torsdag 19 maj 2011

@ home again

Åh vilket välkomnande jag fick när jag steg av bussen idag. Hade trott att jag skulle få släpa med mig väskorna (som misstänkt nog är liiiite tyngre än de var när jag for höhö) bort till gymmet men ICKE! Fick åka fintaxi med Fredrik minsann. SO NICE!!!!
Väl där körde vi ett riktigt mördarpass! "The chipper" kallades det and oh sweet Lord vad det tog! Är ju rätt kass när det kommer till styrkegrejerna. Står det att man ska göra 20 chins och jag gör nio som max så kan ni ju räkna ut med arslet hur det slutar! Går liksom trögt på slutet! Speiellt om man har gjort fem andra övningar innan.
Får ju vara glad att jag i alla fall kan vara med och hetsa under konditionsövningarna. DÅ får jag min "vila" haha!

Har lagt märke till en sak. Eller, jag har inte nyligen kommit på denna revolutionerande idé utan jag bara tänkte extra mycket på den häromdagen. Ni vet när man är med om något och sen ser det överallt på andra hela tiden. Typ, man är nykär och ser folk som hånglar överallt, gravida ser bara gravida osv osv. U got it right?
Undra varför det är så? Hjärnan och ens egna medvetande är jävligt spännande! Jag borde läsa på om det känner jag eftersom det intresserar mig det här med människor, relationer, hur vi lever tillsammans, hur vi reagerar, varför vi reagerar på ett eller annat sätt.

Det är så jävla mycket jag borde och vill göra. Hjärnan går på högvarv, och det känns som att jag har alla bokstavskombinationer och defekter man kan ha. Eller nej, inte asberger eftersom jag har inga som helst problem att känna av andra människor, fungera socialt och jag har heller inga större behov av rutiner då min hjärna är ett bokstavligt kaos!

Däremot börjar jag fundera om det inte är något allvarligt fel på mig ändå. Jag vet inte om det är något som borde plockas bort eller läggas till eller helt enkelt bara låta det vara, gro in och försvinna någonstans djupt in i ingenstans. Jag vet inte hur jag ska vända mig för att få rätsidan på rätt sida eller hur jag ska tänka för att veta att det jag tänker är mina egna tankar och inte andras.
Så vad gör jag då? Jag funderar ännu mer, fär hjärnan i självspinn och hittar inte vilken som var ursprungstanken. Snacka om fucked up haha!

Får nog ta mig en morgonpromenad eller springtur imorgonbitti, låta benen pinna på bland stock och sten, känna sommarens dofter och vattnets skvalp......brukar göra susen för en tös som denna!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar