Det är mycket jag just nu. Igen. Jag är faktiskt lite trött på det. Men den här gången är det viktigt. Det är viktigt att det får vara mycket jag för att det sedan ska tona ut och smälta in i något annat. Jag är glad att jag har fått den här chansen, och jag ska minsann förvalta den på allra bästa sätt.
Försöker välja mina ord just nu. Jag vill inte att det ska bli fel, utan det är väldigt viktigt att det blir rätt, och jag tror faktiskt att det kommer att bli det. Kanske för första gången. Det har varit väldigt dystra tongångar här på bloggen den senaste tiden, men ibland är det okej. Det är inte farligt att vara ledsen, ibland kan det behövas en urladdning för att kunna ta sig upp till en ny, bättre nivå. Jag kommer att vara ledsen igen, men förhoppningsvis kommer de glada stunderna att bli längre och de tråkiga kortare.
Ikväll har jag en riktig egenmyskväll. Efter att ha skickat iväg min älskling med bussen, den dumma buss som bara tar honom längre och längre bort från mig, åkte jag och hängde med bästebror på Birsta. Hade tänkt träna men annat kom emellan, och nu sitter jag i mysbyxor och raggsockor i soffan och tittar på Så ska det låta. Ljusen är tända och jag känner ett lugn inombords som jag inte haft på väldigt länge, kanske aldrig?! Känns skönt, riktigt skönt och jag tror att det inte tänker ge sig iväg på ett bra tag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar