tisdag 18 oktober 2011

Liten och klen



Ja dår får man äta glass med vindruvor till frukost! Och lunch! Och kanske till och med middag! Halsen värker, jag väcks av mitt eget snarkande för luften tar sig knappt genom strupen. Huudet spränger och jag har varit varm som en kamin. Nu är jag inte lika varm längre, men det andra hänger sig envist kvar. Har legat i sängen/soffan som en padda ända sedan jag kom hem från Stockholm. Jobbar nätter så jag försöker bara spara krafter för att hålla mig vaken och alert. Det går sådär kan jag säga. Kroppen vill inte riktigt jobba med mig just nu...


Har ju varit i stora staden i helgen och spanat in......

 Crossfit-SM

(Bild lånad och från förra året)


Grymt inspirerande att se hur de kämpade! Skulle gärna vilja vara en av dem nästa år, men jag vet inte om jag har det som krävs. Eller, vill jag så kan jag, det är väl mer tiden och engagenmanget som kanske skulle tryta. Det är inte riktigt samma som att ställa sig och idiotträna chins i ett år och sen "jajamän nu kan jag det här". Crossfit är så mycket mer, så komplex, och det krävs tålamod och mycket träning för att bemästra alla olika delar. Jag vet inte om jag vill göra den resan, inte ensam. Det vore roligare ifall man var fler som tränade och kämpade inför samma mål.

Stort grattis till er som tog er dit och slogs, ruskigt imponerande!!

Nu blir det till att borsta tänderna, sluta tycka synd om mig själv och bege mig till jobbet. Bättre förutsättningar har man ju haft!




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar