På en stig av nässlor

Har snart avklarat ett dubbelpass på jobbet, eftermiddag och natt. Snart väntar ett eftermiddagspass och efter det är det.....SEMESTER!! Fyra veckors ledighet. Fyra veckor som borde kännas underbara, ångestbefriande och bara jävligt sköna. Tyvärr är det inte så. Istället känns det som om jag är på flykt. På flykt ifrån livet, ansvaret och mig själv. Mig själv i synnerhet. Jag vet ingen som är så bra på att rymma ifrån sig själv som jag är.

Nu är det dock dags att sluta rymma. Inga fler intervallpass med tankar som löper kors och tvärs som en vansinnig människas tankar gör....Yeah right! Så jävla lätt att säga men nästintill omöjligt att göra. Varför är vissa saker så förbannat svåra att göra? Ge mig en annan utmaning istället! Jag hoppas gärna utför ett stup tretusen gånger om än att som nu, barfota kliva ned på en stig som är så full med nässlor och taggar, där jag inte har en aning om vart stigen kommer att ta mig än mindre i vilket skick jag kommer vara när jag vandrat klart.

Tycker jag liksom om att må dåligt?
Näää det är inte så jag känner mig själv. Jag vill gärna ha roligt, ta den lätta vägen och se världen genom mina solglasögon där glasen är lätt rosafärgade bara för att sätta en lite festlig touch på det hela. Men nu. Nu är det inte roligt. Jag ska absolut se det som min främsta uppgift till att det ska bli roligt igen. Roligt för alla inblandade. Hur jag ska bära mig åt är inget jag vet. Jag får väl prova, famla i mörkret, tills jag hittar rätt. Det enda jag vet är att jag måste framåt. Inte stanna, hela tiden framåt.

Träningen då. Den är i alla fall solid och pålitlig. Idag, eller igår blir det väl egentligen, gav jag, av inrådan från den eminente Peter, mig på ett rent mördarpass! Såg ut som följande:

400m löpning
29 st benböj med vikt (Man skulle visst ha 60 kg, Peter hade kört med 40 kg och jag fegade på med 20 kg)

Sju varv på tid!
Min tid blev 27.28 min, bra eller dåligt I do not know. Prova själva får ni se!!

Jag antar att mina ben kommer skrika av protest när jag ska kliva upp sen idag. Men det välkomnar jag på nåt sätt, på tiden att det gör ont någon annanstans.

Sov gott eller god morgon blir det väl för de flesta!