Jag är alltid väldigt noga med verkligen lyssna på vad folk säger. Att mina tolkningar blir mina egna är ibland rätt ödesdigert, mest för mig själv då jag oftast, när folk är lite luddiga i sina uttalanden, väljer att tolka saker negativt. Negativt för mig alltså.
Därför har jag väldigt svårt att se hur jag har kunnat missa att tolka detta på ett så fel sätt. Borde varit vattentätt men även solen har sina fläckar och läkare opererar fel saker på fel dagar. Det är väl det jag har gjort. Eller det kanske snarare är så att jag hört fel saker på rätt dag eller tvärtom.
Jag är ingen docka som behöver puttas framåt för att gå. Jag är inte heller 12 år gammal så jag tål faktiskt att höra att det inte finns någon tomte på Sydpolen. Jag bygger hellre ett sandslott under ebb än förlitar mig på ett luftslott som egentligen aldrig har existerat.
Så hur gör man då?
Går det att tänka intensivt på luftslottsbilden, så intensivt att den förvandlas till något riktigt? Letar man reda på en sandstrand och börjar bygga, snabbt innan vattnet tar sig in och äter upp det man så stolt faktiskt har åstadkommit? Eller står man kvar med spaden i ena handen och bilden i den andra?
Ni som har gjort det får gärna dela med er av erfarenheten. Ni andra får vackert vänta på svaret för nu ska den här grävar'n sova!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar