Är det verkligen så? Om ingenting varar för evigt, vart tar det då vägen när det försvinner? Sen kan väl olika saker försvinna olika snabbt beroende på vilken som hade det hos sig, vare sig det gäller abstrakta ting, känslor, drömmar eller vad det nu kan tänkas vara? Och om flera människor delar samma sak, känsla bla bla bla, så kan ju också det försvinna olika fort hos dem. Vissa kan fortfarande uppleva och ha kvar det medans andra redan glömt att de någonsin haft det. Det här "det" jag skriver, jag kan inte formulera det bättre än så men ni är smarta så jag gissar att ni kan associera det till i princip vad som helst, alltså en upplevelse, känsla, bild, sak U name it!
När man är femton är ska man inte behöva bestämma sig för vad man ska göra resten av livet. Jag har alltid tänkt att jag någon dag ska jobba som journalist, men när jag var femton så var det inte dessa tankar som styrde. Då var det mer grupptryck, en längtan av att se något helt annat än Fränstas skolgård, något okänt och vips var alla logiska tankar borta. Jag ville ha roligt helt enkelt!
Femton år senare sitter man och undrar vad tusan hände? Jag har ett bra jobb nu, absolut, men det var väl inte MIN dröm? Inte för att det är för sent att förverkliga sig själv förrän den dag man släcker sina blå, men det hade ju kunnat gått fortare om jag BARA TÄNKT TILL ONCE OR TWICE!
Vilket är ett problem jag har. Ibland funderar jag till dödagar vilket resulterar i att inget blir gjort, och ibland tänker jag minsann till......EFTER och då är det redan för sent.
Det är inte lätt med alla val man ska göra här i livet. Vem fan sitter inne med facit? Give me a minute på en alptopp med den filuren och denne skulle få känna på heta stolen!
Om ni tycker att jag skriver osammanhängande och bara svamlar....så kan det ha sin förklaring! Nattjobb, dålig sömn, för lite (eller för mycket) kaffe. Känns som det springer en hel massa små Jack Sparrow-snubbar inuti min hjärna haha!
Lite kaffe på det här så kanske man kan pallra sig iväg för ett träningspass? Eller så sätter jag mig bara ute på altan och chillar.
Under the coconut tree
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar