söndag 7 juni 2009

Ny helg ny fest!

Jaha så vad har då hänt i helgen? Joooo igår var det fest igen och igen, denna gång förfest med mat och mumma hemma hos oss och sen vidare till Vårbacken där kvällen fortsatte med fotbollsmatch, trubadur och folkets stolthet TAKIDA.

Kvällens mat: Fläskkarrè med grillad zucchini toppad med lite kollijox. Efterrätt hemgjord vaniljglass med ugnsbakade päron. Riktigt smarrigt måste jag då själv säga.



Kvällens gäster: Helen, Therese, bror och...ja Arne är ju ingen gäst men han fick vara med där ändå.



Jag i taxin, smyggluttandes i den flytande picnic-påsen :)



Världens mysigaste par, Annis och Johan! Johan med världens bästa t-shirt...:)



Vimmelbilder





Mattias rockar on stage


40% av Takida, Mattias och Robban



Det var kvällen i bilder, nu till kvällen i ord. Den började bra med god mat i finaste vänners sällskap. Hade blivit strikt beordrad av Therese att på Nationaldagen har man INTE jeans så sagt och gjort, jag drog på mig en klänning. Leggings under kändes lite fegt, det är ju ändå sommar, och strumpbyxor existerar inte ens i min garderob så mina ben fick vara luftiga och fria. Tydligen så skulle det vara som ett hus där kvällen skulle tillbringas så jag kände mig rätt lugn ändå. WRONG! När vi kom dit runt åttasnåret såg jag ju vart det skulle bära hän. SVINKALLT ute, SVINKALLT inne och stolarna vi satt på fick nästan spettas loss från golvet för att vara flyttbara, bara så ni får en hint om istiden som rådde :) Försökte värma mig med cider och vin men det hjälpte inte ett dugg och dansa sig varm gick ju inte då vi först skulle se matchen mellan Sverige och Danmark.
Trubaduren drog igång runt elvatiden, då försökte jag mig på att svänga mig lite där på dansgolvet. Övergick snart till kaffedrickning då jag insåg att alkoholhalten i kroppen hade stagnerat.
Så var det då dags för kvällens stora nummer. TAKIDA skulle göra en liten smygspelning och höja tempen på sommaren som inte riktigt vill komma igång igen. Mattias, Robban och Thomas körde en lugn, mysig akustisk spelning och man kan inte annat än stå där och TOK-LE när man ser folkets reaktion! Alla var som galna, skrek och röjde som om det vore AC/DC som stod på scen.
Jag måste faktiskt lägga in en liten kommentar med en enorm pajkastning till denna regions musikliv och den syn som finns på musiken som spelas eller inte spelas i våra trakter. Här sitter några "musikvetare" och throw some galor som Sundsvall Music Awards eller liknande och vältrar sig i klubben för inbördes beundran...ju svårare och obegripligare musik desto bättre. Så kommer då Takida......som ständigt fått höra att de är alldeles för KOMMERSIELLA och oooooh det är ett hemskt fult ord det! I alla fall, de kommer, de segrar och det verkar fan inte som att det finns något stopp på det tåget. I LOVE IT!!! ÄNTLIGEN kommer några HELT VANLIGA killar med HELT VANLIG musik och bara sopar banan med all annan....ja jag tror nog att jag har rätt att säga SKIT.....Knäpp på näsan åt Sundsvalls musikliv som står där och bara gapar. Vad hände liksom? Jo det som hände var att de tog en annan väg, nämligen FOLKETS väg, och det folket vill ha det skaffar sig folket. As simple as that!
Dessutom ska de ha all cred för att de fortfarande är samma grabbar som alltid, inga high heels eller snortande näsor i luften där inte. U GO GUYS!
För övrigt så steg stämningen hela tiden för att naturligtvis vara som roligast när det var dags att åka hem. Något som ständigt slår mig när jag är runt dessa människor är vilken otrolig sammanhållning det är på mindre orter. Alla är med, alla hänger ihop och ingen verkar hamna bakom eller utanför. Är det fest är det fest, alla är med och alla är glada. Ett riktigt sjukt roligt gäng som jag är glad att jag ibland kan hänga med! Saknar det verkligen här i stan. Även fast det finns folk att hitta på saker med här också så är det genast lite trögare, lite mer besvärligare och inte lika fullt självklart. Det ÄR en skillnad att bo i en stad än i en by eller mindre samhälle eller vad man nu ska kalla det. Jag är i alla fall lyckligt lottad att jag får vara med om både och.

1 kommentar:

  1. Henrik Larsson08 juni, 2009

    Ja, det är sant det...

    Det är liksom besvärligt på nå vis o bara hitta på nå i stan...konstigt... :)

    SvaraRadera