En jävla bild på min mage

Så vill ni inte se, skynda er att klicka vidare till en annan sida bums!!

Sitter på tåget som så många gånger förr. Blev helt slut av att gå till tågststion, somnade första timmen på resan. Vet inte om det är veckans sömnbrist eller deffen som bidrar mest. Har i alla fall konstaterat att jag bara vilat från gymmet EN dag sen förra måndagen så det ska bli skönt med en lugn helg.

Har varit en tuff vecka mentalt också. Varje gång jag åker ut till Arne och huset slås jag av en känsla som jag inte riktigt kan beskriva i ord. Det gör ont, fruktansvärt ont, och jag har svårt att hantera den. Egentligen känner jag att jag inte har "rätt" att känna så, det är ju jag som valt, jag som avslutat, jag som gått vidare. Men ändå känns det, det kanske är det som gör en mänsklig?

Izzy verkar bättra på sig i alla fall, hon var åtminstone självläkande till skillnad från min kära kärra!
Imorse började motorlampan att lysa. Men sweet!! Finns väl ungefär 7000 möjliga fel och förmodligen lika många sätt att lösa dem på! Älskar dock när man bara kan plugga in en dosa och släcka lampan. Bra skit Mekonomrn!! Tror ändå att det är något fel då jag HÖR att det är något konstigt, men tills vidare blundar jag och kör vidare. Eller tar cykeln....

Ja här kommer bilden, tycker det tar sig lite i alla fall. Motivera mera så kanske det kan bli nåt!