Jag gillar konkreta saker. Sånt som jag kan se förknippar jag med sånt som jag kan lita på, as simple as that.
Imorse till exempel. Jag hade ingen bensin i bilen eftersom jag igår hade huvudet på Saturnus så jag glömde att tanka på hemvägen. Anyway. Imorse tog jag en snabb titt på bensinmätaren, gjorde en snabb kalkyl och bestämde mig för att "jofan Ådi får bita ihop tills vi kommer till Jet, det kommer att gå bra."
Så vi for. Döm av min förvåning när jag kommer fram till Jet och de har mejat ned HELA JÄVLA BENSINSTATIONEN!!! När fan hände DET? Så jävla brydd jag blir då.....ICKE! Det här har lika gärna kunnat hända för tre månader sen som bara häromdagen. Jag ser ju för fan ingenting där jag puffar runt!!
Vad jag vill säga med detta exempel är att jag kände mig trygg. Bensinmätaren sa ju att jag förmodligen skulle ta mig ända fram. Men, om bensinmätaren visar FEL då? Det KAN ju hända även på Ådi tro´t eller ej ;) Men, if I can see it it´s gotta be true you know.
Då blir det lite jävligare att lita på sånt som jag tänker eller känner. Det är ju inte "på riktigt" eftersom jag inte kan se eller ta på det på samma sätt. Sen har ju jag en förmåga att fånga in saker på min radar som kanske ibland bara är ett brus, en liten störning som jag egentligen borde strunta i. Oftast så förlitar jag mig rätt mycket på min "gut-feeling". Den har tagit mig till förbannat bra platser förut och jag vägrar liksom att inse att den inte kan göra det igen.
Mitt nuvarande jobb till exempel. Det var ju som en blixt från klar himmel. Ena dagen dillade jag om att det enda rätta jag kunde göra var att dra till Norge för att rensa fisk. Jag var så inne i de tankebanorna att jag var totalt oförmögen att ens kunna finna en enda liten sned stig som kunde lösa mina problem på ett annat sätt. Men så en dag fanns lösningen bara där, mitt framför mig. WAM BAM KADAM så hade jag ansökt till en utbildning, kommit in och i princip börjat. PÅ GRUND AV MIN "GUT-FEELING!"
Det finns många små exempel som har fört mig till olika ställen på grund av att jag litat på mitt inre. Fast ibland så funkar det inte riktigt så. Jag känner mig själv såpass bra att jag vet att jag kan ändra åsikter på en grisblink. Sånt som verkar glasklart och totalt genomförbart ena stunden kan i nästa göra att jag undrar om jag verkligen var vid mina sinnens fulla bruk som tänkte så.
SÅ! Hur fan vet jag då att det jag tänker är bestående och jävligt smart? Det gör jag inte! Det är det som är problemet av att vara impulsiv, living for the moment, go with the flow, ja all sån jäkla "smoked-too-many-joints-and-now-I-can´t-use-my-mind-in-a-proper-way" gojamoja.
Jag måste försöka hitta en slags medelväg.....eller snarare en PID-regulator. Ni vet inte vad det är kanske men det är en mojäng som styr signaler olika fort, man kan säga att de reagerar olika snabbt. Jag måste skaffa en sån i mitt liv tror jag. Lära mig när det är dags att sakta ned och lyssna in mig själv och när det är dags att bara skita i allt och köra på.
Köra på. Idag har jag kört på på egen hand i gymmet. Fredrik skulle göra såna där totalt onödiga saker som umgås med sin käresta och, LYSSNA PÅ DETTA NU, SHOPPA med henne!!!! Fy fan, what a guy! Read and learn haha!
Så idag körde jag två småpass. Såg ut som såhär:
Hopprepshopp 150,120,90,60,30 (egentligen double-unders, alltså dubbelhopp, men eftersom jag inte kan det riktigt än, inte alls faktiskt haha så blev det vanliga hopp för mig.)
Sit-ups 50,40,30,20,10
Man varvar dessa alltså, först 150 hopprepshopp, sen 50 sit-ups, sen 130 hopp osv.....
Efter det körde jag:
Bänkpress, 30 kg så många jag orkade vilket blev ca 20,17,14,14,14
Chins 6,6,5,5,4
Varvar dessa också.
NU! Ska jag lägga mig på soffan och invänta kaffet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar