Jag har försökt. Verkligen F.Ö.R.S.Ö.K.T vara alla till lags. Nu skyller jag inte detta på någon annan än mig själv. Jag har liksom målat upp en bild av hur jag tror att människor vill att jag ska vara och vad de förväntar sig av mig. Det har jag nog varit rätt upptagen med att göra hela mitt liv, så upptagen att jag har glömt bort hur jag egentligen är. Snopet så säg! Bite my own ass va!
Jag har försökt kompensera mitt sanna jag genom att tro att jag måste göra vissa saker och agera på ett visst sätt, helt jävla i onödan! Så nu måste jag lära mig, lära om helt enkelt. Det är lite knepigt men det måste gå!
Jag tror att det är dags nu. Faktiskt. Om jag själv inte vet vem jag är, hur ska då någon annan veta det? För jävla trist att det måste bli på bekostnad av någonting annat dock. Kalla det trettioårskris eller vad fan ni vill, I don´t care. Kris är ett dåligt ord tycker jag. Eller, det är väl vad man gör det till. Av en kris kan det ju komma ut något fantastiskt bra! Folk reser till Tibet, hittar sig själva, skriver en bok och så rullar det på.
Jag väljer att kalla det utveckling. Det är ju ett populärt ord, allt ska ju utvecklas och invecklas för att sen värderas och utvecklas på nytt.
Återfödelse.
Det är lite så det känns. Just nu är jag...ja jag vet inte riktigt hur det känns men jag kan tänka mig att vägen ut ur livmodern inte är en snygg upplevelse så det kanske är där jag är just nu.
Ha lite tålamod med mig. Det är något jag själv saknar så det vore jättebra om ni kunde samla ihop lite till mig.
Träning, beachhäng och utebliven minigolfrunda som ersattes med fruktsallad och mysig promenad har dagen bestått av. Jag håller mig sysselsatt som ni kanske märker!
Imorgon blir det mer träning, loppis och jobb. Tåget rullar vidare!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar