tisdag 17 maj 2011

Uno 4 life!

Tänk om livet vore som att spela Uno. Dels vore det ju great eftersom man spelar ju inte Uno ensam utan förmodligen med folk som man tycker hemskt mycket om. Sen tänk spelets regler:
Man drar ett kort, kan inte hjälpa vilket kort man får vilket innebär att man inte behöver stå till svars för sina handlingar ifall man sätter nästa spelare i skiten. Man KAN ju faktiskt vara lite småelak och smula ned ett kort som man vet inte är bra men då får man förmodligen tillbaka med samma mynt. Case´s closed. Rättvisa skipad. Allt glömt. Spelet går vidare.

Det finns kort som gör att man får stå över en runda. Stå över, titta på och begrunda. Kan behövas ibland.

Vänd håll! När något i livet har varit alldeles fantastisk så kan man bara slita fram det esset i rockärmen och uppleva det. Igen och igen och igen. Såvida man har ett gäng "vänd håll-kort" så man kan, men i spel är allt möjligt så jag förutsätter att så är fallet.

+4-kort. När man inte klarar av att utföra något och det värsta som kan hända är att man får dra fyra kort. Skulle jag lätt kunna leva med! Tänk vad många fegval man skulle skita i och istället dra ur pluggen i fallskärmen och bara slänga sig ut! To hell with it och kör bara!

Har jag missat några kort? De här vanliga färgkorten är väl inte så mycket att ha. Det är de som är vardagskorten, som får en att get by every day så helt jävla onyttiga är de väl ändå inte. Ska vara de här flerfärgsvalen då, som kan rädda en emellanåt. Kan inte se hur det skulle hjälpa mig då jag har jordens beslutsångest och kallsvettas bara av att välja torsk eller lax till middag. Typ i alla fall.

Nej allvarligt talat. Om livet vore som Uno skulle man helt klart ta lite lättare på saker och ting. Det skulle underlätta många gånger.

För tillfället är jag 08-bo. I en dag till. Har tagit in på hotell Karttunen/Suni och det är ett fem plus hotell så det skriker om det. Rena förslappningsplacet med frukost serverad, långpromenader, shopping och fika.
Fika ja! var på Waynes och tog en scones med färskost och marmelad. Hade väl ätit upp nästan allt när jag ser något luddigt i burken för färskost. Jaha ja! Är det inte Mr Mögel som tittar fram! Gick faktiskt fram och sa "Jag tror inte att jag kommer att dö eller så men ni kanske måste kolla de andra burkarna."
Fick en till scones och vafan, kunde ju inte låta den bara ligga där! Så vi fick vackert pula i oss den också. OTUR MALIN! OTUR! :D

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar