Torsdag på Gatufesten

Torsdagen the way I see it

Så kan vi lägga Gatufesten 100708 bakom oss. Jag och Arne åkte in lite tidigare för att kika lite i affärer på jakt efter halsband och armband till Arne. Efter det satte vi oss i ett tält och myste för oss själva tills Macke, Sandra och Pelle kom och joinade oss.

Hann förresten inte ens in på området förrän en tjej kom och undrade var var vaaaaar jag hade köpt såna schyssta jeans. Åter en punkt att lägga till listan "Varför jag spenderade en SJUJÄVLA massa pengar på just de DÄR byxorna" :) Magkänslan sa att det helt klart skulle vara värt pengarna och jag är inte besviken ÄN i alla fall.

Jag gjorde misstaget att leka nyttig och beställde en kycklingsallad till middag. INTE ETT BRA VAL med tanke på att jag hade varit ute och gjort lite nytta med ett löpintervallpass tidigare under dagen. Hade nog passat bättre med en mer kolhydratrik variant eftersom jag sedan fick huvudvärk som vägrade släppa.

Roligt hade vi ändå! Sippade lite cider och smårockade till coverband. Jag har ju en viss förkärlek till att alltid vara LÄNGST FRAM nån gång under diverse konserter, så också denna kväll :)

Europe stod på tur så jag lurade med mig Sandra längst fram. Vi hamnde lite snett till höger om scen där jag till min lycka återfann lite Helex-polare som jag inte sett på länge. De var alla vakter framme vid scen, jag kunde känna mig trygg!

Back to Europe. Jag blev faktiskt en aningens besviken. Hade sett fram emot en riktig rökarshow med en massa gamla godingar men de spelade en jäkla massa låtar som jag aldrig hört förut. Det är klart, hade jag varit ett RIKTIGT Europe-fan så hade jag ju såklart känt igen dem så det är väl inte deras fel att jag drar ned på pluspoängen. Det är bara det att de HAAAAR ju en massa fantastiska låtar som vi inte fick höra igår så den där magiska känslan jag letade efter infann sig aldrig riktigt. Sen hade jag fullt sjå med att försöka få till några schyssta bilder så jag var lite ofokuserad på musiken. Dcock ett riktigt plus till Joey som totalrockade scenen från kant till kant!

Summa summarum av kvällen:

En riktigt skön "förfestarkväll" med sköna människor, skön musik och skönt väder.

Nu laddar vi för upptrappning!

SKÅL på er!

Lite sommarbilder

Lite sommarbilder.......

Jag badar bastu hos svärfar

Arne utanför bastun...

Izzy har tagit den femtioelfte råttan :)

Gårdagens sommardrink

Ifall ni behöver VEKSEL, talk to this man :)

Izzys fångst för dagen, en kopparorm

Som för övrigt är FRIDLYST! Den överlevde dock ska jag kanske tillägga

I löparspåret utan musik

Imorse poppade jag upp ur sängen likt en nyutslaget popcorn.....mjaa salt och varm var jag ju i alla fall för det måste ha varit femtioelva grader varmt i sovrummet! Redo för en löptur i skuggan men nähääää, solen sken för allt den var värd. Jaja, en utmaning att springa i hetta, tänkte jag, snörade på mig skorna och fyllde vattenflaskan. Idag var jag minsann redo för att anta milen! Måste ju börja nån gång ifall jag ska ta mig runt på Tjejmilen. Verkar dock som att jag åtminstone kommer att ha en egen hejarklack så jag är inte det MINSTA orolig för att jag kommer få en tråkig dag i alla fall :)

Anyway. Eftersom min allergi mot, ja jag tror det är gräs och timoteij, så tänkte jag testa med att pula i mig en halstablett för att liksom lura allergin. Det funkade tyvärr inget bra. Halsen var trång att andas genom, det kliade konstant och ögonen såg ut som två blodapelsiner gör invärtes när jag kom hem. Illa illa. Måste nog ta och pallra mig till Apoteket för att införskaffa mig lite piller, jag som är emot det mest av alla!

Hur lång tid tog nu detta spektakel? I 54 minuter slet jag ont. Det kunde ha varit sämre men det kunde lätt ha varit mycket BÄTTRE också! Ifjol sprang jag en mil på 50 min, så under det SKA jag banne mig innan den 5 sept! Till veckan är semestern över, både för kropp och själ. Här ska löpas som en gasell!

Eftersom min mp3-spelare fick nådastöten under Halvvättern då den fastnade i mina ekrar och höll på att ta död på både mig och andra medcyklande har jag varit på span efter en ny. I Fitness Magazine hittade jag denna godbit som ni kan se på bilden nedan. En SanDisk Sansa Clip med den förtjusande funktionen att man kan sätta fast den i byxlinningen. TJOHOO säger jag!! GIVE IT TO ME!!

Efter lite botaniserande på nätet verkar den vara billigast på Siba så första kassa regndagen är det jag som styr kosan dit för att handla en. Ska jag ta en plain enkel svart? Eller en pretty in pink trooo?

Imorgon smäller det. Då finns det ingen som kan hålla mig tillbaka. GAAATUFESTEN HERE WE GO!!

När man mest behöver det

Så kommer det neddimpande från oväntat håll.
Jag har ju liksom känt mig rätt ur form och fas denna sommar, till stor del på grund av att jag la allt jag tycker är kul att träna åt sidan för den här evinnerliga cyklingen. Det har tagit ett tag att tycka att det är okej att tänka "Jaja jag viger den här semestern till att bara slappa och inte vara så petnoga med vad jag äter" för att sedan komma igen och ta tag i det på nytt.

Så händer det. Jag fick ett mail som ger nya perspektiv. Där stod det att min förvandling från förr till nu var enorm och att jag verkligen blommat ut och tja typ helt enkelt ser väldans bra ut. Nu är det ju inte så att jag går runt och gottar mig och tänker att "ja jävlar vilken pangbrutta jag är", no no. Däremot var det väldigt ärligt och fint skrivet, personen som skrev det vann liksom inget på det annat än att denne ville ge en komplimang och säga sin mening. Vilket är en väldigt fin gest tycker jag. Så om du läser detta, TACK SOM FAN! Det värmer så in i märgen!

Idag har varit en riktigt kanondag! Vaknade till världens finaste väder. Drog in till Matfors för att göra lite ärenden, bl a till Matfors Amöbor. De ska kolla om det går att göra ett schysst pris på stolar som vi hittade i en broschyr. Nu har ju vi hittat ett GRYMT snyggt bord på Mio så jag vet inte om jag längre är så sugen på det här bordet då jag inte kan få stolarna som var så sköna och passade så bra till. Dock är ju det på Mio en ANINGENS dyrare så vi får göra en snabb överläggning och fundera på vad vi vill. Kanske ska jag köpa mig en trisslott och hoppas på att Svenska Spel löser mina funderingar?

Kvällen ägnades åt grillning med Pernilla och Magnus. Ungefär en av de bästa kvällarna att grilla på, ingen mygg, regn eller åska i sikte.
De hade med sig en film, "Farsan" och vissa scener gjorde så det var nära att man kissade i brallan. SHIT vad ROLIG den var!!! SE DEN PRONTO om ni inte gjort det!!

Imorgon är en ny dag. Löpning, kanske lite skoshopping åt Arne och eventuellt lite rensning bland gamla kläder står på schemat ifall det är dåligt väder. Är det bra väder stryker jag allt, tar mig en gin long drink och bänkar arslet på altan!

Back at basecamp

AHA!
Ni trodde säkert att jag fått bloggtorka i denna varma sommarvärld men ICKE! Jag har bara varit out of town och out of civilisation for a while. Men nu är vi dock back at basecamp again, redo för vår sista semestervecka.

Var har vi då varit? Jo, hos Arnes pappa för lite bastubad, själslig omvårdnad samt lite fiske. Man tror, när man åker sådär avlägset, att man ska känna sig ensam och osocial men det är tamejfan STÖRT OMÖJLIGT att känna sig ensam i en värld FULL av trehundradriljarders driljarder MYGGOR!! SATAN vad de gick an!! Jag ser ut som att jag fläckvis fått böldpesten samt att jag självplågat mig genom att riva stora vallgravar för att eliminera betten. SUCK! Aldrig får man vara riktigt glad höhö. Dock är jag inte så vansinnigt grinig eftersom solen verkligen har strålat och visat sig från sin allra bästa sida största delen av tiden. Kan ändå säga att det var ett helvete att sova! BZZZZZZZZZZ var det enda man kunde höra. Fötterna kunde inte ligga utanför täcket för då BABABABABBABAAM satt det tjugo snablar i tårna, redo att dricka ur. Botten upp liksom! Sista natten gav jag upp. Jag gick ned för att testsova i vardagsrummet. Vad tror ni var det första jag hörde när jag drog filten om mig? Japp. BZZZZZZZZZZ!

Izzy skrek HELA vägen upp också. Hon vägrade till och med att vara tyst när bilen STOD STILLA vid ett vägarbete. På slutet var hon helt färdig och låg utsträck med tassarna genom gallret och pep stilla.
Hemvägen gick bättre. Jag tog henne sonika i famnen och försökte hålla henne där. Det gick finemang så länge hon inte tittade ut men så fick hon nån bokstavskombination och liksom TVINGADE sig att stirra ut. Då var det färdigt. Hon pep dock kanske bara trettio gånger istället för tretusentrettio, vilket är en helt klart godkänd siffra. Jag å andra sidan såg ut som en hårboll av allt hår hon släppte i panik.

Väl hemma välkomnades vi av nya grannar. Som hade flyttat in i VÅRT hus. Myror that is. Ett helt GÄNG! De var överjävlarimigallt, på bänken, golvet, i diskmaskinen, i lådorna......UUÄCK! Fick helt enkelt städa ur praktiskt taget hela huset, köket mest av allt dock. Ska man se det från den ljusa sidan så var det väl inte fy skam att få städat sådär akut. Då slipper vi göra det sen :)

Nu ser vi fram emot en partyvecka. Gatufesten hägrar och jag likaså. Kommer kvittra som en fågel, sväva högt som en örn, slå mig på bröstet som en babian och jollra som en bebis. I just LOVE it!

Löptur, grillning i regnskur och slutligen...möbeltur

Japp I made it! Mina första löparsteg mot Tjejemilen avklarades på morgonkvisten under regntunga skyar. SkyAR....det är väl för tusan bara EN sky?? Eller har jag fattat fel? Vore ju inte första gången förstås.
Hoppas dock att inte någon annan levande varelse var ute i min närhet då jag höll på att hosta och harkla halsmandlarna ur mig. Tror att den häringa allergin inte är snäll mot min hals, det känns fan som jag ska få ett astmaanfall när som helst. Detta förebygger jag genom att låta som en storvuxen timmerhuggare som just klivit ur sin granbädd. Få se hur länge jag klarar mig utan tabletter!

Igårkväll gjorde jag och Arne en riktigt mysig tur. Har ju hört talas om den där Kustvägen men har aldrig testat att åka den, så igår slog vi till. Hamnade först ute på Lörudden men där har vi ju varit förr så vi tuffade vidare. Kan ju avslöja att det inte var meningen att vi skulle hamna där, vi for helt enkelt dit pilarna pekade och eftersom det stod "Kustvägen" åt fler än ETT håll så valde vi naturligtvis FEL! Jag satt och muttrade att det var då väl själva fan att VI aldrig lyckas hitta rätt nån gång. Är det inte en hel vandringsled vi missar så är det nåt annat skit som händer och vi hamnar ute på en koåker eller liknande.

Som TUR var så hittade vi rätt till slut och hamnade i Skatan. Där avnjöt vi en mumsig Skatanmacka bestående av kräftstjärtar, lax och räkor på ett surdegsbröd. MUMMA kan jag säga!! Det är ju liksom inte räkor som är köpta i frysdisken på Ica direkt utan stora, feta, goda och doftandes av hav och salt. MMMM!! Sen valde vi att åka hemåt. Resten av vägen får vi ta en annan dag.

Janne, Anna-Carin och Filip har just varit här på en visit. Eftersom vi (fortfarande och kommer aldrig att få) inte har en köksmöbel så hoppades vi på uppehåll så att vi skulle kunna äta ute på altan. MÖÖÖÖÖP! Så fel man kan ha! Just när vi hade börjat grilla så kom åskan, blixten och regnet, all at once. Jag stod med ett sketet paraply och försökte skydda köttet från att drunkna. Till slut fick även jag inse att det där med att äta ute inte skulle ske. Vi fick vackert packa in oss i vardagsrummet istället, hukandes över tallrikarna som ena fängelsekunder. Gick ju det med, men det hade varit trevligare med ett köksbord som sagt.

Kan ju dra fortsättningen, ja kanske slutet, på den storyn medan jag ändå håller på. Butiken i Piteå vägrar sälja stolarna till oss eftersom de nu även hittat ett bord som passar till och vill nu sälja allt komplett. VAFALLS???!! Det är ju ändå VI som har BESTÄLLT de där satans stolarna FÖRST!!!! Vi BETALADE ju för dem först, sen att vi lämnade tillbaka det vi fått var ju bara för att det inte skulle finnas några andra stolar. Sen har MATFORS JÄVLA AMÖBOR inte SAGT att vi ville ha stolarna, säger iaf Piteå, så nu står vi där. Matforsbutiken vägrar även att köpa hela kitet i Piteå för att sedan sälja stolarna till oss. Vi kan få köpa bordet om vi vill och andra stolar om vi kan hitta några sådana. I så fall ska det ske med en FET rabatt, annars ska jag tala om ett och annat och aldrig mer sätta min fot där. For real!

Tjejmilen

Jag hinner fan inte blogga om allt som rör sig i mitt huvud just nu. Jag har fullt upp med att lata mig och ha semester.

Det jag åtminstone kan delge er är att jag, idag, har anmält mig till Tjejmilen. Den grupp jag anmälde mig till är tidtagningsgruppen som ska klara loppet under 55 min. Jag tror att det kommer gå ganske bra bara jag BÖRJAR TRÄNA!

Tyvärr har det varit vansinnigt dåligt på den fronten den sista tiden. Blev ju sjukling med halsont och skit efter Tallinresan så jag vågade mig inte på en joggingtur. Efter det har jag inte känt mig riktigt kry.
Känner mig fasligt slö, ofokuserad och in i märgen trött. Så ska det väl inte vara på semestern? Eller är det då man stannar upp, tar sig tid till att känna efter hur man egentligen mår? Jag mår ju inte dåligt, jag har en fantastiskt bra semester på alla tänkbara sätt, men det är bara det att jag inte orkar ta mig för någonting.

Ångest får jag över att jag varken äter, dricker eller tränar som jag borde. Känner mig som en köttbulle som aldrig slutar svälla. Ja jag VET att jag inte ska tänka eller känna så men det kan inte hjälpas. I do it anyway!
Däremot försöker jag tänka att det här är BRA. Det ÄR BRA att vila och unna mig själv att slarva lite, det kommer göra mig mer motiverad att dra igång på allvar igen efter semestern.

Imorgon tänker jag i alla fall försöka mig ut på en löprunda om det inte öser ner vill säga. Måste ju snart testspringa en mil för att se var jag ligger. Ifjol sprang jag nog på 50 min tror jag, det borde jag väl hamna på nu också i slutändan tycker jag. Håller tummen för att träningsglädjen kommer infinna sig!

Just nu ska jag dock lägga mig i soffan och fortsätta köttbulla mig! Hör att det är Foo Fighters unplugged på TV:n...HAVE 2 RUN!

Time of my life

Midsommardagsfest med världens bästa gäng!

Jag vet inte riktigt var jag ska börja att berätta, jag är fortfarande STONEHIGH av eufori efter helgens bravader. Har 250 vansinniga kort som jag GÄRNA skulle dela med mig av, men eftersom jag inte riktigt vet var gränsen går för rumsrent så väljer jag bara några få och snälla :)

Dessutom vet jag inte hur gärna de andra vill florera med sina nunor här.

I alla fall. Jag hade the time of my life, roligare än roligast, jag skrattade mer än mest och hade kunnat ta hela världen i famn den kvällen. MEIN GOTT vad fullständigt UBER-ROLIGT jag hade! Med mig, Piff, vid barnbordsplatsen hade jag Therése, Puff. Vi kände oss som dem i alla fall, lägg därtill höga som hus, fulladdade som nyaste Duracellbatterierna. There you have it folks!

Nu var det ju inte bara VI på den där festen, även fast vissa kanske kände det så hehe. Jag vill tacka er ALLA, ni vet vilka ni är, från den yttersta cell på min lilltå till det längsta och mest sönderblekta strået på mitt huvud.....I´M IN LOVE WITH YA ALL AND I WANNA TAKE U HOME! :) Faaaast det kanske räcker med att dra ihop en fest Å DET SNARASTE igen, eller vad säger du The? :)

Helgen fortsatte in i en vecka full med solsken, bastu- och flottebad, mys med nära och kära, ja det är inte KLOKT vilken bra semester vi haft hittills!! Mer bilder kommer, var så säkra!

Midsommar is the shit!

Glad midsommar önskar familjen Johansson/Sjökvist

Det är ungefär detta vi har sysslat med hittills och idag fortsätter det i samma anda, det är bara festfolket vi har bytt ut :) Kälen hägrar och med det umgänge med en älskad skara familj och vänner. Viskansparken ligger risigt till i år, klackeskorna är nedpackade och det är risk för hål i dansgolvet. TJOOOO på er och fortsatt trevlig midsommar! Jag återkommer med mer dokumentation i form av bilder och en hel del berättelser :)

Picasa kan aldrig gifta sig med min dator!

Iknäll när min dator tyst vandrar ut på ängen för att plocka sina sju eller nio blommor är de DEFINITIVT INTE Picasa han kommer att tänka på. Han och han, min dator kan lika gärna vara en HON men det jag är helt säker på är i alla fall att Picasa är en HON och att hon har ständig pms och bara är ute efter att jävlas! Jaja, okej, programmet är säkert skitbra men INTE. TILL. MIN. DATOR. Eller till min kamera för den delen.

Idag skulle jag försöka att lägga in bilder som jag tog igår på Alfreds födelsedagskalas. Jo tjena! Satt halva förmiddagen och försökte lägga över dem men VARENDA GÅNG som jag skulle gå tillbaka och hämta nya kort så BÖRJADE DET OM ATT KOPIERA bilderna. Vafan jag SÅG ju bilderna mitt framför mig!! Varför i helvete måste det då BÖRJAS OM?? Så efter fem försök och tre omstarter gav jag helt enkelt fan i det. Jag får lägga in korten när jag har tid och jag lovar att ni kommer få bevittna att jag lyckats!

Igår bakade jag och Arne 16 st midsommarbakelser. De hade ni också kunnat få se bild på men om ni hängt med från starten så fattar ni att it ain´t gonna happen! Jag blir så förbannad när man läser i receptet och först och främst så står det att processen tar två timmar. Det gjorde det inte, snarare hela kvällen för två orutinerade konditorer som vi. Sen ser de inte likadana ut som på bilden. På bilden ser de söta, ätliga och aptitliga ut. Våra ser ut som Spöket Laban som just skrämt skiten ur ett barn. Jag hoppas dock att de går att äta! Fick modifiera fram en mousse på egen hand då det i receptet påstods att man kunde göra en citroncreme........det kunde inte jag i alla fall då det mest blev en pissgul sörja. Skam den som ger sig. Idag och imorgon har jag försökskaniner som ska äta. Tur att de serveras efter all snaps!

Ha en underbar midsommar allihop så ses vi on the other side av ljuset!

Men jag VILL ju fråga!!

Idag ringde mormor till mig. Nu kanske ni undrar vad i allsin dar DET måste uppmärksammas, men då måste jag bara be er att ha i åtanke att detta händer ungefär tre gånger per år. Om ens det. Det är inte det att hon inte bryr sig utan det är fanimej stört OMÖJLIGT att få in i hennes söta nypermanentade skalp (nej för er som märker ord, det ÄR INTE hennes SKALP som är permanentad men det LÄT liksom SÖTT) att det INTE ÄR DYRARE att ringa till mig än att ringa till brorsan som bor 100 m bort. Stört omöjligt! Hon är tjurigare än en....ja jag kan nog inte beskriva det med ord....det ÄR helt enkelt DYRARE, det MÅSTE det vara! När jag försöker övertyga så skrattar hon bara som om det var JAG som var tokig?! Men söt, det är hon och det kan ingen ta ifrån henne!

I alla fall. Hon ringde och ville höra om jag hade fixat att baka bondkakor. Det ska tydligen vara halvt om halvt omöjligt om man inte har den rätta knixen. Nej jag har inte vågat än men jag SKA!

Det jag egentligen ville komma fram till är detta:
Mormor är den enda som är kvar av "de äldre" i min släkt. Hon har alltid funnits där. Hon slet sitt hår när hon var barnvakt åt mig och min kärebror, det var ingen lätt match vill jag lova. Hon var den som jag sov över hos typ varannan helg när jag växte upp. Hon bakade Gretas kryddmuffins och kom in med en frukostbricka så att jag fick fika samtidigt som jag såg på tv. Hon är den som håller stegen när jag står en herrans massa meter upp i luften och målar. Inte för att det skulle hjälpa om jag skulle trilla ned, men hon vill liksom vara med ändå. Hon är den som stoppar hålet i mina vantar när de gått sönder. Hon tipsar om hur man kokar lingonsylt, vattnar blommor, ja you name it.

Jag har alltid haft någon att fråga när jag har undrat. Vissa kanske tycker att man ska klara sig själv,inte fråga så mycket utan try and error. Nu är det ju så att JAG TYCKER OM ATT FRÅGA! Speciellt när det kommer till min mormor. Hon pysslar på med sitt hus, krattar gräs, klipper gräs, tar bort all sten som plogbilen vräkt ned på gräsmattan så att det ska gå att klippa där, men hon har inte så mycket umgänge med andra människor. Därför tycker jag det är viktigt att fråga henne om saker. Jag vill att hon ska känna sig behövd. Jag vill att hon ska känna att hon kan hjälpa till, att någon förlitar sig på hennes kunskaper.

Min mormor är den sötaste jag vet och jag kommer fråga henne tills jag inte har några frågor mer. That´s it!

Beslutsångest som vanligt!

Jag var nog inte menad till att bli tjej. Efter många års grubblande är detta numera ett lätt konstaterande. Eller, jag GILLAR ju att vara tjej men OGILLAR vissa saker som ska vara "typiskt tjejiga".
Som idag till exempel. Tjejer "ska" väl gilla att shoppa? Nu skriver jag egentligen något som jag verkligen hatar, att generalisera, men jag måste om jag ska kunna spinna vidare på mina funderingar. Jag HATAR verkligen att shoppa, på alla sätt och vis! Okej, jag ska inte ljuga, visst fan tycker jag att det är ROLIGT att hitta schyssta kläder eller inredningsprylar eller vad det nu kan vara så länge jag inte MÅSTE, men jag HATAR alla dessa beslut!

Idag stod blommor till trädgården på listan. Jahapp. Till och med jag har insett att nu kan man faktiskt sätta vilka blommor man vill för de kommer inte att frysa men redan där har vi ett stort problem. Det blir ju ÄNNU fler blommor att välja bland! Till råga på allt så hade jag mindre än en timme på mig att bestämma vilka jag skulle ha, var de skulle placeras samt hur många jag behövde. PUH! Rafsade åt mig ett gäng, diskuterade med Arne om valen. Han pekade på alla och tyckte de var fina. Vilket de också var men jag måste ha en tanke bakom. Det hela slutade med att, efter att jag valt, hämtat, vänt och vridit på de flesta, bara tog de som jag visste att jag alltid kommer att älska att plantera, Snöflinga eller vad det nu är de heter. Lättskötta, hänger sådär härligt fritt och vilt över kanten och de blommar hela sommaren. That´s it for now! Resten får jag nog konsultera fram genom expertisens hjälp som kanske kommer imorgon :)

Andra saker som jag har funderat på under en slö dag i solen:

Spindlar. När de spinner ett nät, som de nu hade gjort på vår skottkärra, och vi hämtar skottkärran så att nätet är spårlöst försvunnet när spindeln ska hämta sitt käk (som satt fast i nätet). Blir han sådär lagom brydd och bekymrad över var tusan middagen tog vägen? Tror han att han fått en släng av alzheimers? Eller tänker han bara "shit happens" och så spinner han vidare på ett nytt nät?
Jag bara undrar liksom.

Och med det mina vänner ska jag tömma snoken på snor och ta mig lite kvällssnacks!

Brolle

Jag vet inte på vilket sätt jag mer ska förklara detta än.........APSNYGG!! För att låta som en fjortis. Men det är det bästa ord jag kunde komma på som ligger närmast till hands. Den här mannen är helt enkelt utomjordiskt sexig med en vansinnigt bra pipa. Låtarna.....njaa.....jag kunde kanske en av femton, vilket inte riktigt motsvarar min position a la "bredbent- längst- fram -vägrar-låta-någon-sabba-mina-bilder" stuket. Det var även svårt att HÖRA låtarna då publiken mest bestod av damer i olika åldrar och som tjöt konstant, då de inte lyckades formulera en hel mening som lät typ "AAAOOOUUUÅÅÅÅAAAA ASSÅ FATTAR DU HUR UNDERBAR DU UÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄHÄÄÄÄÄRRR!!"

Ja jag tror faktiskt att han fattar det. Dock måste han ha cred för det sättet han hanterade det på. Lagom tillbakalutad, lite "nära men ändå långt borta". Han skapade kontakt utan att så mycket som titta. Musikaliskt sett var detta inte min höjdpunkt men jag kommer att minnas sista låten när alla i bandet får sjunga "Jag är född i en liten by" och man verkligen SER allt det vackra komma fram.

Jag är såld. Jag är såld på att någon som verkligen förtjänar framgång får det och lyckas förvalta det så bra.

Bästa kommentaren under resan?

"Ser du inte var xxx sitter? Gå och sätt dig med honom!"
När en kille ville komma och uppleva Brolle tillsammans med sin flickvän. Hon var inte lika sugen på det :)

Band vi såg

Vi såg en hel del band men de jag mest kommer att komma ihåg är Gil Edwards and the Knuckleheads. FRUUKTANSVÄRT tight och snorbra band som spelade lite åt Shawn Mullins-hållet, dock lite hårdare hard-core kind of country.....Ja ni får nöja er med den förklaringen :)

Sån´t vi gjorde

Dansstilar

Classic car cruise parade 10-06

Skepp O´Hoj landkrabbor!
Nu är vi hemma från en oförglömlig resa till Tallin. Jag lägger upp lite mer eller mindre sorterade bilder med staaarrttt.......NU! Håll till godo!

Människor vi såg

Upplys mig please!

Jag vet att jag brukar tjata om att jag inte hänger med på vad som händer i världen. Idag är ännu en sådan dag när lampan tänds och maskineriet börjar snurra.
När jag och Arne åkte i bilen hit till Kälen började vi prata om bl a kungafamiljen. Jag sa att jag inte kunde bestämma mig för om jag var för eller emot eftersom jag har alldeles för dåliga kunskaper om vad det egentligen är de gör! Jag förstår att de är ett ansikte utåt för Sverige men jag vill ändå ha mer konkreta uppgifter. Om de skulle ransoneras bort, vad skulle det ha för effekt för Sveriges del?

Zappade fram Carola igår på tv:n. Hon sa att om alla bara visste vad kungafamiljen gör för Sverige så skulle vi förstå att kostnaderna för dem var värt det. Men det är ju just det! JAG VET INTE vad det är de gör!! Varför är det ingen som kan upplysa oss vanliga dödliga om det? Så kan jag också kanske skapa en uppfattning om jag vill ha dem kvar eller ej. Man kanske kan googla på det, vad vet jag? Detta skall genast undersökas! I´ll be back!

Vi pratade även om att vi sällan skriver för hand numera. Det mesta sker ju via datorns värld. När det väl sker får man fan anstränga sig för att få det läsligt! Hur funkar det i skolorna nu? Har barnen skrivstil på schemat? Eller är det T9-funktionen som ligger som prio ett?

Utvecklingen går ständigt framåt. Idag har vi satt potatis med en potatissättarmaskin....eller vad det heter. Vi slipper i alla fall gå krokiga och upprepa mantrat "En fot emellan" som vi gjorde förr. Fast det var lite charmigt också. Alla samlades och hjälptes åt. Jag gillar det konceptet och är väl en av få i familjen som faktiskt tycker OM att plocka potatis när hösten kommer! Fast det där mattas av mer och mer. Ju mer man har att göra, desto mindre önskar man sådana här tidskrävande saker. Enklare att gå på ICA och roffa åt sig en säck. Enklare men dock inte charmigare!

Träningen hamnar på efterkälken just nu. Jag känner mig mest trött och ofokuserad. Kanske ska ta och anmäla mig till Tjejmilen så att jag får något att jobba mot? Har så förbannat svårt att komma iväg när Arne är hemma och vi har en massa saker inplanerade. Lättare att tänka "Det är ingen mening att bara springa EN gång när vi ändå ska iväg och jag inte hinner mer." Lätt men dumt! Försöker tänka att det är bra att vila ibland också även fast jag mår bäst NÄR jag tränar.

Nu blir det snart middag hos mama and papa!

Klockor skall ringa

Är jag en av få? Är jag en minioritet? Som inte har följt svängarna kring kronprinsessans bröllop och som inte kommer att se ceremonin på lördag?
Jag har allvarligt talat inte fäst så stor vikt vid det förutom att jag noterade att det skulle upp lite öltält och underhållning på torget i helgen vilket naturligtvis intresserar mig Å DET GRÖVSTA! Som tur är var det inga av intresse som ska underhålla och dessutom är jag på en mycket viktigare tillställning, Brolle on a boat that is höhöööö!
Därför får väl Aftonbladet hålla mig uppdaterad som vanligt :)

Idag har vi motionerat. Jag fick, halleluja för det, med mig Arne på en lurig promenad. Lurig därför att jag lockade med att vi skulle ta en promenad och kolla om det fanns några tider lediga på tennisbanan. Am I clever or what?! Så det gjorde vi och med det fick jag en skitsnygg solrand på bröstet av mitt linne. JAG! SOLRAND?! Jag som ALDRIG har en solrand annat än den som täcker de mest väsentliga delarna av min kropp. Jaja, en smärre förlust, det är inte hela världen.

Tennistid fick vi och efter det klippte vi gräset. Det är smått besvärligt på sina ställen. Ingen som har 150000 spänn att skänka oss till en stenmur så vi slipper klippa i vinkel? Ingen? Nähä!

Annars har det inte hänt så mycket i vår residens den här veckan. JO! Vi har ju köpt en EGEN kamera!! Så nu slipper vi snylta på brorsan och The. Jippi oss!!

Nej nu har jag inget mer att berätta för dagen. Nu blir det filmtime!

Halvvättern 2010- CHECK!

Äntligen hemkommen efter en riktigt trevlig roadtrip till Motala. Resan ned var överjävligt regnig och blåsig. Jag körde större delen av sträckan, som tur var hade det värsta regnet dragit förbi så det var inte fullt lika hemskt som jag först sa. Snacka om misströstan ju närmare Motala vi kom, vi var bergssäkra på att vi skulle få samma skitväder under vår cykeltur som de duktiga brudarna som cyklade Tjejvättern. Pilutta oss!



Klev upp klockan sex på söndagsmorgonen......gluttade ut genom fönstret......hmmm.....INGET REGN?!!!! WOOAAHH!!!! Åt en rejäl frulle med kaffe, macka, yoghurt, musli, ägg och juice. Efter det var det dags. ÅNGEST!! Hade jag så vansinnigt mycket. Min startgrupp skulle dessutom starta fyra minuter efter resten av mitt gäng så första etappen bestod av att jaga jaga jaga.
Dock var det riktigt bra arrangerat. Många startgrupper vilket resulterade i en obefintlig trängsel. Skönt för en orutinerad cyklist som jag.



Hann ikapp mina medsystrar rätt snabbt. Kom ut på slätten. MOTVIND!! NÅT SÅ DJÄVULSKT!! Slet och trampade som en galning men tyckte ändå att jag inte kom nånstans. Efter en stund insåg jag att det här kommer bli kämpigt om jag inte får lyssna på lite musik. Upp med mp3-spelaren ur fickan. Lyckades peta igång den, ned i fickan igen. Plötsligt blev det ett jäkla liv på cykeln och TVÄRSTOPP!! Hade väl lyckats tappa mp3-spelaren ur fickan, in i hjulet och där låg den och skrällde med snören och allt i ett enda virrvarr. SNYGGT JOBBAT MALIN! Lyckligtvis funkade den så nöjd och glad fick jag igång den igen men stoppade ned den i magväskan och drog igen dragkedjan för att undvika nya missöden.



Höll på att orsaka en olycka då jag, novis som jag är om cykelkulturen, vek ut för en omkörning utan att se mig om och höll på att bli överkörd av fyra racerförare. Efter det var det jag som såg mig om KONSTANT!



Fick beröm av en superracercyklist också. När jag jobbade tungt för att ta mig om en annan gled han förbi, skrattade och sa: "Bra jobbat."
Nej det var nog inte beröm, snarare en vänlig form av sarkasm :)



Motvinden höll i sig i tre-fyra mil ungefär, sen blev det en kilometerlång uppförsbacke som heter duga. Passade mig perfekt då jag lätt blir uttråkad av att mata mil på mil på en plan, kal, blåsig slätt. Överlag så var det en riktigt trevlig bana att köra. Ska inte heller klaga på vädret då det dagen innan hade stormat och tokregnat. Så med det i bakhuvudet teg jag och log stilla.



Åt som en galning gjorde jag också. Vid varje depå mulade jag i mig blåbärssoppa, saft, bulle, saltgurka och banan. Blev inte hungrig en enda sekund på hela dagen! Dessutom hade jag mina hemgjorda energibars också som jag hade delat ut bland gänget.



De sista tolv milen var ett helvete för min rumpa, ja hela min nedre region! Hade ju aldrig cyklat på den cykeln som var så smal så att det enda som tog emot var mitt bäckenben. Härligt! Det gick ann större delen av tiden men de sista tre milen var på ren tjur. Smärtan sköt ut i högra lårets baksida, ned mot knäet. Vänster fots tår domnade bort och jag stod långa perioder med känslan av att här blir det fanimej aldrig mer något sex!! Men jag kämpade på! Trots att det kändes som att jag hade fött en elefant och skitit ut en flodhäst. Och bevisligen gick det bra!



Med en tid på sex timmar och tio minuter måste jag säga att jag är nöjd. För att vara första gången. Sjuk som jag är tänkte jag ändå att "Fan att jag inte klarade det UNDER sex timmar." Men den tanken förkastade jag snart. Fick ett sms av Arne så fort jag gick i mål som gjorde att jag började gråta för jag blev så rörd.



Känner mig otroligt rörd, glad och tacksam för ALLA NI UNDERBARA VÄNNER OCH FAMILJ som har tänkt på mig hela dagen, följt mig via nätet, hejat på och sms:at. JÄTTESUPERTACK!!
Det betyder oerhört mycket för mig. Oftast så känner jag mig så ensam om sådana här grejer eftersom det inte finns så många andra jag känner som har detta som intresse. Därför betyder det extra mycket när jag vet att ni tänker på mig ändå, trots att ni inte kanske fattar varför jag vill plåga mig själv :)

Mina resultat kan ni för övrigt läsa HÄR. Nu ska jag inviga semestern med Arne!

Omyndigförklarad

Igår ringde det på vår hemtelefon.
"Malin" svarar jag.
"Hej jag heter bla bla bla och ringer från Telge Energi."
"Hejhej."
"Är dina FÖRÄLDRAR hemma?"
"Nääeee."
"Hmm nääähää, vet du när de kommer hem? Eller få se....går det bra om vi provar att ringa en annan dag?"
"Ja det går jättebra det."
"Okej. Tack så mycket. Hej då."

MOOAAAHHAHAAAAA!!!! Att jag SER yngre ut än vad jag är men what the fuck?? LÅTER jag som en treåring också?! Det är ju för fan JAG som står på elabonnemanget! LÄSTE hon sig inte till det? Well well......roligt var det i alla fall och något jag kommer köra konsekvent med hädanefter!

Arne ringde Matfors amöbor idag. Stolarna ska tydligen skickas till ett centrallager, vidare till butik och sen då förhoppningsvis hem till oss. Men det är ju klart, de KAN ju hamna hos en annan kund, bli stulna, itusågare eller helt enkelt totalt bortglömda vilket är en högst trolig orsak. Arne läste ett omdöme på Eniro där det stod att de var svåra att ha att göra med och om man skulle reklamera något var det bäst att spela dum. Han trodde först att det var mitt verk men icke :) Jag har svårt att tro att vi kommer att få sitta vid det där bordet före jul ändå.

Idag startar vår semester också men jag tänker inte fira in den förrän på söndagkväll. Då är jag förhoppningsvis i mål, välbehållen, efter en mysig, regnfri cykeltur. YEEAH RIGHT! Det ska REGNA hela söndagen har jag läst. Har även läst att det ska bli uppehåll men det tror jag mindre på. Orkar inte fundera så mycket. Ska packa nu, dricka lite vin (bra att kolhydratladda haha), och drömma mig vidare till måndag.

Jag återkommer om hur det går för mig!

Facebook-status

Jag har ett tics.....eller åkomma...eller mani. Kalla det vad ni vill men jag blir VANSINNIG på hur DÅLIGA vi svenskar är på att uttrycka oss korrekt i tal och skrift. Då det gäller tal är jag själv ingen ängel, jag skulle nog dö på fläcken om jag verkligen fick höra alla "bah" och "liksom" som jag slänger hej vilt omkring mig. Det är ju dock en vanesak och lite av en reflex så det har jag överseende med, både när det gäller mig själv och andra.

Det som retar mig till vansinne är folks oförmåga att påta ihop en väl sammansatt mening. När jag plöjer igenom olika statusar på Facebook möts jag av meningar likt denna:

"Genom frysen efter x antal timmar....bla bla bla"

Vad ska du genom FRYSEN att göra? Har jag lust att skriva då. Okej, det där var en ofarlig en men här kommer en riktig rysare:

"...bilen startade inte tur man har snälla grannar fick skjuts till dagis...men bilen fungerade fortfarande fick åka lastbil med sambon till jobbet. Sambons bror och svägerskan hjälpte mig och bogsera bilen till Ånge..så nu är det bara att vänta o se vad felet kan vara...antagligen bensin pumpen som är i tanken som är trasig"

Eehh..nä jag orkar inte kommentera ens. Eller jo. Skulle kunna mangla sönder den där meningen, eller vad jag ska kalla det, med rödpenna. Är det verkligen TANKEN som är trasig? Nä förmodligen inte. See what I mean?

Jag gnäller INTE på folk som har dyslexi eller andra typer av stavningsproblem, det är INTE DERAS FEL! Det jag GNÄLLER PÅ ÄR folks lathet, de orkar liksom inte ens sätta punkt eller stor bokstav. Istället blir det en hel jävla obegriplig soppa av något som borde vara enkelt och snabbläst. Jag menar, ens Facebook-status ska väl inte vara en hel roman full av konstiga stigar som inte ens bildar något begripligt??

Okej jag VET att jag är värsta svenska-polisen men ni vet ju att jag tycker att det är roligt att reta upp mig på saker.

Från det ena onda till det andra. SHIT vad jag har träningsvärk i vaderna idag!!!! Snacka om att det där intervallpasset tog bra igår! Hade tänkt bege mig ut på en lätt joggingtur idag, aktiv vila ni vet, men jag tror att jag måste passa på den.
Istället ska jag testcykla cykeln som jag lånade igår. Om jag törs, det är en riktig värsting med hydraulstyrda bromsar osv osv....Vem vet, den kanske bemästrar mig och tar över totalt? Lite lurigt är det allt. Vad hände med tiden då en cykel var två hjul, en ram, ett styre och en sadel? Nu är de ena riktiga monster som nästan tänker själva.
Blir dock bara en testrunda. Tänker vila mig helt tills på söndag.

Förutom det så blir det ett Birstabesök där jag ska socialisera mig och träffa Sara, något som alltid gör mig extra glad. Sen blir det hem och baka bullar till Kälens midsommarfirande. Eftersom jag inte kan vara med och hjälpa till tänkte jag bidra på annat vis. Om jag lyckas.

Så typiskt mig!

Jag har inte ens genomfört det där förbannade cykelloppet än, men redan nu har min hjärna börjat forma en ny träningsperiod där jag fokuserar på Tjejmilen!
Har skrivit ut ett träningsförslag som jag så smått tänker följa med start IDAG. IDAG!? Och jag som sa till mig själv att jag skulle VILA mig i form tills på söndag, yeah right!
Men jag har ju faktiskt redan börjat släppa det där med cyklingen, det får gå som det går liksom. Har fått lånat en cykel av världens snällaste tremänning också, så att hjulen skulle trilla av eller att växlarna slår slint känns som en minimerad risk nu. Dessutom verkar det som att det blir regn men det tänker jag också strunta i. Säkert är i alla fall att jag inte kommer att trilla av pinn och dö om det regnar eller om jag måste bryta av någon anledning. Just nu är kraven på mig själv väldigt små. Brukar ju dock ändras till slut:)

Så idag har jag alltså sprungit ett pass som indelades i korta intervaller, upp-och ned-värmning och en explosiv fas där jag sprang väldigt korta sträckor och med kort vila. Totalt en timme blev det. Det var RIKTIGT skönt att jogga saaaakta sakta på uppvärmningen, kändes som att jag kunde springa hur länge som helst då! Ska faktiskt testa att springa längre än en mil någon dag, i den takten alltså.

Idag har jag även varit och hälsat på Erica och Rocky. Tog ett av världens kanske charmigaste kort på honom, men det har jag i mobilen så jag får ladda upp det en annan dag.
Har boostat min mp3-spelare med lite ny musik så nu kanske jag känner mig laddad för somamrens träning! Har ni några tips på bra träningslåtar förresten? My mind is empty!

För övrigt så kommer detta att bli en bra vecka överlag. Den trevligaste nyheten blir att EEEEEMIIIIL min lilla snoickebo kommer och hälsar på oss på torsdag!!!!!!! ME HAPPY!!!!! Han kommer att bli bjuden på lite middag, kaffe och skitsnack....ÅÅÅHHH ska bli så skoj!!!!

Auf Wiedersehn mina vänner!

Ännu en härlig dag.....på jobbet!

Snart är det semester och den är välkomnad som aldrig förr! Ser verkligen fram emot FYRA HELA veckor, jag och Arne, där vi gör enbart sånt som vi VILL och inte MÅSTE!

Sånt som jag ser mest fram emot i sommar:

• Vår semester....naturligtivs vilket innefattar delar som kommer nedan
• Rock at sea-kryssning till Tallin
• Måndagen efter Halvvättern...när allt är över och man får förhoppningsvis känna sig jävligt nöjd
• En tripp till norska gränsen, ja nära den iaf, där Arnes pappa jobbar. Uteliv, stugboende, kajakpaddling, fiske, umgänge....aaaahhhhh balsam för själen
• GATUFESTEN!!!! Behöver inte säga något mer där tror jag
• PINK I GÖTEBORG tillsammans med världens bästa och mest underbara: Kärebror och Therése
• ROXETTE och diverse tillhörande band
• Midsommarhelgen vilket innefattar midsommaraftonsfirande hos oss samt en nöjestripp till Viskansparken på midsommardagen.....LET´S ROCK!
• Grillfester och skönt umgänge med goaste vänner
• Förhoppningsvis en hel del sol och bad

Ja är inte DET saker att dra på smilbanden och värma själ och hjärta med så säg! Det är konstigt hur det kan svänga, sättet man känner sig på alltså. Jag är extremt styrd av sånt som händer runt omkring mig har jag märkt. Eller, oftast så flyter jag bara runt, guppar som en gummibåt på öppet hav. Jag dras med i med- och motgångar, till synes helt oskadd och ostött, reflekterar ibland men till största delen ligger nog min humörkurva på stadigt plus. Tills så en dag jag upptäcker att jag känner mig totalt värdelös, misslyckad, allt går emot mig, ingenting roligt händer osv osv och så ökar det bara lavinartat.

Igår när jag cyklade hem kom jag på att jag lever mitt liv precis som jag cyklar eller kör bil. Högsta växeln i, järnet framåt, jag måste ligga först, vara bäst, prestera bättre än sist, se till att inte bli omkörd.......ja ungefär så. Det är ingen vacker tanke. Jag måste bli bättre på att känna lugnet, stressa av (fast att jag egentligen inte har något att stressa upp mig för) och känna att det går nog bra ändå. Jag har ett problem i att jag alltid måste få synliga resultat vare sig det gäller träning, jobb, hobby och fritid. När är nog nog liksom?

Anyway, jag vet ju åtminstone om att det är såhär. Frågan är bara hur jag ska tagga ned.

Plötsligt händer det

Efter att ha haft en liten uppförsbacke mentalt den sista tiden så kan jag ikväll meddela att jag känner mig riktigt GLAD! Detta av olika anledningar:

Först och främst så har jag fått ett mail om att de där Matfors Möbler verkar ha lyckats vaska fram alla försvunna delar så sim salabim har vi snart (förhoppningsvis) en komplett köksmöbel.

"Det var en anställd i Umeå som hade tråkigt och sökte igenom deras lager en dag och där hittades alla delar."

Som hon så fint uttryckte sig :) Skit detsamma, skiten ska HIT HEM TILL OSS. Först DÅ blir jag RIKTIGT NÖJD! Men visst var det en humörhöjare av rang ändå!

Sen har jag även fått veta en rolig sak på jobbet idag. Jag vill inte riktigt säga vad det är än eftersom det inte är klart men det har att göra med att jag, med min blotta personlighet och sätt att vara, verkar ha uppmärksammats så förhoppningsvis väntar en utveckling där!!

Cyklade till och från jobbet idag. Kändes sådär lagom skoj att hoppa på cykeln efter tolv timmar på jobbet men det gick bra faktiskt. Blev piggare om inte annat! Däremot verkar min cykel inte vara så pigg. Envis som jag är skulle jag helst cykla loppet med den bara för att visa att "joho det gick visst!", men förnuftet säger att det kanske inte är sådär skitkul att komma några mil och sen få bryta för att cykeln pajat. Så nu tror jag att jag ska ta och ringa ett samtal och se om jag får låna från proffsen istället.

Nu ska jag sova. Ville bara säga att jag gör det med frid i sinnet :)

Att vara ledsen

Jag har just kommit på att jag har riktig skrivdiarré när jag är jävligt förbannad eller vansinnigt glad, men när jag är ledsen så blir det helt plötsligt stopp. Jag vet inte varför. Det kanske är lite så att vara ledsen är mest personligt, man lämnar ut hela sig själv, jämfört med att vara förbannad eller glad. Det är ju både sunda och vanliga känslor som visar att man reagerar och känner. Men att vara ledsen däremot. Jag skriver hellre en låt om det för att få ut det ur systemet men då det var länge sen jag skrev en låt så finns det risk för att det bara stannar här inne och gror.

Idag har jag inte lust med någonting alls. Jag har plockat i den där förbannade vedhögen men det känns så tröstlöst när den aldrig krymper någon gång. Istället går jag bara och funderar och retar upp mig. Allt känns orättvist och jag känner mig som en riktigt tjurig unge. Skulle vilja ringa och se om någon vill umgås med mig men så tänker jag att vafan ska JAG ringa hela tiden?! Ja, jag har ett skiftjobb men jag har inte dött liksom. Det går faktiskt att testa, jag kan vara riktigt ledig. Ja, jag sa att jag var gnällig idag, deal with it!
Vid närmare eftertanke så är jag nog inget bra sällskap idag heller så jag tror nog att jag återvänder till min vedhög där jag kan kasta trän på foten och bli mer arg.

Dammsuger Blocket

Jag har funnit en ny passion. BLOCKET! Vilken fantastisk sida att botanisera i eller på eller vad man nu säger. Jag scrollar sida upp, sida ned och förundras, förfasas och förbluffas. Kan man verkligen sälja allt? Och vad är förtjänsten att sälja något för 30 spänn när annonsen kostar nästan detsamma?

Har letat som en galning efter matsalsmöbler och plöjt igenom 37 sidor med diverse mer eller mindre intressant. Det är inte KLOKT vad folk säljer! Hittade några eventuella fynd, vi får se hur det går med det.

Letade även för skojs skull efter vandringskängor. Det fanns ett flertal till riktigt schyssta priser (jämfört med nypris) men det räcker ju inte att priset passar plånboken, skon måste ju passa foten också! Haha nu lät jag som min mamma: "Jag vill ha en sko som..." Vafan man vill väl alltid ha TVÅ skor eller ETT PAR skor?! Retade henne alltid för det.

Ser det som en prestige att hitta något som jag behöver till ett riktigt bra pris. Jag jobbar på som man säger.

Idag har jag inte gjort mycket. Eller jo, egentligen så har jag väl det. Klev upp klockan tolv, drack kaffe och åt äggmacka. Sen var det bara att bege sig till den lilla fina vedhög som blockerar vår infart. Det är inte BARA att plocka in veden kära vänner oooonej! Här ska sorteras, torr ved i kärran, fuktig ved ska ligga kvar. Vore ju så mycket enklare om det bara vore att skotta in vedträ på vedträ men pappas förmanande finger pekar med hela handen....mja. Den får inte inte iiiinteee vara blöt. Blöt. Hur fan vet jag när den är FÖR blöt för att tas in då? Räcker det med att den är lite småfuktig på ena sidan eller ska jag räkna det som otorrt när det rinner av den? Okunnig äro icke att föredra när det kommer till viktiga saker som dessa.
Tappade även ned mobiltelefonen i högen så det blev till att ringa till den, smyga, lyssna, leta innan jag hittade igen den i ett lagom stort hål.

Såg en jävligt bra reklamfilm idag, den om Oreo (heter kakorna så?). "Vrid. Slicka. Doppa" var deras slogan. As simple as that! Jag vet inte, är det bara jag eller finns det fler med skruvade hjärnor som lätt associerar detta till något HELT annat? I så fall står jag åtminstone för det!

Imorgon står mer vedkastning på schemat. Feel free to jump in and join!

Ny infallsvinkel

Något som jag har funderat på väldigt mycket på senare tid är hur jag lever och vad jag egentligen vill få ut av min tid på jorden. Kan tänkas som en djup och smådeprimerande tanke men det är inte alls så jag menar.

Vi har lagt ned all tid och alla våra pengar på att renovera och fixa med huset ända sedan vi köpte det. Det har varit roligt, svårt, jobbigt, tidskrävande och alldeles underbart, som en bal på slottet nästan haha. Nu börjar jag undra vad tusan vi håller på med? Missförstå mig rätt här nu, jag tänker inte alls gnälla eller vinkla det här negativt på något sätt, men det är en reflektion som kommer åter, mer och mer på senare tid.

Jag vill vara ute i naturen, fjällvandra, se saker, uppleva nya saker och platser, se solen gå upp och ned på trehundraelva olika ställen och sätt etc etc. Vi har inte gjort NÅGOT av dessa saker sedan vi skaffade hus.
Att skaffa hus var iofs det bästa som vi gjort hittills, jag ångrar det inte en enda sekund men det är lätt att man tappar fokus på det viktiga här i livet. Nej jag kanske inte behöver den där mattan för flera tusen, eller att allt ska matcha från topp till tå. Jag kanske klarar mig med en kompromiss och istället använda pengarna till att GÖRA något som har betydelse för framtiden?

Det är så lätt att bli indragen i livet där allt ska vara perfekt, tiptop. Det ska vara fina bilar, fina hus, fina lägen på husen, fint inne, fint ute, pool, badtunna, bastu osv osv.......GHHHAAAA!!! Man blir helt snurrig av att snurra runt i detta ekorrhjul så nu vill jag KLIVA AV för en stund! En väldigt lång stund.

Visst skulle det vara fint att vara ekonomiskt oberoende, då kunde man ju ha BÅDE OCH. Man skulle inte behöva välja. Det fina i kråksången är nog ändå att det man sparar pengar till och värnar om betyder så mycket mer när man verkligen har kämpat för det. What it all comes down to, är att jag vill värna om själen och nu är det dags att börja boosta den rejält!

Det kommer starta på semestern och innefatta besök i Arnes pappas husvagn med kajakturer, fiske, naturupplevelser, enkelheten. Back to basics liksom. Vi ska bara njuta av varandras sällskap, inte tänka på vad vi "skulle behöva göra", inga "måsten".......bara jag och Arne, hand i hand med Moder Jord :)

Mitt stjärntecken

Har läst lite om mitt stjärntecken som är Vågen and MY GOD vad det stämmer bra! Lyssna bara på det här:


Goda egenskaper:
Vågen är glad, charmerande och vänlig och har en mycket stark känsla för rättvisa. Du är intelligent och klarsynt och tar gärna strid för orättvisor och ojämlikhet, varhelst du stöter på detta.
Vågen är sällskaplig och lätt att ha att göra med. Du anpassar dig bra till olika miljöer och situationer och du känns ofta harmonisk och avslappnad. Du är mycket mån om dina nära och kära.

Mindre goda egenskaper:
Vågen är inte känd för att kunna fatta snabba beslut, vad det än gäller. Du måste alltid väga för och emot och det leder ofta till beslutsångest.
Vågen gillar också att njuta av livet, men ibland blir det ren lättja av det. Du kan ibland också verka en aning manipulativ och krävande, då du själv med liv och lust vill gå in som medlare i olika situationer, eller då du själv stöter på problem. Ibland kräver du kanske lite för mycket av andra.

Så tänker du:
Du tycker inte om ensamhet utan söker dig ständigt till sällskap där du får känna gemenskap och samhörighet. Du har lätt för att bli rastlös och uttråkad om du känner av en långsam, händelselös vardag för dig själv.
Med sällskap finns åtminstone möjligheten till något spännande och äventyrligt. Det är endast tillsammans med andra du hittar motivation och inspiration.



Tycker att det mesta stämmer vansinnigt bra, jag är en riktig Våg ut i fingerspetsarna! Vilket kanske kan förklara ett och annat vad gäller hur jag tänker och agerar. Måste nog ta och fördjupa mig i detta någon dag.

FESTliga bilder

Så har då liten blivit stor:)

Jag har haft tur som fått lära känna så finfina människor ska ni veta, och några av dem samlades i lördags för att fira denna galna lilla goklimp!

Det var SUPERGOD MAT, dryck, tårta, underhållning av födelsedagsbarnet själv, och en massa massa trevligt folk!

SUPERTACK FÖR ATT VI FICK KOMMA!!

Nu om nånsin är man sugen på att själv ha lite rajraj när den dagen kommer :)

3,5 timmar

Alnötrampen sträcka 84 km

Såhär fridfullt såg det ut INNAN start

Såhär FÄRDIG var jag EFTER loppet!

Fattar inte varför jag alltid får så suspekta nummer på nummerlapparna :)

Jag är hemma! Har laddat upp med naturgodis, vattenmelon, vanligt snarra....you name it för en belöning det är jag tamejfan värd idag!

Tog mig runt på 3,5 h, vilket först inte var ett mål men då jag trampade första varvet på 1,40 h så började tävlingsdjävulen att gnaga.

"Visst måste jag klara det på under 3,5 h" tänkte jag.

Gick finfint första varvet. Solen sken lite lagom och cykeln rullade nästan av sig själv efter däckbytet. När jag hade påbörjat det andra varvet..........SPÖREGN!!!!!

"Nu kan det väl fan inte bli värre".

HAGEL!

Jo! Det kunde det visst! Det var en, inte angenäm, men intressant känsla av att bli dyngsur och ändå måsta försöka ta sig i mål. Kroppen reagerade på ett lite knepigt vis. Armar och händer blev liksom slöare i reaktionen, jag kunde inte stänga och öppna händerna lika fort som jag tänkte att jag gjorde. Benen liksom domnade av och vänsterfoten fick jag inte tillbaka känseln i förrän jag tog av mig skorna hemma. Blir det såhär på Halvvättern, då vet jag inte om jag vill vara med!

Fick beröm av en riktig veteran, Markku 65 bast, som har cyklat Vätternrundan 10 ggr. Han sa att han var stolt över mig och det värmde kan jag säga :)

Målgången var en besvikelse däremot. Trodde att åtminstone NÅGON skulle stå och ta emot en men nähääe då, inte ens en mygga kunde ses! Kanske var lika bra då målgången kom efter en HELVETISK uppförsbacke. Man slapp ju visa att man knappt tog sig fram de sista metrarna!

Nu blir det inte mycket mer än soffan och tv:n för oss ikväll.

Vi har ju varit på 30-årsfest men bilder på det får komma imorgon.

Redigering behövs I know!

Som vanligt blir det nåt förbannade jävla SKIT när jag ska ha med bilder så jag är ledsen om det är tungläst!! Hinner inte försöka fixa det idag så håll till godo och jag niger, bugar och bockar för er som tar er igenom texten :)

Råttor, rescue och röj!

Izzyz dag.....

Hon vill liksom gärna TA IN fångsten så att vi helt säkert ska se hur duktig hon har varit :)

Igår var hon inte fullt lika duktig. Eller, det kanske hon var, för jag har ingen aning om VARFÖR vi hittade henne jamandes 10 m upp i en grantopp halv tolv på kvällen. Hon kanske hade lyckats undkomma ett lodjur eller så?

Det blev till att ta stege, braka rätt in bland buskar och träd för att dra igång "operation rescue". Arne klättrade upp, jag stod nedanför och höll den rak och stadig. Granen hon satt i var inte av den tjockaste kalibern, no no, hon hade dragit rätt upp i första bästa, vilket var en vek sketen julgran av modell JÄTTEHÖG!

Efter en dryg halvtimmes fight smög hon sakta men säkert ned mot Arne som bara hade tagit sig ungefär hälften upp motför var hon satt. Han fick SLITA henne från grenarna efterson hon hade bestämt sig för att spendera natten där.

Håller tummen för att hon inte gör om samma sak igen! Vore ju för taskigt att ringa räddningstjänsten för en sån sak :)

Idag mår hon finemang som ni kanske ser. Råttan hamnade under bron till slut, efter lite bollande inomhus. Hon kanske lägger upp ett förråd ifall vi inte skulle vara hemma när hon blir hungrig?!

Här ser ni mina energibars som jag nyss har bakat. Ja, det är ju mer som en kaka just nu, missade visst att jag kanske skulle ha lagt smeten i en avlång panna. Det hade ju blivit lättare att forma och skära upp. Tyvärr smakade de inte supergott, men Arne hällde på smält choklad så jag hoppas de smakar bättre imorgon. Antar att sågspån kommer smaka fan så gott efter åtta mils cyklande!

Har fått upp gardinerna i köket också. Jag är en riktig finlirare där jag går på med tumstocken som måtthjälpmedel :) Det blir ju som det blir, lyckades även idag med konststycket att klippa i den del av gardin som faktiskt ska HÄNGA KVAR! Det brukar vara en återkommande favorit när jag ska hålla på. Tyget fastnade även i symaskinen, i den där grejen som hjälper till att dra fram tyget. Kom på i efterhand att jag hade ju kunnat fällt ned den så kanske det hade gått bättre? Men nu hänger de där i alla fall, och kommer så att göra ett bra tag framöver för shit vad det har varit jobbigt att ens hitta några som passar!

Nu är det dags för en dusch och en kopp kaffe. Om två timmar ska vi på 30-årsfest och jag har inte en aning om vad jag ska ha PÅ MIG????!!!!!

Sayonara baaaabiieees!

Att man ska måsta bli förbannad varje dag!

Så känns det verkligen just nu. Det är väl kanske inget ovanligt state of mind för min del då jag har en explosionssträcka som är kortare än Tummeliten, men då är det mest obetydliga saker som att jag tappar smörkniven på golvet eftersom jag envisas med att bära femton grejer från kylen istället för en. Nu känns det tyngre än vanligt på många sätt. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad som utlöst det, varför eller vad jag ska göra åt det. Lite semester kommer att komma välbehövligt! Synd bara att vi har femtioelva grejer inplanerade så det där med spontanitet får vi lägga på hyllan ett tag.

Det kanske finns någon enstaka som undrar hur det gick hos Matfors Möbler idag?
Summan av kardemumman blev att de ska komma och hämta det vi köpt av dem. Jag blev förbannad över att de verkade heeeelt ointresserade över att försöka komma på en lösning, medan Arne blev JÄTTEGLAD över att de ville köpa tillbaka schabraket. Nu undrar ju då jag om det är JAG som är helt dum i huvudet? BORDE jag dra upp kjolarna och dansa can can på disken för en sådan sak? Är inte det en självklarhet att om man KÖPER något ska man få HEM det? Och får man inte det så ska man väl ha pengarna tillbaka? Jag vet inte jag men en sak är säker, Arne hamnar i himlen och jag hamnar i helvetet när den tiden kommer!

Så nu är vi tillbaka på ruta ett. Utan bord och stolar. Jag antar att det kommer vara så en tid framöver för JAG har ingen lust att besöka alla inredningsbutiker i sommar. Då tänker jag tillbringa tiden utomhus med att SE och UPPLEVA saker!

Så här är jag, lika grinig som igår. Som tur är har vi en del roliga saker att se fram emot i helgen. En 30-års fest imorgon och ett riktigt test på söndag. Då ska jag nämligen cykla Alnötrampen, två varv runt Alnö vilket blir totalt 84 km. Kommer känna mig superladdad efter en god natt utan sömn! Jaja, jag har valt det själv så det är bara att bita ihop och komma igen!

Har införskaffat mig en typ regn/vind-jacka på Team Sportia idag. Dagens ljuspunkt var i alla fall den försäljaren, han var guld värd! Självklart var HAN glad som fick sälja på mig en massa prylar, men jag försökte sålla och ta det viktigaste, därav en jacka och en funktionell cykeltröja. Både han och Arne tyckte att jag skulle köpa mig en skitsnygg blå/gul supercykel för 7000 kr men där sa jag hårdnackat tack men nej tack. Lovade dock att komma in och berätta om jag överlevt 15 mil på min "skrutt":)

Ibland.....

....är det fan inte så konstigt att jag tävlar med mig själv i allt jag gör. Inte när jag allt som oftast känner mig minst, dummast, mest oallmänbildad, liten....ja jag kan räkna upp säkert hundra synonymer till! Känner mig så trött, så trött. Hatar att när jag försöker ta upp något, diskutera eller berätta så slutar det alltid med att jag blir uppläxad av någon. Ta bara häromdagen:

Diskuterade musik med en herre som är x antal äldre än vad jag är. Jag sa att jag tyckte att det var synd att mycket av det gehör jag skaffade mig på estetlinjen, där vi drillades med olika färgningar av ackord osv osv, har försvunnit. Då tyckte han att det var HEEELT FEEEEEL att hålla på med så "avancerade grejer" och att man skulle koncentrera sig på typ tre ackordslåtar.

"Ja men nu gick ju vi trots allt TRE ÅR MUSIKESTET så vi behövde ju UTVECKLAS!"
"Jaja men höll ni på med kvintcirkeln?"
Säger den PIIP PIIIP fan! Nänä, inte ett dugg! Det var väl FÖR FAN ETT kriterie för att ens BÖRJA skoljävlen!!

HATAR folk som ska visa sig vara besserwisser, köra med andra och trycka ned andra för sin egen vinnings skull. Det är det mest vidriga jag vet, möjligen näst efter lukten av fiskbullar.
Då blir jag ond. Jag får inget som helst tålamod eller överseende med personen i fråga. Jag stänger av, lägger in respiratorn och stödmatar så konversationen hålls på livsuppehållande nivå. No more than that!
Till största delen beror det på mig själv och hur jag känner mig. Att ständigt känna sig liten och obetydlig, utan något att säga som kan finnas intressant för andra, ja det kanske gör en lite skruvad? Vad vet jag? MIG gör det i alla fall lite skruvad, lite känslig och relativt förbannad. Som att hela tiden ligga efter med multiplikationstabellen, alla andra har klarat nian och själv är jag ständigt på tvåan.

Måste försöka tänka om, jag måste verkligen det. Saknar tiden då jag var kreativ och skrev ut mina aggressioner i form av låtar, låtar jag faktiskt var STOLT över. Det är nog det enda jag ärligt kan säga att jag gjort som jag är stolt över. Jag fick så många fina reaktioner av folk, till och med JAG kunde se att det uppskattades. Det JAG hade suttit hemma i Kälen och plitat ned hjälpligt med gitarren under ett strömavbrott, att DET kunde beröra ANDRA! En helt fantastisk känsla som jag saknar och vill ha tillbaka! Problemet är att jag har en sådan förbannad prestationsångest att jag inte vet var jag ska börja!

Nu ska jag sova på saken. Imorgon kanske jag får ut lite agg genom att besöka Matfors möbler.
Stay tuned folks!

23.40

Jepp det blev min nya tid på Vårruset!
Känner mig jäkligt nöjd med tanke på att tiden ifjol blev 25.25 samt att jag egentligen inte tränat att springa just 5 km. Bättre tid nästa år? Mmmmmmaybe!

Höll på att bli halvt ihjälslagen i toakön också. Okej jag överdriver EN ANING men det var ingen rolig upplevelse! Såg en JÄTTELÅNG kö, ställde mig i den. När jag närmade mig bajamajorna så såg verkade det som att ingen gick till de som stod till VÄNSTER om själva kön, alla verkade inriktade endast på de som stod till HÖGER, vilket för övrigt var färre bajamajor än de till vänster. Samtidigt såg jag att det sprang in en och annan liksom lite sporadiskt på de till vänster. Jag avvaktade lite men då ingen före mig verkade nappa så tänkte jag att "What the hell, JAG går väl då."
Skulle JUST till att öppna dörren och ropade till Anna-Carin som stod framför mig:

"Du måste hänga meeeeed Anna-Carin".

DÅ! Får jag värsta knuffen! En armbåge körs in framför mig och ett RIKTIGT ARGT ansikte greppar tag i dörren och liksom SLITER den ur mina händer.

"Oj, ursäkta!" säger jag skräckslaget.
Tjejen i fråga säger inte ett skit utan slänger igen dörren framför mig.

Då fanns det tydligen TVÅ OLIKA köer och jag hade bara sett den ENA! Så det var bara att masa sig tillbaka där jag tidigare stod.

"Hon såg riktigt arg ut" sa en dam framför.

SVAR JA!

Jaja, så kan det gå ibland. Tröstade mig med att springa utav bara helvete. Den här gången klämde jag mig låååååångt fram. Jag lyckades genom det smarta draget att hålla till höger så att jag kunde genskjuta de som blev trötta före mig. Hade även mottot: " Ingen ska springa om MIG", vilket jag lyckades med. Sen var det ju naturligtvis en hel del andra tjejer som kom FÖRE mig, det ska jag ju givetvis erkänna! Hur som helst så är det ett jättetrevligt arrangemang och GRATTIS TILL OSS ALLA COOLA BRUTTOR som genomförde det, vilken tid det nu än blev!
Jag kan låta manisk med tider och grejer, men det är för MIN EGEN DEL. Jag tävlar mot mig själv och det kan ju vara en bra morot.

Nej om man skulle ta tag i sig och anmäla sig till Tjejmilen också?

Shit vad gnällig JAG blev då!

Okej, nu är det äntligen dags. Vi ska skaffa eeeeennnnn.......... trummmmviirrrveeeell taaaccckkkkkk.........KAMERA!! En vanlig, sketen digitalkamera. Problemet är att jag har svårt att bestämma mig. Som vanligt!
Jag vill ha en kamera som är snabb när man fotar, att den inte zoomar och ställer in sig i evigheter, den ska funka bra i mörker, zooma bra...ja ungefär sådär vill jag ha den.
Vi var in en sväng på Media Markt förra veckan för att ta en snabbkik. Blev upplockad av en snorjobbig försäljare som bet av varje mening man sa.

"Vi vill ha en bra partykamera som..."
"Då ska ni köpa den här."
Han visar en kamera för typ 1400 spänn.
"Jaha hur är den att fota med, tar den snabba bilder eller är den långsam?"
"Funkar skitbra. Finns ingen anledning att köpa någon annan."
"Mhmm men den här då, vad är det för skillnad?"
"Den där filmar i HD. Men det finns ingen anledning att köpa någon annan."

MEN FÖR HELVETE! Kan vi få lite info, lite förslag, lite NÅT???? Jag blir tväranti för sådana försäljare. För nej, jag har inte en jävla aning om vad 24 mm vidvinkelseende eller optik, eller vad fan det heter, är! Och jag har ingen aning om vad det betyder att fota i RAW-format. Kan inte något om hur bra det är att kameran kan ta 40 bilder i sek med en upplösning på 9 megapixel, vad har det för funktion för VÅR del? Travel mode, GPS-funktioner, HD filmning med 720p, och fish eye.....VAFAN ÄR FISH EYE?????? Nej jag är inte säker på om jag vill ha fisköga.....ehh....

Så nu sitter jag och lusläser reklamblad, finkammar Netonnet. Jag suckar, vänder och vrider, twist and turn yes indeed.

VAD SKA VI KÖPA FÖR KAMERA????

För övrigt är det här en rätt meningslös dag. Lönen kommer på torsdag, jag kan ju inte handla något ändå eftersom CSN jävla helvete ska ha alla semesterpengar som då kommer. Tänker dra av lite med dammsugaren och invänta kvällens lopp. Undra om jag ska springa tills jag nästan spyr eller om jag ska fisköra, (läs FIS-KÖRA inte FISK-ÖRA haha)? Får se vad jag är på för humör då.

Lite gnällig idag? Men ja! Det får man ta ibland. Klarar inte av alla klämkäcka jävlar som ALLTID ALLTID HAR DET SÅ FÖRBANNAT BRA!! Come down to earth och erkänn att även ni, jo jag sväääär, tycker att allt är pest och pina ibland, att ni vill kräkas på allt ni borde men inte vill göra. Det ÄR INTE HÄFTIGT att alltid vara Superman or Woman! WORD people WORD :)

Nu ska jag poppa Kings of Leon tills jag blir glad. Återkommer när det funkar!

Drygt fem mil på 2,5 h

Och nä, det är INTE med Ådi som jag har färdats denna sträcka :)
Det är istället min rullande raket som jag trampat genom land och rike med. Jävligt konstigt att jag skulle få en sån bra tid (för det är det iaf för MIG) när jag har jobbat fyra nätter och bara sovit fyra timmar idag?! Måste vara min kropp som vant sig att jobba i MOTVIND!



Jag SVÄR vid allt och alla att den där satans motvinden hyser ett stort engagemang i att jävlas med mig, och nu har den även fått med sig grannens flaggvimpel i spelet. JO! Det är sant!
Jag brukar liksom pejla av med den vimpeln hur mycket det ser ut att blåsa och åt vilket håll det blåser åt (yeah right, who am I kidding eftersom det ALLTID blåser mot, aldrig med) och sen välja åt vilket håll jag ska cykla eller springa åt. Brukar vilja ha medvind, i den mån det går, på hemvägen, det känns liksom alltid bättre. Idag minsann, stod vimpeljävlen RAKT UT åt.....vad blir det nu.....öster tror jag! Aha, tänkte jag, då tar jag och cyklar sträckan åt andra hållet motför vad jag gjorde sist. Men tror ni inte på FAN att det INTE SPELADE NÅGON ROLL!! Så FORT jag kom ut på vägen stannade cykeln liksom upp, som för att titta på mig och fråga "Är du verkligen säker på det här?". Antar att den är smartare än vad jag är :)




Dock gjorde det inte så mycket idag då mina ben verkade som gjorda av segaste trädkåda för de trampade och trampade och jag stannade inte en gång, inte ens för att dricka vatten! För första gången börjar det här kännas smått genomförbart.




Imorgon är det

Ni ska väl dit?

Ifjol hade jag det heta startnumret SÄX SÄX SÄX, the number of the beast. I år har jag ett helt ointressant nummer, men jag hoppas att jag kan förbättra min tid på 25.25 min. Ställde mig ju lite fel, eller nä JAG stod rätt men 315 andra stod ungefär tre startgrupper FÖR LÅNGT FRAM! Ställ er FÖR HELVETE inte i "springa fort" när ni stannar och börjar gå efter 100m!! Det är inte i STARTEN endast som man ska springa fort!

Hade en teori om att jag tänkte försöka vinna Vårruset men då jag inte har tränat speciellt för det och inte hittar vägen så känns det rätt avlägset :) Då måste jag även kapa tiden med ca sex minuter and it ain´t gonna happen!

Nu blir det mat och kaffe i soffan med älsklingen!

Cykling och inlines, det rullar på nu!

Älskar verkligen det här vädret när jag jobbar nätter. Det är så mysigt att bara gå de där futtiga metrarna från sängen till soffan, ta en titt genom fönstret, inse att näee idag har jag helt enkelt RÄTT att bara vara en soffpotatis tills jag ska åka på jobbet. Så that´s me idag, SOFFPOTATIS!

Har bläddrat lite i tidningen "Cykla", en tidning som alla som ska delta i några av loppen runt Vättern. Vägrade öppna den när den kom i april, fick ångest över blotta tanken på att jag då inte ens hade pumpat däcken på cykeln. Nu känns det lite bättre dock, det får bära eller brista. Kändes lättare när jag läste att det faktiskt finns gamla tanter på vanliga cyklar som också tar sig runt, och inte bara stenhårda lårmuskler som jagar fram på senaste modellen av någon 20000 kronors modell. Jag kanske klarar mig på den cykel jag har, TROTS att det inte är någon värsting?





För det är nämligen lätt att jag blir sån. Jag har skitsvårt för att inte veta hur banan ser ut, hur kommer det kännas att cykla bland en massa folk, klarar cykeln loppet, har jag för dåliga däck, tänk om jag måste bryta etc etc. Jag vill liksom gardera mig på alla sätt det går och let´s face it, för det här är jag så långt ifrån att tre varv runt jorden inte skulle räcka! Då blir jag sån, att jag vill handla senaste och bästa cykeln, införskaffa en superslimmad perfo-hjälm som vänder motvind till medvind, trampor som praktiskt taget trampar av sig själva....ja ungefär så! Nu inser jag ju dock att det vore lite VÄL dumt, jag menar, jag vet ju inte ens om detta är en engångsgrej eller inte. Jag kanske slänger cykeln i diket efter fem mil och vrålar "OM NI INTE TAR MIG HÄRIFRÅN I EN BIL SNARAST KOMMER JAG ATT STEPPA UT I VÄGEN OCH SJÄLVDÖÖÖÖÖÖ!" Eller så älskar jag allt och vill fortsätta. Men. Jag. Vet. Inte.





Så jag lägger om min taktik, för min egen skull. Tänker se detta som ett test, en känna-på grej. Visst, jag kommer att tävla med mig själv. Skulle gärna klara mig runt på under sju timmar men det känns rätt orealistiskt just nu.


Nästa söndag är det Alnötrampen, ska susa runt Alnön två gånger om, totalt 84 km. Får väl se hur lång tid det tar :)





Åkte inlines häromdagen för typ andra gången i mitt liv. Hittade ett par stavar också och jäklar vilken träning det måste vara att köra en längre sträcka! Kan ju fortfarande inte bromsa men jag övar på det. Fattar dock inte hur fan det ska gå till att bromsa genom att liksom släpa den ena foten på tvären bakom den andra. När jag försöker med det så svänger jag tvärt åt ena hållet. Känns ju inte så tvärsäkert! Men trägen vinner och jag SKA SKA SKAAA klara en nedförsbacke med hedern i behåll!!





Nu! Nattjobb! Ha en trevlig söndagskväll för imorgon kära vänner är det måndag igen och när NI åker till jobbet åker JAG hem för att SOVA! :)

Sömnbrist och tomma tankar

Helt sjukt egentligen hur det kan vara. På tre dygn har jag sammanlagt sovit tio timmar och ändå känner jag mig rätt pigg just nu. Hur fan kan det komma sig? Är det verkligen en sådan stor skillnad på att sova nattetid och jobba dag än att sova dagtid och jobba natt? Jag menar, hade det varit så att jag jobbar förmiddag hade det ALDRIG gått, då hade jag somnat stående någonstans. Antar även att ni som är föräldrar nu skakar på huvudet och säger "Du har inte varit med om mycket du" för det där med sömn verkar inte existera när det kommer tillökning i familjen. För mig dock är det en helt annan sak då jag oftast somnar vid tio på kvällen och kliver upp vid sju, därför har jag riktigt svårt att sova på dagtid. Men får jag sova till ett så verkar det räcka rätt bra ändå.

Just nu har jag för övrigt världens bästa jobb! Efter en riktigt hård och otrevlig vinter kan vi äntligen slappna av lite. Det är bara en del av verksamheten som går, vilket gör att stämningen på jobbet blir mycket lugnare och trevligare. Blir det ett fel så är det inte samma panik som om det vore tjugo minusgrader ute. I LIKE IT A LOT!

Har just tagit en löptur. Eller en joggingtur. Vafan är egentligen skillnaden? Borde jag nog veta, men det gör jag inte. Det är mycket som jag inte vet, det har jag vetat stora delar av mitt liv men ju äldre jag blir desto mer påtagligt blir det. Jag är sjukt imponerad av sådana som Magnus Betnér eller Rikard Olsson (han som hade Morgonpasset i P3 för länge sedan, Bullen och nu Vem vet mest, för er som inte är uppdaterade alltså) som har en VANSINNIG allmänbildning.
Själv vet jag inte ens varför det är uppror i Grekland eller varför vi inte bör åka till Bangkok just nu. Jag ver däremot ATT det är problems, jag läser väl Aftonbladet för tusan, men jag har liksom inget djupt intresse av att gräva mig ned och ta reda på vad som EGENTLIGEN händer.

Jag har fan ingen aning om vad som rör sig i mitt huvud, ibland undrar jag om jag tänker på något alls över huvudtaget! Fast det gör jag ju, jag tänker säkert hundra miljoner olika tankar varje dag, men nittionio av de miljonerna kanske är sånt som mest roar mig själv. Jaja, så länge det roar någon kan det väl inte vara skadligt?

Arne har en rolig helg utan mig. Idag får han åka lite hoj och imorgon får han umgås med världens bästa Jocke, hans andra fru och vapendragare och det värmer så i mitt hjärta när jag ser dem umgås. Det känns tryggt att veta att vi alltid kommer ha sådana vänner i våra liv. WE´RE ONE HELL OF A LUCKY GROUP OF PEOPLE :)

Själv ska jag stoppa mat i magen och handla lite ingredienser. Tänker bjuda på räkmackor på jobbet i natt. MUMMELIMUMMA PÅ ER!

Gnäll och cykelställ

Dagens "Kom-ihåg": Cykla INTE med öppen mun! Sila istället luften mellan tänderna. Vilket alltid inte hjälper mig då jag har jordens glugg mellan framtänderna så de riktigt små rackarna tar sig in ändå. Förhoppningsvis landar de på mina desto större framtänder så att de dör en smärtfri död och slipper surra runt i min mun.

Idag fick jag en stor fluga rätt in i vänster öga. Sved så in i helvete! Jag fick tvärbromsa, kände mig lite cool där för en sekund då jag "burned some rubber" på asfalten. Håhå jag kunde LÄTT få hänga med det coola gänget i sexan :)
Avverkade drygt fem mil idag, det gick rätt bra faktiskt. Blir dock så förbannat hungrig varje gång jag har cyklat. Tror fan jag har ätit mig igenom hela dagen, och det fortsätter ju hela natten eftersom jag måste hålla mig vaken och jobba. Klev upp halv sju i morse. Kommer bli en tung natt men det är det ju alltid mer eller mindre. FATTAR INTE varför jag har så förbannat svårt att sova på dagtid!!

Ett plus med att jobba natt sommartid är att det är så rofyllt ute. Man kan gå där och sniffa in alla goda dofter som ligger och väntar på att få explodera under solens strålar. Idag har det ju regnat så det luktar extra gott. Undra vilken tid solen går upp?

Såg ett intressant inslag på TV idag, det lagades vårrullar på Ellens show. Kocken hade med svarta bönor-pasta, skulle tydligen vara proteinrikt och nyttigt som få. Att det såg ut som bajs som tryckts ur en köttkvarn känns väl kanske som ett minus men jag tror appselut inte att det smakar som det. Vet dock inte vart man kan få tag på det i Sverige, blir till att googla nu tror jag!

Något mer jag måste googla på är väl ett nytt köksbord. Jag sitter verkligen och väntar ut de där satans Matfors möbler. Vet ju att de inte kommer att ringa men jag tänkte leka lite med tanken i alla fall.

CSN skickade ju ett nytt brev efter att jag ringt och bett om att få avbetala efter Emils smarta tips. Ser mörkt ut kan jag tala om. De vill nämligen att jag ska skicka in min inkomst samt eventuell sambos inkomst. Dessutom är det första jag läser ett rätt stort utlägg om att den där STRAFFSUMMAN som man har legat vaken om nätterna och verkligen tänkt ut hur man ska LURA TILL SIG, (ja jag är ironisk nu) inget man minsann egentligen KAN avbetala. Nähääe ni, den ska in helst i förrgår SÅ DET SÅ! Herregud jag har liksom inte lånat flera hundra tusen, jag har en avbetalningsplan på 12 år som jag nu more than ever verkligen kommer se till att betala av så fort det bara går. De ska fan inte ha mer i ränta av mig än minimalt! Önskar bara att jag inte hade lånat en krona av dem över huvudtaget!

Näe, ska man ta sig i kragen kanske och göra nån nytta?

Hä VAR liksom bättre förr.....på vissa sätt!

Idag berättade en arbetskamrat om hans farbror som, när han gått sina sju år i skolan, blev skickad till arbetsförmedlingen av sin mamma för att söka jobb. De frågade vad han ville jobba med och han svarade att han inte ville skita ned sig.
"Mhmm ett arbete på en bank kanske skulle passa unge herrn?"
Jomenvisst......lite rena, fina kläder och en lapp med bankdirektörens namn gjorde susen. Han fick jobb och klättrade senare hela vägen upp till bankdirektörens position. Just like that! Okej, han var säkert duktig men vem fan skulle kunna göra samma bravad i dagens samhälle? Nä just det!

Anyway. Idag har jag fått hämta ut min cykel. Det var lite stök och bök när jag ringde och skulle kolla om den var klar för jag kom inte ihåg varken vilket nummer jag hade på lappen, vilket märke cykeln hade eller ens FÄRGEN på den!
"Ehh..jag tror att den kan vara blå..."
Vafan, vem säger SÅ??
"Tror att det kan vara nummer 135?"
"Nää men kan det vara 153 kanske?"
Jo. På den vägen var det. Haha tur att jag ringde innan, annars hade de aldrig gett ut nån cykel utan istället ringt polisen eller sociala. "Pårökt, förvirrad ung dam som luktar lite sopor (hade ju inte duschat på jobbet eftersom jag skulle cykla hem) och har kalk i håret (efter att ha spolat ren en tank med kalk) försöker stjäla valfri cykel." Ja jösses, men hem kom jag i alla fall och med rätt cykel till och med! Tvåhundra spänn gick det på att rikta hjulet och fixa växlarna, det är ju som att stjäla godis från ett barn! För övrigt så är cykeln SVART, INTE blå!

Gick faktiskt lättare att cykla den här vägen åt det här hållet istället för TILL stan. Det är mycket mer trampa när man ska in till stan, och mer motvind oftast. Imorgon tror jag att jag ska ge mig ut på en riktig långtur ifall vädret och min kropp tillåter. Tänker packa min lilla ryggsäck med lite banan och sånt och sen rulla iväg. Får se vart det bär hän och hur lång tid jag blir borta. Hoppas det tröttar ut mig så jag kan sova innan nattpassen drar igång.

Nu blir det lite kaffe och soffan tror jag, tycker att jag har gjort mig förtjänt av det idag.
Igår var vi sociala och brände iväg till Janne och Anna-Carin på lite fika. Tycker att det är så skönt att umgås på kvällen när man har jobbat förmiddag, dagen blir liksom värt något då. De spanar på hus här ute hos oss och jag HÅLLER TUMLINGEN att de får ett SNAAART!! Då kanske man ramlar in oftare på spontankaffe :)

Tjo på er!