onsdag 24 april 2013

My people




Okej, ni ser inga människor här ovan, I get that. Det är mest för att jag är osäker på hur många som vill reklameras här på min blogg. Inte för att jag tror att någon skulle ha något emot det direkt, för de människor som tränar här är verkligen den allra finaste skara som jag mött på samma gång. Kanske någonsin. Top notch so to speak!

Jag har verkligen funnit MY PEOPLE!! Efter år av eget harvande i gymmet har jag äntligen kommit HEM! Min väg har inte direkt varit spikrak. Från att aldrig ha hållit i en hantel kommer jag ihåg den där skrämmande gången när Friskis och Svettis tog min oskuld (å GYMMETS vägnar alltså damn it!!) och min resa hade startat. Från att ha blivit visad maskinrummet där nere i källaren och med orden "Maskiner är säkrare", till att envist stå med ena foten inne i THE REAL SHIT!! Rummet där bara de stora grabbarna härskade, där svetten slängdes runt väggarna och stön värre än i den djupaste fängelsehåla skallade.

Jag var livrädd.
Jag var rent ut sagt livrädd de första gångerna jag smög in i det rummet för att köra någon mer motiverande övning än benspark med kroppen skönt förpackad i en ställning, för att "inte göra illa mig". Jojo minsann....Det där med maskinerna rimmade illa i mina öron, och stämmer för övrigt för varje levande skapelse som har sin kropp i full funktion. Svara mig annars på denna fråga: Om du går ut på gatan och halkar till eller någon puttar dig......sätter du dig då i en maskin för att klara fallet? Nä...tänkte väl det......

Jag fattar inte ens varför jag fortsatte. Jag hatar ju att göra sådant som jag inte kan eller som gör mig obekväm, men på något sätt fann jag det givande. Det var min grej helt enkelt, en grej som jag verkade vara rätt bra på. Fast det fattade jag ju inte förrän i efterhand, jag bara liksom lyfte ju eller drog för det gjorde ju alla andra......SNUBBAR runt omkring...Något som var oerhört bra för min egen utveckling då jag alltid vill vara bäst och om jag inte är det blir det helt plötsligt inte lika roligt längre. Här var jag ju alltid sämst. Vem fan kan tävla i bänkpress med en kille liksom? Om man är tjej och inte har tränat speciellt länge och killarna i fråga har tränat längre än vad man själv har levt. Nä. Precis!

Så jag har harvat på. Mest på egen hand, men ibland med Fredrik förstås, en av få människor jag faktiskt har klarat av att träna MED. Jag är egentligen skitdålig på att träna tillsammans med någon då jag ofta upplever att jag blir störd i min egen träning. Antingen pratar de för mycket, är för långsamma, för ointresserade, för ofokuserade osv osv....ja ni hajar ju själva!

Så har det varit hela tiden.....ända tills idag.......

(klicka på länken så kommer ni dit)

Detta UNDERBARA, FANTASTISKA (japp superlativen kan hagla, I´m a real sucker for it) gäng som har trillat in i mitt liv. Eller jag in i deras. Eller vi i varandras. Skit detsamma, I DO NOT CARE!! As long as you love me som Backstreet Boyzone Kids On The Block Whatever sjöng en gång för länge sen....

I´m in love och det fina i kråksången är, att varenda normal, onormal (vad nu det är), tränad, otränad, rätt, fel, konstig eller felfri människa som gör sig själv en tjänst och sätter sina tår över den tröskeln.....weeeell U gonna feel the same!!!! Genuint, ödmjuka Crossfit-atleter som helt enkelt bara älskar det de gör, vilket smittar av sig på alla som kommer i kontakt, typ som svininfluensan fast på alla bra sätt som är möjliga alltså! Ingen stång är för lätt eller för tung, alla tävlar mot sig själva men tränar tillsammans med andra. Kan det bli mer vackert när det kommer till att använda sin kropp till det den är byggd för? Allt detta tillsammans i en egenkomponerad underbar sammansättning av toner...det blir magiskt!

Vad jag gärna vill poängtera med detta är, att det ÄR inte bara folk som skrubbar sig med rivjärn i duschen, äter små vikter till frukost och opererar på sig själva då träningspasset gått lite snett. Det är träning FÖR ALLA, och det fina är att man börjar på den plattform man är och jobbar sedan framåt. OCH! Det bästa av allt är att det känns för jävligt första, andra, tredje....kanske tionde passet också..MEN!! Kroppen vänjer sig snabbt och du kommer känna ett välmående du aldrig uppnått förr.

Så snälla......klicka in er och TESTA!!!!! Det kan faktiskt förändra era liv!


2 kommentarer:

  1. Hej!

    Jag såg på mf gruppens hemsida att du har gått utbildning hos dom.
    Vilka/vilken utbildning gick du?
    Tycker du att den var bra?
    Jag vill gå nämligen kostrådgivare-utbildningen och PT-utbildningen hos dom :)
    Vet du om det är stor efterfrågan om kostrådgivare och PT i Sundsvall?
    Många frågor :)
    Skulle bli jätteglad om du vill ta dig tid att svara på mina frågor.
    Ha det gott!
    Carina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Carina!
      Jag har gått både PT-utb och kostrådgivarutb hos mf. Kan ABSOLUT rekommendera deras utbildnngar på alla sätt och vis!!!! De levererar helhetsbilden, är oerhört utbildade inom sina områden, de är ett hälsocenter med ALLT i samma byggnad och du kommer få ett djup i utbildningen som du inte får någon annanstans.
      Jag kollade igenom säkert 8-10 olika utb men kom hela tiden tillbaka till denna.
      Så oj vad glad jag blir över att du vill gå deras utbildning!! Du kommer inte att ångra dig!!
      Är det något mer du undrar över är det bara att fråga på! Maila till malin.sjokvist@hotmail.com
      Efterfrågan i den här staden är inte samma som i tex Stockholm, prissättningen är inte heller densamma. Tror dock att det finns stor potential, speciellt om man kan ha ett annat jobb att luta sig mot ekonomiskt till en början.
      KÖR HÅRT och LYCKA TILL!!!!

      //Malin

      Radera