söndag 8 januari 2012

The båtten is nådd

Jag kan ha en väldigt lång startsträcka ibland, och ibland ska saker och ting hända i samma sekund som tanken föds. Vissa saker går inte att hasta fram, de måste födas som en tanke, växa och flätas samman, ungefär som om tusentals regndroppar bildat en lavin som ej går att stoppa, för att sedan veckla ut sig och flyga iväg som en fjäril. Redo för äventyr.

Det är ungefär där jag är nu.....

Idag var jag och kollade på en lägenhet. Eller lägenhet, jag vet inte vad jag ska kalla det, det var mer en vind som någon har insett att det går att tjäna lite stålars på ifall lite möbler och väggpapp slängs in. Jo jag tackar jag, nästan 4000 spänn i hyra för något som inte ens har en ugn?! Betalar folk vad som helst nuförtiden? Frysfack, två kokplattor, duschen fanns i källaren och om man är längre än 165 cm får man stå på knä när man ska borsta tänderna.

That´s why jag känner att.....

The båtten is nådd!!

Varför i helvete håller jag då på såhär, kanske ni undrar?
Jo det ska jag nu tala om för er, vilket knyter ihop säcken till mitt inledande stycke.
Jag har en plan. En plan som jag länge, länge funderat på men som inte har känts riktigt rätt ändå. Eller rätt, riktigt mogen kanske jag ska säga, jag har inte varit mogen för det helt enkelt. Nu börjar jag lacka ur på mig själv. Om jag nu funderar så mycket, varför inte göra slag i saken någon gång? Ju mer jag har funderat, desto närmare svaret har jag kommit. Nu anser jag att jag får bita ihop, ta tag i det och helt enkelt bestämma mig! It´s now or never liksom!



Vad är då "MIN PLAN"?
Efter att ha gått till mitt arbete och förlorat lite av mig själv och min tro på mig själv, lite i taget, varje dag i flera år, så känns det som att jag måste sy ihop ett självläkande räddningspaket. Packa fallskärmen lite lagom slarvigt, hoppas på det bästa och helt enkelt ta steget.
Därför har jag bestämt mig för att vända min hobby till något vettigt, alltså utbilda mig till personlig tränare.

Hur ska då detta gå till?
Ja det är ungefär där jag är just nu. Plöjer nätet på jakt efter utbildningar, jämför priser, innehåll och genomförande. Hittar en massa som verkar bra, men efter ett litet snack med världens näst starkaste man så sitter jag nu här och känner mig rätt nedslagen. Fast ändå inte, jag tänker inte gå den vägen! Jag vet att jag kommer fixa det, jag fixar ju faktiskt det mesta som jag tar mig för även om jag inte ser det själv, så why not now?
Om det finns någon där ute som har tips, don´t be a stranger för jag känner mig rätt kortsluten at this moment!

Det är alltså därför.....
.....som jag vill hitta någonstans där jag kan bo billigt och helst möblerat. Har ju inte så mycket bohag och att börja storhandla just nu känns inte riktigt rätt. Jag vill ju satsa på det här först och främst, resten får komma eftersom.
Mitt arbete tänker jag heller inte vända ryggen. Jag vill jobba samtidigt som jag fullföljer utbildningen. Det här gör jag för mig själv, sen om jag kommer arbeta med det på heltid eller ej är inte viktigt just nu, det är inte DET som är målet. Målet är jag och mitt inre.

 Is who I am....a survivor....

2 kommentarer:

  1. Haha, båtten? Jag har bott i mögel o utan kök i ett år, inga problem. ;) .. när jag dessutom såg en afrikansk pojke med stympad arm gå in i ett skjul nu på min resa över jul och fick höra att de har strömavbrott flera gånger i veckan + får hämta vatten i dunkar vid en pump mitt i byn då de saknar rinnande vatten hemma... så känns plötsligt mitt mögelhus utan kök som ett paradis. Du får helt enkelt värdera och avgöra vad som är viktigt för dig i livet. :)

    SvaraRadera
  2. Hmm...U got me!! Fick man sig en släng av perspektivsleven, jävligt nyttigt tror jag bestämt ;) Tack tack vännen, nu blev det helt plötsligt lite splitvision här! Kram på dig!

    SvaraRadera