Sometimes U gotta do wrong to know what's right

Jag har alltid varit en dömande människa. När andra gjort något outside the box, på gott och ont, har jag alltid haft en väldigt glasklar bild av hur och varför det har hänt. Oftast har jag haft den oerhört mogna åsikten att folk måste vara rent och slätt dumma i huvudet!

Now I know better....
Eller, jag vill tro och hoppas att jag gör det. Om man inte har varit med om något, om livet aldrig riktigt har haft några bumps in the road på grund av att man är rädd eller på något annat sätt oförmögen att hoppa, så kan man inte heller ha några referenser.

Jag vet att det finns folk som tycker att jag är modig, på samma sätt som att jag vet att det finns folk som skakar på huvudet och tycker synd om denna vilsna själ som ännu inte har förstått vad livet går ut på.
Den första kategorin beundrar jag. De har möjligheten att se över kanten på sin wellpappkartong. De har egna visioner och drömmar, men något kanske hindrar dem att själva genomföra det de drömmer om.

Den andra kategorin är lite svårare. Jag kan anse att de aldrig kommer i kontakt med sig själva, utan skjuter ifrån sina känslor bara för att "livet är inte mer än såhär". Jag måste även känna viss avund för denna grupp av människor, för vissa VILL verkligen att livet ska vara en karusell av 7-16, hämta barn, laga mat, lägga barn, somna i soffan och ägna helgerna till olika familjeaktiviteter. De är som de där små klumparna av mjöl i sockerkakssmeten. Ju mer man rör, desto mer fast beslutna blir de att hålla sig intakta och inte låta något få dem att falla isär. Solida.

Jag kan inte se något fel i det. Att hitta det där absoluta lugnet, att vara tillfreds med att livet rullar på utan några highs and lows måste vara fantastiskt....FÖR DE SOM VALT DET!

Jag undrar bara hur många av dem som ljuger för sig själva.....

Det är de som är rädda för att leva livet som dömer utan att blinka. Vad är det som ger andra rätt att sätta sig över en annan människa på det viset? Precis som att någon annan bättre vet hur just DU ska leva ditt liv?!

Jag väljer fel vägar hela tiden. Jag vet det, men genom att jag hela tiden rör mig åt något håll har jag större chans att hamna rätt.
Så jag går. Ibland springer jag. Det är inte alltid det mest optimala sättet att ta sig fram på, ofta missar jag något mycket väsentligt. Men man har alltid rätt att ändra sig, det är det mest värdefulla jag har lärt mig på senare tid!

Så visst, jag väljer fel, men skapar också fler möjligheter att också välja rätt!