Sakna och sakna?

Missing you.....

.....like crazy

Vad är det som gör att man saknar?

Att sakna något eller någon som man haft men som inte längre finns, det är ju en rätt greppbar grej ändå. Klart att man då känner saknad, en ledsamhet över att något som har varit inte längre kommer bli detsamma igen.

Men när man saknar något eller någon som man egentligen inte har förlorat, vad är det då för slags saknad man känner? Det känns ju på samma sätt men det borde inte alls vara lika överjävla jobbigt! So why is it then?

Jag kanske gillar att vara lite självdestruktiv? Det ska vara bra men inte för bra hela tiden för då är det något som är lite fel. Haha, ja kanske, men nej jag tror inte att det är det heller.

Jag vet inte rktigt vad det är jag luskar efter, vad jag vill få fram med detta inlägg, det är mest tankar som flugit runt i min skalle under min promenad idag. Hakade upp mig på det där med skillnaden på att sakna och sakna. Jag antar att jag aldrig kommer få det klart för mig, och det måste jag väl inte heller, tycker det mest är intressant.

Att längta och sakna, är det egentligen samma sak?

Sakna borde höra till den delen när något är förlorat, och längta bör höra till "the good guys". Japp så får det bli. I så fall kanske jag inte saknar, jag kanske mest längtar?

Var inte oroliga för mig, det är såhär det blir när man jobbar nätter och bara har sig själv att umgås med i väntrummet mellan jobb och jobb :)