Det är typ så jag känner mig idag. Minus BEAUTIFUL! Är så jävla LESS på att vara förkyld och hängig, det är inget min kropp känner igen alls så what the fuck håller den på med?
Jag har inte tid med att vara krasslig. Jag vill ju för tusan träna träna trääääna, få bättre resultat och känna mig taggad och motiverad. Motiverad är jag ju, rustad till mina sockerbitständer, men hur fan ska det kunna gå BÄTTRE när jag får ont i halsen titt som tätt?!
Skyller allt på den här förbannade vintern. OCH på mig själv, observera detta! Jag har nog haft rätt fullt upp med att vara förbannad på all snö och kyla att kroppen bara inte orkat producera något mer adrenalin. Resultat: Kroppen sjukskriver sig! Precis som vilken vanlig människa som helst skulle göra.
Min kropp kanske egentligen är intelligent? Den kanske känner att "näähääe du tjejen, dags att tagga ned" och så BOOOM ringer den efter lite baciller som ska ta mig ut ur rymden och back to earth?
Vore ju riktigt häftigt om det vore så, men å andra sidan borde kroppen istället tänka "Bäst jag håller mig frisk, jag mår ju så mycket bättre av rätt träning och rätt kost."
Ja jag vet då inte men jag är sjukt taggad för ett nytt år. Varför är det så förresten? Varför behöver man nån slags markering för att samla ihop all gammal skit, stoppa det i soptunnan och plocka fram det nya, fina som ska hjälpa en att glänsa i en ny tid?
Det kanske är naturligt. Vi kanske känner oss precis såhär i dessa tider. Det är mörkt, kallt och lite halvtungt och då kom någon smart jävel på att "Hey vi slänger in en brytpunkt så att folk inte tar livet av sig utan istället börjar fokusera på något nytt".
Vore ju OCKSÅ en smart tanke! Själv ska jag ju försöka hålla mig frisk. Planen är att få ordning på maten och träningen, gå på som ett ånglok så att jag i sommar kan knäcka på F5. Har bara jävligt svårt med min egen självbild.
Tittade på OS-sammandraget eller vad jag ska kalla det för. Kalla vann ju med typ några sketna sekunder. Hade det där varit JAG hade jag, istället för att tänka att fan vad bra jag var som ACTUALLY VANN, tänkt att "Vafan jag vann ju bara med några sekunder, hade ju lika gärna kunnat bli 2:a så sååååå jävla bra var jag ju inte!"
That´s me. Tyvärr. Jag vet inte hur men jag SKA iaf FÖRSÖKA ändra på det. Nån gång. Jag vet ju VAD som är fel men inte HUR jag ska lösa det.
Nu är det dags att klä på mig och kamma skallen eller nej, jag tar en mössa, känns bäst idag. Hobbe (my bro) och Puff är på ingående, Arne med. De ska återinföra mig till civilisationen och det sociala umgänget igen.
Sen blir det middag på stan. Snål-Malin drar ju fram Restaurangchansen och gottar sig haha!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar