN och även fast jag blev en slant fattigare så får jag vara tacksam ändå. Faktiskt. Jag är på ett sätt glad över näsbrännan. Det är aldrig för sent att få en gammal hund att sitta. Mitt problem är nog däremot att hålla kvar den här känslan av total förödmjukelse och skam, och plocka fram den nästa gång blodet kokar runt tinningarna på grund av någon stackare som FAKTISKT KÖR FEMTIO på en femtioväg.

Well well. Av allt adrenalin gjorde jag ett grymt bra benpass på gymmet istället så LITE GLÄDJE får väl dagen dela med sig ändå!

Nu blir det till att köra iväg förbi brottsplatsen och mot salsan. Lite saktare den här gången...

måndag 8 november 2010

Robin Hood


Har precis tittat på den nya Robin Hood-filmen. Det var kanske en av de längsta tre-fyra timmarna i mitt liv.
Manus: En massa människor rider. Några är skadade, några är förbannade, några är upproriska. Den enes bröd, den andres död brukar det väl heta men i det här fallet tror jag det passar bättre med Den ene blöder, den andre är döder och orsaken till varför han dog var att de var varandras bröder.

Filmen fortsätter. Det blir slagsmål av nån orsak. Kan vara för att någon kallat någon annan för fransos fast han var britt. Kan även vara för att de helt enkelt kände för det. Troligast så.

Det måste till en story. Man kan ju inte slåss HELA filmen igenom. Eller vänta, det kunde man visst! Efter femtielva scener filmade i slowmotion där en pil träffar någon kroppsdel, i och för sig OLIKA kroppsdelar så det ska de ha cred för, miljontals hästar som skenar och skitiga karlar som dör för sin heder är filmen över.

Jag måste dock medge att de varit väldigt smarta med att visa hur mycket tekniken har utvecklats från då till nu. Eller så ville de bara visa att det vi har NU är minsann inga nymodigheter.
Exempel: De hade också sin Facebook. Visserligen lite långsammre och kanske lite mer spartansk men ändå. Brevduvorna funkade ju faktiskt klockrent så länge de inte hamnade i fel händer eller någon backstabbing sate sköt ned dem. Ungefär precis som nutidens Fejjan alltså.

Blocket. Eller Google, välj själva. Deras anslagstava var helt enkelt en jävla ek där de hängde upp information på olika sätt. Funkade ju minst lika bra!

Sen vet jag inte om de vill fördumma fransmännen eller så, men på slutet när fransmännen kommer i skepp så signalerar DE genom en sketen liten ugnslucka. Britterna har tänt ungefär 25 styckna FETA jävla MAJBRASOR för att visa vägen!! Hur svårt ska det VA liksom?

Nej var fan är Kevin Costner nånstans? Till och med i  NUTID slår han Crowe med hästlängder vad gäller hottnes.
Bryan Adams skulle kunnat göra filmmusiken full, drogad, bakbunden och på steroider. STILL vore den ÖVERLÄGSET bättre än alla dessa förbannade hovtramp och pilljud.

Undrar också, borde inte filmen sponsras av Ferrari? Det är väl ett blygsamt krav med tanke på alla hästkrafter som skuttar runt där??

Mjaa det var väl min recension av denna film. Vilken TUR att jag hade ABSOLUT INTE ETT SKIT att göra ikväll så jag har inte försakat något direkt!

lördag 6 november 2010

Missnöje förändrar?

En kort fundering som slog mig på vägen till jobbet ikväll:
Behöver människor vara lite lagom missnöjda och olyckliga för att kunna utveckas? Jag menar, en NÖJD människa är ju just det, NÖJD, och då har ju denna/denne inget som helst intresse i att försöka ändra på något. Så är det ett naturligt förlopp i våra liv, att ständigt vara lite lite missnöjda? Eller är det något annat som styr vår önskan om att förändra och förbättra? Jag har íngen aning, tyckte bara att det var en intressant tanke.

Sitter och försöker fila på hur jag vill att min blogg ska se ut. Skulle gärna vilja att den representerar mig och mitt liv lite bättre, speciellt nu när jag ändå ska ställa upp i Fitness Five. Vore ju kul att de som råkar hamna på min blogg kan med endast blotta ögat kasta en snabb blick och tänka "AHAAA det är DET hon skriver om!" Känner att jag skulle vilja ha lite mer träningsbilder på mig men jag vet inte, kan ni se mig stå och spänna mig på gymmet samtidigt som jag försöker se jävligt snygg och inne ut? Blir det en BRA bild det?

Har börjat inse att träning för mig är något mer än bara just träning. Det är mitt kryphål i världen, min frist, min alldeles egna ME-TIME där ingen ska komma och tycka till eller tänka ÅT mig. Haha det var ju en jävligt snygg tanke just nu när jag ska bli COACHAD fram till nästa sommar! Fast det är inte på DET sättet jag menar.
Reflekretar mer och mer över folk som faktiskt inte ens lyssnar på mig eller ens HÖR att jag FÖRSÖKER säga något. Jag vänder och vrider på orsaken till detta och ju mer jag funderar desto mer arg, ledsen och maktlös blir jag. Till ingen nytta. Jag VET att det egentligen inte har med mig att göra, jo till viss del eftersom jag tillåter att bli överkörd gång på gång, men egentligen är det ju DERAS problem, DERAS sätt att vara.

Så jag tar min tillflykt till gymmet. Där känner jag mig hemma och trygg och jag känner mig stolt över den resa jag har gjort från första gången jag klev in på ett gym fram tills nu.
Jag måste måste måste bara ta mig i kragen och anmäla mig till den där kursen jag läste om på internet. Vet inte varför jag inte gör det. Är det av snålhet då grundkursen går loss på en tusing? Dock vet jag ju att motsvarande utbildning, som för övrigt INTE kan göras på distans, kostar rätt många tusenlappar till. Tänker inte grubbla vidare på det utan bara KASTA mig ut och DO IT!

torsdag 4 november 2010

En jävligt bra dag

Den här veckan har varit bra på många sätt och vis. Slitsam men bra.
Tröskeln med förmiddagspassen på jobbet är avklarade, nu väntar fyra nätter. Nedförsbacke med andra ord ;) Skitbra att jag, som tänkte sova ut idag, inte kunde somna om när Arne for strax efter sex i morse. Upp och hoppa istället, frukost framför datorn och sen var det bara att dra iväg för lite ryggträning på gymmet. Bästa laddningen inför nattens övningar oh yeah!

Ryggpassen är inte mina favoritpass. Eller jo, jag tycker OM att träna ryggen men varenda gång blir jag lika besviken över hur överjävulskt SVAG jag är i mina underarmar! Skulle kunna köra på tyngre vikter men nähä, det är något som hänger och sladdrar under mina armbågar så det är stört omöjligt!! Får inget grepp med händerna utan jag får lägga ned innan jag riskerar att antingen skada någon förbipasserande genom att slänga stången efter dem, eller skada mig själv genom att hamna UNDER den. Snyggt det skulle vara!

Efter det var det dags för lite kostinformation från, tjaa ska jag säga min coach eller vad tro?
Kände att jag hade rätt bra grepp om det tills han började berätta att potatis är bättre att steka än att koka rent innehållsmässigt sett. Det ger ett lägre GI-värde, om jag minns rätt. OM man kokar dem och sen låter dem svalna är det också rätt bra, men bäst är ändå att koka, svalna och SEN steka.....Mein Godt jag blir alldeles snurrig haha!
Fast det är intressant, inget min annars så villiga teflonhjärna glömmer så lätt. Jag känner mig laddad och taggad och tänker verkligen satsa alla kort på detta. Kan man göra annat när man får världens bästa hjälp?! Det är liksom de bästa förutsättningarna EVER jag det tänker jag verkligen ta vara på.
Dessutom är det kanske en av jordens mest sköna snubbar som ska pusha mig på rätt väg och DET mina vänner känns RIKTIGT BRA!

Har funderat på att jag skulle vilja ta lite bilder på mig själv under resans gång. Häromdagen på gymmet så pratade jag med en härlig snubbe som har en fotostudio. Han sa då att det bara var att höra av sig ifall jag ville ha lite bilder tagna. KATSCHING! U read my mind liksom! Klart jag vill! Fast jag måste nog vänta lite tills formen infinner sig. Målet är att till sommaren belöna mig med en ny tatuering och lite schyssta bilder. Hur schyssta de där bilderna kommer att bli är väl en annan femma, jag är ju ingen supermodell direkt haha!

Vad mer har jag lärt mig idag tro?
JO! Äta sushi! Det var liksom lite bättre att blanda wasabin med soja, istället för att göra som jag, doppa hela sushibiten i ENDAST wasabi och tro att jag är lika tålig som Hulken. Which I´m NOT! Testade detta för några veckor sedan och SHIT vad det SVED i ögon, näsa och hals. Riktigt bra rensning, kan jag lätt tipsa om för de som vill bränna bort lite näshår.
Detta sätt var mycket bättre och jag ska LÄTT testa igen. Och igen. Och igen. Och...ja :)

måndag 1 november 2010

Don´t let me get me

Jag är less på mig själv!
Eller, om jag ska börja om, jag är less på alla negativa tankar jag har om mig själv. Ta hur jag tänker på jobbet tex:
Jag försöker hela tiden lära mig nya saker, vara med där det händer och testa på det jag inte har gjort förut. Sedan glömmer jag bort det jag precis har lärt mig eftersom en ny sak ska in i mitt huvud varpå jag blir vansinnigt frustrerad över att jag INTE KOMMER IHÅG det jag nyss har lärt mig. Detta gör att jag, istället för att bli mer och mer säker, blir mer och mer Osäker på vad fan jag håller på mig. Jag blir stressad för att jag inte känner mig säker, för att jag inte kan trots att jag känner att jag borde kunna. Jag blir stressad över en hel massa saker och då är det fan inte lätt att tänka klart!

Det blir som en ond spiral. Först funderar jag över hur det kunde bli såhär, vad bottnar dessa tankar i? Sen inser jag att det kan ha att göra med olika saker och då börjar jag fundera på hur jag ska kunna ändra på tänket. Sen händer något som gör att jag känner mig sådär liten och tilltryckt igen och då funderar jag på varför jag känner så och hur jag kan ändra på det. När jag inte finner ett svar så går det bara runt runt och jag får aldrig stopp.

Ibland får jag höra andras tankar om mig. De tankar som lyfter fram det som andra faktiskt tycker verkar vara en hel del massa BRA och POSITIVA saker. Då blir jag lite fundersam och för en stund lyckas jag tänka att "tjaa jag kanske är rätt bra ändå". Men den stunden glömmer jag så enkelt bort igen.
Problemet är att jag vill vara så förbannat BÄST hela tiden och när det inte går då lackar jag ur på mig själv.

Konstigt nog har det ännu inte hänt när det kommer till träningen. Å andra sidan har jag inte TÄVLAT på riktigt än, så jag antar att när den dagen kommer så kommer också Fröken Självpessimist att flytta in.

WHY WHY WHYYYY kan jag inte bara tänka jävligt ego här?!
Det här med att "Jag har fan VISST rätt och ÄVEN fast jag skulle ha fel så bryr jag mig inte ett skit utan jag tycker i alla fall att jag hade RÄTT."

SÅ önskar jag att jag kunde känna VARJE dag!

"I´m a hazard to myself. Don´t let me get me."