tisdag 12 januari 2010

Vänner

I helgen hyrde vi lite filmer, bl a "I love you man". För er som inte har sett den så handlar den om ett par som ska gifta sig. Tjejen har en massa kompisar att dela vägen till bröllopet med medans killen inte har en enda. Djävulskt rolig film men den hade även lite små undertoner som passar mina funderingar som jag haft på sista tiden angående vänner.

Hur klassar man vänner? Vad innefattar ordet liksom?
Är det sådana som man kan dela allt med, sådana som man kan ringa lite casual om man har tråkigt och vill ta en fika, sådana som man alltid vet ställer upp i vått och torrt, sådana som man kan umgås med "för att man inte har så mycket annat för sig"....HUR liksom?

Det finns ju förstås olika grader av vänskap.
Jag har många vänner, många bekanta och ett fåtal som jag känner att jag kan vara helt och hållet totalt mig själv tillsammans med.
Att jobba skift verkar vara något som lätt gör en ofrivilligt osocial på många sätt. Jag var hemma i två veckor, visserligen var det i juletid då folk har annat att pyssla med, men jag träffade INGEN! Till viss del är det självvalt, jag behöver tid för mig själv efter en period av jobb. Det ÄR påfrestande att ha skiftgång. När jag är ledig på helgerna vill jag ju i första hand umgås med Arne eftersom långa perioder känns det som att jag inte ser honom alls. Dessutom har jag svårt att planera in saker som ligger i framtiden för då känner jag mig låst, hur roligt det inplanerade än är!

Men ibland. Ibland önskar jag att det fanns ett gäng. Ett gäng som kunde hitta på en massa tokiga saker. Ett gäng som drar iväg en kväll till en annan stad för att dansa loss. Ett gäng som har filmkvällar hos varann, som samlas och delar erfarenheter eller bara samlas för att helt enkelt komma bort en stund.
Jag har massor av såna idéer men jag vet inte om jag har vänner som finner det intressant eller viktigt. Alla har vi saker som måste göras, som ska hinnas med, förpliktelser till höger och vänster. Jag erkänner lätt att jag har ju lite annat utgångsläge då jag inte har några barn att ta hänsyn till så jag förstår att jag har ett lite större hål med tid i min ryggsäck som ska fyllas än andra.

"Det är ingen som vet att du är ledig, det är därför ingen ringer."
Fick jag höra häromdagen. Så nu tänker jag göra ett test. Jag lägger ut mitt schema de närmsta veckorna framöver, tar fram telefonen och väntar med spänning ifall det är någon som nappar :)

v2 Mån-ons: 07.00-15.15
Tors-fre: 22.00-07.15
Lör-sön: 19.00-07-15

v3 Ons-fre: 15.00-22.15

v4 Mån-ons: 22.00-07.15
Lör-sön: 07.00-19.15

v5 Mån-tis: 15.00-22.15
Tors-fre: 07.00-15.15

v6: LEDIG!

2 kommentarer:

  1. Fasen. Där är du något på spåret. Kanske man i framtiden synkar varandras kalendrar online för att boka tider man hittar på saker med varandra.

    Tänk dig Google Friendbooker

    SvaraRadera
  2. men de var väl de dummaste, man måste väl kunna ringa ändå fasten man inte vet om du är ledig? antingen så svara du eller så inte....men då ser man ju att nån ringt lixom....nog för vi inte hörs så ofta heller...men film å mys med vänner utan kanske både karln och barn vore väl trevligt:)kram kram

    SvaraRadera