söndag 20 november 2011

Here´s to you....

Har ni någonsin träffat en människa som verkar spegla allt som ni själva tänker? Som bara finns där och ger er allt ni egentligen behöver? Innerst inne. Utan att ni behöver säga ett ord.
Har ni någonsin haft känslan av att känna er rakt igenom, genuint lycklig tillsammans med någon annan människa? Att varje sekund utan dem känns som ren tortyr och det blir en ren vetenskap att bara försöka andas?
Har ni, om så bara för en stund, känt att här är någon som kommer att förändra er värld, er totala livssyn......ja förändra ALLT helt enkelt? Som om man har sett allt i tvådimensionellt och helt plötsligt ser allt i tre...fyr.....ja en dimension som är oändlig.
Har ni någonsin varit så blown away av någon att ni, varje gång ni tittar på dem, blir lika överraskad över känslan ni får? En känsla som fyller varenda artär, varenda ven, skrymsle och vrå i er kropp och själ?

Det har jag...........

Hela mitt liv har jag känt mig annorlunda. Det sätt jag ser på saker och ting har oftast upplevts som "fel" eller "konstigt"......."Du kommer ändra dig" och sen har det varit slutdiskuterat.
Jag har vänt och vridit, försökt förbättra och förändra, men i slutändan insett varje gång att jag misslyckats. Jag kan inte vara så som förväntas av mig. Jag är ledsen. Men inte längre....
Jag har jagat, letat, plockat lite här och där av olika personer för att få ihop mig själv och för att fylla hålet inuti mig, som för att försöka stilla något som jag inte riktigt själv vetat vad det varit.

Nu vet jag.
Du kommer där med ett oerhört lugn, samtidigt med en vind som skapar total kaos. Så självklart och säkert med ändå känsligt och försiktigt, lotsar du mig hem varje gång min gps är ur funktion.
Du förstår mig. Du säger att det är okej att vara jag, att tänka som jag och känna som jag.

D.E.T  Ä.R  O.K.E.J!

Förstår du hur stort det är för en liten tjej som jag?
JAG förstår nu. Jag förstår saker som jag aldrig någonsin trodde att jag skulle få ihop. Tack vare dig har jag fått ihop mig själv. Jag trodde att pusslet var trasigt, felvisande men jag är glad att jag aldrig slutade leta efter den där sista biten....MIN pusselbit.....

Därför......here´s to you........



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar