Den här dagen har varit händelserik på fler än ett sätt......tyvärr inte på ett BRA sätt! Ögonen svider av trötthet, huvudet har bypass-kopplat hjärnan för någon mer information klarar den inte av idag, det kryper i benen efter allt spring (på jobbet alltså inte ute i naturen), och jag är PÅ DÅLIGT HUMÖR! Egentligen har det varit en BRA dag eftersom jag gillar att vara lite små-MacGyver men mitt humör beror till största delen på en enda sak. Eller person. Eller, nej person är fel att kalla varelsen, jag väljer att nedgradera denne till typ.....slamkrypare tänkte jag säga men vad i allsin dar har DE gjort för ont?.....så jag har tyvärr inget bra greppvänligt ord på G.
Varför denna ilska undrar ni kanske? Jo, idag på jobbet hände en sak som ADLRIG hänt mig förr och jag är tveksam till att det händer särskilt många, i alla fall inte de som har normala arbetskamrater. För min egen skull så tror jag inte att jag ska gå in så nämnvärt VAD det hela handlar om men jag måste bara fråga vad det är som gör vissa till totala idioter? Eller är jag ensam om att hata total jävla egoism, brist på någon som helst social samvaro utan någon som helst orsak, att se ANDRA, speciellt de som har befogenhet, bara acceptera detta beteende utan att sätta ned foten och säga ifrån och istället berömma när personen i fråga för en gångs skull råkar lyfta på arslet och göra EN sak bra..ja jag vet inte hur länge jag kan gå an om detta så jag pausar här. När trådar inte är riktigt ikopplade, hur fixar man det? Hur ska man kunna komma någon som helst vart när det BARA INTE GÅR FRAM att SÅDÄR BETER MAN SIG INTE BLAND FOLK?? RESET RESET RESET! Nej det fungerar helt enkelt inte. Om det ändå vore så att man arbetade ensam, DÅ går det ju bra att bara se om sitt eget hus. Men när man är (läs ska vara) som en liten familj så måste man ju anpassa sig lite. ALLA måste det! Alla har ju både för och nackdelar så det måste ju stötas och blötas lite för att få fram en fungerande form. Men jag börjar verkligen se att VISSA HAR inte EN ENDA NORMAL GEN i kroppen! Hur sjukt låter inte det? Jag fattar att ni inte tror mig, det skulle jag heller inte göra, men faktum är att om ni bara upplevde en sekund av det jag är med om så skulle ni sitta och nicka förstående nu.
Jag är ingen gnällkärring som orkar vältra mig i banala saker. Egentligen. Jag tycker om att spy galla över vissa grejer av den enkla anledning att jag tycker att det är roligt. Innerst inne är jag alltid, i alla fall oftast, glad. Men detta är utanför mitt begreppmönster.
Något som gör mig ledsen däremot är när mina nära och kära lider. Därför är jag nu lite ledsen för min älskade fina goa bror är sjuk. Igen. Jävla förbannade baciller HÅLL ER BORTA FRÅN MIN BROR!! Jag förstår att det är svårt, ni vill väl också ha något fint som accecoar men för helvete KÖP EN VÄSKA eller nåt! Bränner av en bacillfri dans och håller tummen att han inte ska behöva åka på sjukhuset på måndag utan att pillren ska funka och bacillerna inser att housewife-modet är mycket bättre så de köper en dammsugare och stannar INNE i sin egen bacillvärld!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar