En LÅNG fredag

Är vi helt säkra på att det inte är idag som det är långfredag för GUD VAD LÅNG DEN HÄR FREDAGEN KÄNNS!!!!! Det hade kunnat vara bra om det inte vore för att det regnar och jag ska snart åka och jobba. Det började dock bra, var uppe halv åtta, redo för en löprunda. Solen såg ut att titta fram och förbluffande insåg jag att det inte gjorde ont att springa på det "nya" sättet. Sen brast det, efter tio minuter började det göra lite ont så jag tänkte att nä nä jag ska nog ta det lugnt, och började springa på det gamla sättet. Efter ytterligare tio minuter ilade det till för varje steg vilket resulterade i att jag mer eller mindre fick gå resten av vägen. JAG BLIR TOKIG!!!!!! Finns inget som känns så frustrerande som när jag känner mig pigg och taggad för att satsa och så bara går det inte! Så nu är jag tillbaka på ruta ett. Kan för mitt liv inte fatta VAD det är som blir fel så att det ska göra ont?!! Det är klart att det GÅR att springa som förut men nu när mr PT har sagt att det kommer bli BÄTTRE om jag gör som han säger så är det ju det enda jag tänker på. Jag blir ju inte nöjd trots att det går att göra som förut för finns det better ways då är det det som gäller. Tjejen som har sån prestationsångest att när jag ska mäta min egen puls rusar den rakt upp för jag hela tiden tänker att "en låg vilopuls är bra" och har jag inte det suger jag. Jepp that´s me!

Ser fram emot en ledig helg i alla fall. Imorgon ska vi gå på bio. Det var evigheter sen vi gjorde något bara vi två, ja om man bortser från tapetsering, rensning av det gamla badrummet, primning av det lilla badrummet, hänga på Bauhaus i timtals.....ja ni fattar grejen. Så det ska bli skönt att tryna ner sig i en biofåtölj och försvinna in i unreality för en stund. Undra vad jag ska knapra på när Arne stoppar i sig en massa svingoda baconsnacks? U tell me!