Pillergöra

Av någon outgrundlig anledning slutar oftast alla pillerjobb hos mig.
När jag var liten fick jag alltid göra rent i öppningarna i elementen eftersom "jag hade så små fingrar". Glad för att få vara med på något gjorde jag det alltid utan protest och sken som en sol när pappa (som alltid varit huvudansvarig för städningen i vårt hem) tyckte att jag hade gjort ett fenomenalt jobb.

På jobbet är det alltid jag som stoppas in i trånga utrymmen för att skruva eller kolla eller vad det nu är som står på tur. Jag brukar även få den äran att byta lampor i folks bilar eftersom "jag har ju så små fingrar".

Hemma fattar jag inte riktigt vad som händer men så fort det är något som är pillrigt och kräver ton av tålamod så vips har jag placerats på den platsen, helt omedvaten om hur det gick till.
Idag var ännu en sådan dag. Jag har skrapat och målat det som inte blev gjort sist på fönstren and MY GOD vilken tålamodsprövande ritual. Arne gör en "tjejgrej", det vill säga att han säger nåt i stil med "Det där är du mycket bättre än mig på" eller "Du har mer tålamod än vad jag har". VILKET är REN CRAP för det finns nog ingen som har så sjukt dåligt tålamod eller kort stubin som jag har!!
Ändå gör jag skiten för someone´s gotta do it. Hellre det än att, som Arne idag, åka till Bauhaus och inhandla foder :)

Idag har vi alltså ÄNTLIGEN börjat lista. Runt dörrar och fönster är det klart, nu är det bara golv och tak kvar. Imorgon är det golvlisten som ska dit. Taklisten får bli senare.
Har gjort en liten lista på vad som helst ska vara gjort i helgen:

Skrapa och måla fönster och dörrar- KLART!
Lista- Delvist klart
Sätta upp hatthyllan- KLART!
Ta kort på alla grejer vi ska sälja på Blocket eller Fyndis, sätta in annonser och maila Fyndis- Not even close to klart
Storstäda- Hamnar liksom sist på listan men kommer definitivt att göras senast måndag!

Det här med Fyndlagret, snacka om att de har gjort en uppshapning. Förr kunde man ju lämpa av all skit man kunde tänkas komma på, där, men NU! Nu tar de inte ens emot diskmaskiner som är äldre än fem år. Och vår mikro, som fungerar alldeles utmärkt samt har en massa funktioner, är antagligen FÖR STOR för att säljas??!! Tydligen ska det bara vara små, smärta saker för att det ska tilltala köpare. Men om någon behöver en mikro där det inte spelar så stor roll hur den ser ut? Tex i sommarstugan eller så? Eller är vi så förbannat kräsna ALL AROUND?? Tydligen!

Så ni som undrar vad folk som inte har några barn gör på sin fritid: Byu a house! Jag skulle aldrig byta ut vårt hus mot en lägenhet, aldrig nånsin, men det ÄR faktiskt mycket att pyssla med. Om man vill alltså. Vi skulle ju kunna skita i att renovera och bara bo, men det är ju klart att man vill bygga sitt eget bo och göra i ordning som man själv vill ha det. Därför tänker jag appselut inte gnälla, vi har valt det och vi gör det. Sen är det klart att jag spyr galla över allt och alla som sätter käppar i hjulet för att saker och ting ska fortlöpa enklast möjliga, ni känner ju MIG :)
Men i morse, när jag stod med dörren på glänt, målarpenslar i mungipan och fåglarnas stilla kvitter utanför, så kände jag sådan frid och lycka över mitt liv så det var nära ett "HALLELUUUJAH MOMENT". DET är KÄRLEK det!