....mine, yours and the truth.
Tänk om man slapp åtminstone två av de sidorna, men någon smart matematiker har väl varit med och petat i en perfekt ekvation bara för att jävlas riktigt ordentligt med oss mindre förmögna att lösa ett problem.
"Man bestämmer själv hur man ska må." Är inte det ett rätt så provocerande uttryck för någon som mår dåligt? Eller över huvudtaget för den delen. Faktum är att det är sant, hur svårt jag än har att få ihop det ibland. Jag försöker, och lyckas mycket mer ofta nu än förut, att gå efter det mantrat, för vi har en sådan enorm kraft att själva bestämma över våra liv, kroppar och sinnen. Det är när det är uppenbart att det där mjölet man får att baka frukostbrödet av inte riktigt kommer från en rentvättad kvarn, det är då det blir svårt att upprätthålla mitt mantra.
Å andra sidan spelar det faktiskt ingen roll. Livet är ingen brottsutredning, jag är ingen polis och mjölet är inte knark utspätt med bikarbonat eller bakpulver eller vad fan de nu spär ut det med. Det är inte min uppgift att hålla isär begreppen. Mitt ansvar har jag över mitt eget liv och välbefinnande.
Så hur gör man då?
När man väljer att inte bli berörd av andras agerande eller inte låta sig påverkas av de man har nära, hur känner man något då? Det tillhör livets gång att bli besviken ibland, det är det som kommer efter, hur man hanterar det, som blir betydelsefullt.
Ibland är det bra att få en påminnelse om vikten av att alltid sätta sig själv i främsta led. Det är inte av egoistiska skäl, självklart ska man i den mån man kan hjälpa andra, men om man glömmer bort sig själv så blir det här med att hjälpa andra inte lika bra. Jag har lätt att glömma bort mig själv och vad som är viktigt för mig, så tack för påminnelsen, nu är jag på väg åt rätt håll igen. Mitt håll. My way or the highway.....låter ju jävligt kaxigt va? Tror inte på allvar att DET mantrat går att upprätthålla. Inte om man inte vill bli en kall, ensam själ. Lagom mycket av allt, det är väl det bästa det. I alla fall för en tös född i vågens tecken.
Man bestämmer själv hur man ska må..... Det finns inget skönare än att tillåta sej själv att gråta, tycka synd om sej själv, få släppa fram alla tårar man kan uppbringa just då, få stänga av....och sedan komma igen, med en helare , men ack så trött själ.
SvaraRaderaDet gäller att inte fastna. Hitta rätt verktyg och erkänna för sej själv att det är just DETTA som gör oss hela igen.
Jag grät floder i förrgår, igår och idag.....och säkert i morgon också :)
Jag blir bara helare och helare för varje timme som går. Det är och har varit mycket och stora förändringar.
Jag blir ändå bara starkare och friskare i själen trots allt.
Kram på dej!
Du skriver så braaaaaa!
Loo
Men tack!! Gulle dig!!! :) DU är verkligen en förebild inom detta ämne, där har jag ett och annat att lära:) STORKRAMEN tillbaka på dää!!
Radera