torsdag 24 november 2011

Finaste besök och folkfunderingar

Time for a walk......



.......in the sun.......



.....med finaste töserna! :)




Har haft en riktig mysdag idag. Studsade upp klockan sju för att tvätta och städa. Sen väntade jag på finbesök av Sara och lilla Astrid. Tänkte träffas på stan men det är ju tamejfan det enda man gör när man ska umgås så jag tänkte om och tänkte rätt. Alltså blev det en promenad i det underbara vädret samt en lunchdate vid köksbordet istället. Jag bjöd på kulinarisk tonfiskgegga med bulgur och grönsaker. Mycket smarrigt eller i alla fall ätbart :)


Jag har lite funderingar......(nähääää!!! haha).....om oss människor. Vi lever våra liv, hela tiden på gränsen. På gränsen till vansinne, personlig ekonomisk kris, utbrändhet, stress, yeah U name it. Det är då jävligt sällan man hör någon leva på gränsen till fulländad lycka!
Jag ser mig omkring och undrar hur många det är som är lyckliga. Egentligen?
Alla strävar efter det, det är jag övertygad om, men det är bara det att det inte är många som kan definiera ordet "lycklig". Vad är det? Vad menas med det och hur fan går man tillväga? Och dessutom, vad är det som gör en lycklig? De flesta har nog ärligt talat inte en aning, vilket är vanisnnigt sorgligt i sig bara det!

Vi är så fullt upptagna med att må dåligt av olika skäl, vi hetsar varandra till att leva som någon slags Superman fast utåt sett ska det inte synas. Gud förbjude om det syns att det är jobbigt!! Nej här går allt som en dans, don´t you worry ´bout a thing!

Så!
Vad är det då som lättar på trycket? Vad är det som får snurr på korken så flaskan öppnas och sätter lite fart på bubblorna?

Vissa handlar saker, vissa jobbar ännu hårdare, vissa är otrogna. Det är rent ut sagt för jävligt att vi inte kan hitta andra vägar ut ur en nedåtgående spiral. Easy way......visst är det lustigt att vi LETAR en enkel väg men trasslar ständigt in oss i nya snår, nya villovägar, ju mer oframkomligt desto mer normalt. Eller?

Folk ser på folk. De tittar snett på de som utövar extremsporter eller dylikt som sätter fart på adrenalinet, och undrar hur fan de kan utsätta sig för sånt. De måste vara galna! Ja kanske det, men de riktar i alla fall sin frustration, energi eller vad det nu är som driver dem, mot något vettigt. Att bruka något väldigt mycket behöver inte alltid betyda att det är ett missbruk. Ett missbruk är något som skadar, en själv eller andra, fysiskt eller psykiskt.

Så vad är då rätt och fel? De flesta gör helt enkelt så gott de kan, och som bekant är det sällan tillräckligt. Vi måste lära oss att sakta ned, sluta läsa alla Facebook-statusar och istället läsa av oss själva och de vi har i vår närhet. Hur ska vi bära oss åt för att vårda och växa, oss själva och andra?
Jävligt bra att komma dragandes med en sån uppmaning såhär före jul, men kanske just därför. För allvarligt, vad kommer ni att komma ihåg mest när året är slut? Hur många olika former av leverpastejer som fanns på bordet, att soffan ni drack glögg i hade en prislapp där kommatecknet normalt sett borde vara flyttat en tre-fyra steg åt vänster, eller....bare with me och rätta mig ifall jag har fel...Kommer ni komma ihåg känslan av värme när ni sveper runt med blicken och ser alla nära och kära som bara finns där och trivs?

...och skapar lycka.....





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar