Men dra åt helvete! Här har man ägnat halva sin lediga dag till att skotta fram bilen så att vi ska kunna bege oss till det käraste svenskarna har, IKEA, och införskaffa vår bäddsoffa plus lite annat smått och gott. Allt gick smidigt och fint, vi tog oss hem relativt snabbt och det var sådär lagom tungt att bära. jag slet upp emballaget som värsta ungen på julafton för nu jäklar skulle här pysslas i gästrummet så vi sen kan luta oss tillbaka och bara vänta på att nån ska komma och vilja sova över.Men duuuuuu!!! Vad är det jag SER?? Hela förbannade divandelen, där förvaringen ska ligga, är helt sönderdemolerad! Jag, som var så lagom glad sen innan när jag försökt installera trådlöst nätverk hemma och ringt Bredbandsbolaget TRE gånger och varje gång fått prata med nån Oscar, som hellre verkade vilja lägga på och dricka cola och tugga tuggummi, och som INTE löste vårt problem utan drygt en timme senare fick jag hjälp av en snäll norrlänning (ironiskt nog) som löste mysteriet. Egentligen var det inget mysterium men klart det ska krångla när solen skiner utanför och man hellre än helst vill klippa alla kablar till cyberworld och flytta ut till en koja i skogen. Kanske inte är så hemskt att bli elallergiker egentligen, då har man ju iaf ett skäl till varför man bor som man gör. Sidospår igen, jag vet.
Iiiiiiii alla fall, arg som ett bi slet jag åt mig telefonen och ringde IKEA. Arne sa "Vi åker in och byter på en gång" men jag vägrade, de ska fan komma hit med en ny del till oss!! Jag hade snabbförberett mig på ett långt tal som skulle läsa lusen av närmaste person, utan att skälla ut personen i fråga för jag om någon vet att det är ju inte den stackare man får tag i som slagit sönder soffan utan det är bara att bita ihop and walk the line, försöka få dem att fatta att jag är arg, men inte på den jag pratar med direkt, och att jag inte tänker backa för vilken skit som helst. Men vem är det som svarar då? Roland heter han, får mig att tänka på en tysk Ronald McDonald...ja han bröt på tyska alltså....rustad till tänderna med ett oerhört lugn, tog mig rakt på offensiven med världens tackling a la rugbystuk. Sååååå han fixade allt med att de ska komma ut med en ny del till oss, inte idag visserligen men till veckan. Bara att stuva in hela skiten i gästrummet igen och stänga dörren ett tag till:)
Blir ju helt klart less men fan vad skönt det är när rätt personer sitter på rätt plats. Det hade lika gärna kunnat vara en sur jävel som tyckte att jobba på en fredageftermiddag suger och då ska det suga minst lika mycket för resten av befolkningen också. Men än finns hopp!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar