Jag fattar att ni är fundersamma, oroliga och jävligt brydd över mina tongångar här på bloggen den sista tiden. Det har märkts via vissas goa sms men även av andras tystnad. Jag förebrår er inte utan förstår er, absolut! Det har hänt mycket inombords den senaste tiden, men saker och ting börjar klarna även fast processen är jävligt smärtsam och inget jag rekommenderar någon!
Jag har alltid smugit lite i buskaget när det står "konflikter" som dagens aktivitet. Jag vilar gärna i vassen och låter saker och ting ha sin gilla gång tills vattnet har slutat krusa sig och det blir kav lugnt. Helt plötsligt står jag inför något som jag inte har en chans i helvete att ducka för. Harrison Fords jävla enorma klot som rullar efter är rena rama walk in the park for this girl right now. Hade gärna sett det scenariet istället, då hade jag ju i alla fall fattat slutet: Antingen hamnar jag under skiten och dör, eller så gör jag någon mirakulös MacGyver-manöver och räddar mig sjäv samt en mindre världsdel.
Nu måste jag försöka göra både och. Först hamna under skiten och dö lite för att sen rädda mig själv och den mindre världsdel jag kallar familj och vänner. När andra blir berörda över ett beslut man själv fattar, ja då är det genast lite mer komplicerat och inte ett dugg roligt. Man blir lite som "Bad Santa" och vem vill förstöra julen liksom?
Så här är jag nu, inkastad som en nysnuten sommarjobbare, och har ingen aning om hur jag ska bära mig åt. Snacka om att känna sig som Barack Obama, whether to push the button or not. Jag valde "push" och sen måste någon ätit upp bruksanvisningen!
Vill bara säga att det är ingen fara att ringa och undra vad fan det är som händer. Jag kanske inte har varit bäst i världen på att höra av mig från under den sten jag legat och ruvat, men jag lovar att bättra mig på den fronten! Jag ber om ursäkt, det har jag gjort till höger och vänster den senaste tiden så jag gör det väl här med.
Nu ska jag bege mig för lite kaffe och surr hos sweet Bällsta-people!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar