Ja se då var det lördag igen och mycket skoj, spännande och lite skrämmande står på tapeten. Först måste jag bara berätta något tråkigt och det handlar om begravningar.
Igår begravdes Arnes farfar. Trodde inte att det skulle påverka mig på det sätt det gjorde i och med att jag inte hade träffat honom så speciellt många gånger. Jag trodde främst att det skulle bli jobbigt att se Arne ledsen och att jag främst skulle vara ett stöd för honom.
Alby kyrka är en väldigt mysig lite kyrka, perfekt för små, intima bröllop. För en begravning ingav den ett lugn, som om den talade om för oss att "Det är lugnt, nu tar jag över".
Tårarna började rinna så fort kantorn började spela "Öppna landskap" på orgeln. Det var så vackert och så ändlöst sorgset. Tårarna slutade rinna först när kistan hade burits ut av närmsta släkten. Däremellan var det en jättefin begravning, verkligen värdig Hugo. Barnen berättade om när de fått vara med i skogen och lantbruket, hur viktig vedhögen och potatislandet var för honom. Själv tänkte jag på hur välkomnande det alltid var att stiga in i huset. Det var som om de alltid hade känt mig på något sätt.
Begravningar får mig även att tänka på andra sorgsna tankar som lätt sammankopplas till detta. Jag tänkte givetvis på den förra begravningen jag och Arne var på, Arnes mammas. Det var det mest orättvisa som kunde ha hänt, en sådan UNDERBAR människa SKA bara inte dö förrän hon levt minst hundra år! Ändå sker det.
Sedan undrar jag hur det känns för Arnes farmor. Nu är det hon kvar, hon har förlorat sin livskamrat, det som stod henne närmare än någon annan. Dock förundras jag över hennes lugn. Hon tog det sakligt, sa att nu hade han det bra, han var där han hörde hemma och att han hade haft ett bra liv. Det var dags nu.
Efter begravningen hölls tal om hur olika personer fått ta del av hans liv på olika sätt. Alla hade de gemensamt att han var en man med stort och varmt hjärta och att han alltid gjorde det han kunde för de sina men även för andra.
När jag ska begravas vill jag inte att folk ska vara svartklädda. Jag vet, det hör till, men det är inte så jag vill ha det. Jag vill ha lite färg och fart, jag är ingen dyster människa till sinnet. Nej på med det var och en trivs med, minns mig med skratt och känn inte sorg att jag är borta utan gläds åt den fina tid jag haft på denna jord. För det ska ni veta att det kan jag redan säga att jag har/har haft, och jag är superglad över varje dag som kommer till mig.
Ofta ser man inte sånt, man grämer sig över sånt som man tycker är skit, men så länge man får ha hälsan och MÖJLIGHETEN att göra det man drömmer om.....Då ska man vara nöjd.
Ikväll till exempel. Då ska jag på salsafest och jag hoppas och tror att IT´S GONNA BE A BLAST!!!!
Återkommer med detaljer...
lördag 16 oktober 2010
onsdag 13 oktober 2010
Barn och pussar
Barn gör mig sjuk. Nej inte barnen I SIG utan de BACILLER de får med sig från dagis. Uppenbarligen så klarar inte min kropp av det av någon underlig jävla anledning. "Om man tränar regelbundet och äter bra håller kroppen sig frisk och stark." Jo tjena!
Flera gånger har det hänt att jag varit runt barn som varit förkylda, magsjuka etc och NÄSTAN VARENDA GÅNG blir jag smittad! Så förbannat frustrerande det är!! Och ändå så har jag ju börjat tänka på det mer och mer, att jag inte ska vara så nära om de tenderar att inte vara på topp, tvätta händerna ofta osv, men det verkar inte spela någon roll.
Nu leder detta vidare till nästa fundering, det här med att man ska pussas hejdå. Satt och pratade med en kompis om var denna handling kommer ifrån. Ingen av oss har något minne att vi, som barn, pussade alla hejdå när man skildes åt. Är det bara just vi som inte varit med om detta eller är det något som blivit inne och kommit på senare år?
Jag vet inte riktigt hur jag ska formulera detta utan att det ska bli snedvridet men jag ska göra ett försök.
Vi har en katt. Henne pussar jag på så fort jag får tillfälle. Jag ger fullständigt fan i att hon kanske varit ute och smaskat på en råtta eller tvättat sig på väl valda ställen. Jag pussar henne ändå. Just för att jag inte kan låta bli då jag tycker att ett djurs ansikte är så förbannat sött och mysigt.
Det är likadant med hundar. Jag tycker att det är så mysigt att snosa på sidan av nosen....säger man kinden om djur så är det den delen jag menar. Så varmt, mysigt, lent och mjukt.
Dock har jag full förståelse för att andra tycker att detta beteende är fullkomligt vidrigt och äckligt just eftersom djur inte har samma toalettvanor som vi människor har. Feel free to go and throw up aaaanytime you like liksom!
Nu kan jag ju liksom inte ens komma i närheten av att göra en liknelse till djurpussar och barnpussar. Det känns inte sådär rättvist!
Det värmer ju ända in i hjärtat när ett barn sträcker upp sina händer och vill ha en kram och puss. Tillika blir jag livrädd för jag vill INTE BLI SJUK! Och även fast just DET barnet kanske inte i sig är sjuk så kan ni ge er på att han/hon bär på alla andra dagisbaciller som virvlar runt som besatta. Och vad händer DÅ? Johoorusåatt, två dagar senare sitter jag där med halsbank eller näsöversvämning och undrar hur faan det gick till?!
Ni får tycka att jag är löjlig och det kanske jag är. Men jag har inga egna barn och därför heller inte immun mot allt som gärna attackerar immunförsvaret. Så OM jag någon gång avböjer en lite trutande blötpuss, ta inte illa upp! Jag har ingen specialriktad avsky mot just ER familj.....det är bara bacilluskerna jag har något otalt med! :)
Flera gånger har det hänt att jag varit runt barn som varit förkylda, magsjuka etc och NÄSTAN VARENDA GÅNG blir jag smittad! Så förbannat frustrerande det är!! Och ändå så har jag ju börjat tänka på det mer och mer, att jag inte ska vara så nära om de tenderar att inte vara på topp, tvätta händerna ofta osv, men det verkar inte spela någon roll.
Nu leder detta vidare till nästa fundering, det här med att man ska pussas hejdå. Satt och pratade med en kompis om var denna handling kommer ifrån. Ingen av oss har något minne att vi, som barn, pussade alla hejdå när man skildes åt. Är det bara just vi som inte varit med om detta eller är det något som blivit inne och kommit på senare år?
Jag vet inte riktigt hur jag ska formulera detta utan att det ska bli snedvridet men jag ska göra ett försök.
Vi har en katt. Henne pussar jag på så fort jag får tillfälle. Jag ger fullständigt fan i att hon kanske varit ute och smaskat på en råtta eller tvättat sig på väl valda ställen. Jag pussar henne ändå. Just för att jag inte kan låta bli då jag tycker att ett djurs ansikte är så förbannat sött och mysigt.
Det är likadant med hundar. Jag tycker att det är så mysigt att snosa på sidan av nosen....säger man kinden om djur så är det den delen jag menar. Så varmt, mysigt, lent och mjukt.
Dock har jag full förståelse för att andra tycker att detta beteende är fullkomligt vidrigt och äckligt just eftersom djur inte har samma toalettvanor som vi människor har. Feel free to go and throw up aaaanytime you like liksom!
Nu kan jag ju liksom inte ens komma i närheten av att göra en liknelse till djurpussar och barnpussar. Det känns inte sådär rättvist!
Det värmer ju ända in i hjärtat när ett barn sträcker upp sina händer och vill ha en kram och puss. Tillika blir jag livrädd för jag vill INTE BLI SJUK! Och även fast just DET barnet kanske inte i sig är sjuk så kan ni ge er på att han/hon bär på alla andra dagisbaciller som virvlar runt som besatta. Och vad händer DÅ? Johoorusåatt, två dagar senare sitter jag där med halsbank eller näsöversvämning och undrar hur faan det gick till?!
Ni får tycka att jag är löjlig och det kanske jag är. Men jag har inga egna barn och därför heller inte immun mot allt som gärna attackerar immunförsvaret. Så OM jag någon gång avböjer en lite trutande blötpuss, ta inte illa upp! Jag har ingen specialriktad avsky mot just ER familj.....det är bara bacilluskerna jag har något otalt med! :)
tisdag 12 oktober 2010
Nytt bakförsök
Never give up!
Det är något som jag borde anamma lite mer. Det här med att försöka göra goda nyttiga efterrätter, fikabröd och bröd i största allmänhet, är dock något som jag har svårt att släppa. Eftersom jag inte tror på att stoppa i en massa sötningsmedel i maten så blir resultaten därefter. OÄTLIGA! Jag har nu inhandlat agave sirap som kanske kan hjälpa mig på min väg. Det är ju fortfarande kalorier i den också men dock av bättre sort.
Agavesirap- Ett naturligt sötningsmedel från en kaktusväxt. Ger en minimal blodsockerhöjning och kan användas som sötning i bröd, bakverk, ringlas över pannkakor eller i en smoothie.
Isn´t that great or what?!
Det är något som jag borde anamma lite mer. Det här med att försöka göra goda nyttiga efterrätter, fikabröd och bröd i största allmänhet, är dock något som jag har svårt att släppa. Eftersom jag inte tror på att stoppa i en massa sötningsmedel i maten så blir resultaten därefter. OÄTLIGA! Jag har nu inhandlat agave sirap som kanske kan hjälpa mig på min väg. Det är ju fortfarande kalorier i den också men dock av bättre sort.
Agavesirap- Ett naturligt sötningsmedel från en kaktusväxt. Ger en minimal blodsockerhöjning och kan användas som sötning i bröd, bakverk, ringlas över pannkakor eller i en smoothie.
Isn´t that great or what?!
I alla fulla fall. För att baka detta bröd gör man på detta vis:
6 msk fiberhusk
4 msk krossade linfrön
3 tsk bakpulver
4 ägg
1 tsk brödkryddor (valfria)
salt
50 g smör eller om man vill ta något nyttigare, välj olivolja
Rör ihop de torra ingredienserna. Vispa ihop äggen och blanda sedan ihop allt till en smet. Låt smeten vila en stund så att den hinner absorbera vätskan och bli mer hanterbar. Gör sedan små bröd av dem och gräddas i ugnen på 200 grader i ca 15 min. Hur många det blir beror ju förstås på hur stora bröd man gör men jag fick ihop 12 st små söta kakor :)
Dessa ska avnjutas (?) till frukost imorgon. Frågetecknet är ett bevis på min egen skepsis haha!
Om ni undrar över den nyttiga sockerkakan jag gjorde så ska jag ärligt erkänna att jag misslyckades katastrofalt och att det hade varit bättre att ha den till hands för att slå ihjäl inbrottstjuvar med än att bjuda vänner på :)
Men som sagt NEVER GIVE UP!
Nu blir det träning och jobb!
måndag 11 oktober 2010
Sagan som blev en skräckfilm
Det var en tidig morgon. Malin hade en låååååång arbetsdag framför sig. Hon stapplade in på sin arbetsplats med trötta steg och siktet inställt på kaffemaskinen. Efter ett febrilt tryckande på knappen hade hon fått i sig tillräckliga mängder för att hjärnan skulle börja fungera.
Hon satte fart ut i anläggningen, fortfarande med något trötta steg men med en förhoppning om bättring. Cykeln stod utanför dörren. Finemang tänkte hon, jag cyklar!
Solen tittade fram och trots att det blåste kändes det ändå rätt behagligt. En fin höstdag helt enkelt.
På väg tillbaka ser hon att hon inte är ensam. Något lurar bakom en buske vid bergsväggen. VAFALLS?!
Är det något som berget har spottat ut? Är det en miljöaktivist på väg att anfalla? Eller är det rätt och slätt en spion från ett icke EU-land som fått i uppdrag att undersöka hur i helvete våra miljövärden kan vara så bra?
Nä.
Det är något mycket renare, vackrare och sötare. En hare! Eller rättare sagt, DERAS hare! Deras alldeles egna maskot som funnit där i alla fal så länge hennes små fötter trampat runt på asfalten.
Förtjust trampade hon sakta sakta för att inte skrämma den.
Resten av dagen värmdes Malins hjärta av tanken på den lilla varelsen som så sorglöst skuttade runt. Fri som fågeln.
Hemgången var nära. Malin sprang ut till sin gamle trotjänare Ådi som snällt stod och väntade. Omtänksam som hon är väntade hon några minuter tills automatchoken (som naturligtvis är felande) slutade mata onödig bensin, och rattade sedan mot grindarna.
Plötsligt ser hon något i ögonvrån och sedan smäller det till. Allt blir väldigt tyst men i backspegeln ser hon någon som hon ALDRIG MER vill se. Det är något som ligger på vägen. Något som sprattlar förtvivlat och kämpar för att komma på fötter. Eller tassar. Eller klövar.
HAREEEEEEENNNNN!!!!!!!!!!!!!!!
ÅDI VI HAR DÖDAT HAREN!!!!!!!!
Förtvivlat ringer hon kontrollrummet som lovar rycka ut för att barmhärtigt släcka dess liv.
En till bil kommer. Det är den vanligtvis mindre heroiske arbetskollegan som rullar fram.
"KÖR ÖVER HAREN!" skriker hon, "KÖR ÖVER DEEEEEN SÅ DEN SLUTAR SPRATTLA!!!"
Kabonk. Kabonk. Bara sådär har de släckt ett oskyldigt liv.
Hjälp-mördar-gruppen kommer på packmoppen med en slägga i högsta hugg. Men det är redan över. Nothing to do. Endast att skrapa upp kvarlevorna och kremera dem. Blodpölen på asfalten vittnar om att något fasansfullt just har skett.
Resterande timmar som är kvar av dygnet ägnas åt att klä däcken med bomull och karossen med skumgummi. Nyckeln borde egentligen ligga på havets botten.
fredag 8 oktober 2010
Fredag och jag har avverkat lite måsten
Idag lyckades jag med något som ALDRIG händer mig, nämligen att ta RÄTT KASSAKÖ!! I KNOW! Blev ni inte chockade så säg! JAG blev det i alla fall. Trodde knappt mina ögon när jag brände förbi kön bredvid, den jag först hade tänkt ta, och till och med hann packa klart innan platsen jag hade hamnat på ens lagt upp sina grejer på bandet.
En dag att minnas håhåjaja.
Jag vet inte riktigt om det är hösten eller vad det är men något gör allting väldigt jobbigt just nu. Den här veckan har varit en enda lång transportsträcka. Jag har inte kunnat träna på grund av halsontet. Inte kunnat göra något hemma för jag har jobbat nätter och varit jävligt trött. Inte velat göra något heller för den delen, det känns som om all kraft har gått ur mig och jag ser inte det roliga i nåt.
Idag har jag gjort en rejäl uppshapning dock.
Åkte in för att lämna in Arnes kostym på kemtvätt. De hade naturligtvis STÄNGT på fredagar så det var bara att vända om. Hann dra igenom Citygross, Blomsterlandet, ICA Maxi, Mekonomen och Willys på vägen hem. Handlade ljung som jag i eftermiddag tänkte försöka få ned i lite krukor och grejer ute. Ser ju liksom så mycket finare ut än de vissna blomster som hälsar folk välkomna just nu.
Ådi ska få ÄNNU FLER nya delar nu! Ska byta ut tändspolen och tändkabeln så att han nu ska slippa bli grinig och stanna bara för att han har lite fel grejer under huven. Eventuellt har jag hittat en ny framskärm också. Kruxet är bara att den är röd och jag KAN BARA INTE låta honom vara delvis vit.....blir lite som en mulattbil och jag har hört att mulatter har svårt att veta var de hör hemma och var de kommer ifrån. Nu borde han ju däremot ha djupt rotade rötter och veta WHO`S YOUR MAMA men jag har ändå inte hjärta att göra det. Dessutom kan jag ju uppfattas som en riktig TIK:are och det vore ju att ljuga rejält. Har inget emot dem men är ju för tusan ingen sportfantast!!
Jag vill lacka skärmen men Arne tycker att jag är galen så nu lutar det åt att vi lappar ihop skärmen med någon slags pasta. I don´t know hur länge det funkar men blir Ådi glad blir jag glad!
Kvällen ska tillbringas hos min extrafamilj i Bällsta :) De har förbarmat sig över mig så att jag slipper vara ensam ikväll. Helgen kommer gå sakta som fan då jag ska jobba tolvtimmars pass. It sucks!
Puss och kram på er därute. Hoppas ni har en kärleksfull fredag!
En dag att minnas håhåjaja.
Jag vet inte riktigt om det är hösten eller vad det är men något gör allting väldigt jobbigt just nu. Den här veckan har varit en enda lång transportsträcka. Jag har inte kunnat träna på grund av halsontet. Inte kunnat göra något hemma för jag har jobbat nätter och varit jävligt trött. Inte velat göra något heller för den delen, det känns som om all kraft har gått ur mig och jag ser inte det roliga i nåt.
Idag har jag gjort en rejäl uppshapning dock.
Åkte in för att lämna in Arnes kostym på kemtvätt. De hade naturligtvis STÄNGT på fredagar så det var bara att vända om. Hann dra igenom Citygross, Blomsterlandet, ICA Maxi, Mekonomen och Willys på vägen hem. Handlade ljung som jag i eftermiddag tänkte försöka få ned i lite krukor och grejer ute. Ser ju liksom så mycket finare ut än de vissna blomster som hälsar folk välkomna just nu.
Ådi ska få ÄNNU FLER nya delar nu! Ska byta ut tändspolen och tändkabeln så att han nu ska slippa bli grinig och stanna bara för att han har lite fel grejer under huven. Eventuellt har jag hittat en ny framskärm också. Kruxet är bara att den är röd och jag KAN BARA INTE låta honom vara delvis vit.....blir lite som en mulattbil och jag har hört att mulatter har svårt att veta var de hör hemma och var de kommer ifrån. Nu borde han ju däremot ha djupt rotade rötter och veta WHO`S YOUR MAMA men jag har ändå inte hjärta att göra det. Dessutom kan jag ju uppfattas som en riktig TIK:are och det vore ju att ljuga rejält. Har inget emot dem men är ju för tusan ingen sportfantast!!
Jag vill lacka skärmen men Arne tycker att jag är galen så nu lutar det åt att vi lappar ihop skärmen med någon slags pasta. I don´t know hur länge det funkar men blir Ådi glad blir jag glad!
Kvällen ska tillbringas hos min extrafamilj i Bällsta :) De har förbarmat sig över mig så att jag slipper vara ensam ikväll. Helgen kommer gå sakta som fan då jag ska jobba tolvtimmars pass. It sucks!
Puss och kram på er därute. Hoppas ni har en kärleksfull fredag!
onsdag 6 oktober 2010
En ärlig reflektion
Alla kan inte dansa.
Alla KAN INTE dansa.
A.L.L.A K.A.N I.N.T.E D.A.N.S.A
Så är det bara, precis som att alla inte kan sjunga, spela teater eller vad det nu än kan tänkas vara. Vissa kan LÄRA sig bli mer eller mindre bra eller rent av vansinnigt duktiga men when it all comes down to it så....ALLA kan inte!
Salsakursen jag går just nu ångrar jag inte en sekund. Det är sjukt kul och jag känner mig levande och euforisk.......i ungefär fem minuter. Dessa fem minuter uppstår vanligtvis efter halva tiden då vi har PAUS från allt "uno dos tres.....stå i ring.....göra allt så sjukt sakta tills man bryter ihop och vill vråla MEN VAD I HELVETE ÄR DET NI INTE FÖRSTÅÅÅÅÅÅRRRRR" osv. Då brukar jag få dansa, verkligen DANSA, med någon av de grabbar som är ruskigt duktiga och way out of my league när det kommer till salsa. Men det är verkligen just då jag känner att mjoo men det här funkar nog bra för mig, jag kan jag kan jag kaaan!
Eller så är jag en av de stackars satar som kanske inte inser sina begränsningar who knows?
Det är ju det som är så synd. Visst, jag låter som en riktig bitch när jag uttrycker mig på detta sätt för alla måste ju få CHANSEN att dansa om det verkligen är det de vill! Herregud jag är dödsimpad av Ragnar 69 bast som står och svänger sina höfter så långt lårbenshalsen tillåter! Tycker att det är riktigt coolt att det är en sådan blandad ålder på folket, att de vill och törs. Jag tänker inte sålla ut folk för en SÅN sak!
DÄREMOT!
Är det ju bara så att de flesta, ja jag riktar mig till männen i första hand då det är dem jag dansar med, har noll taktkänsla eller motorik att föra samtidigt som de trampar upp och ned med fötterna.
Detta resulterar i att det är en ständig kamp för att manipulera mig fram till de få som är där för att hjälpdansa. Dessa underbara gossar ter sig som en oas med vatten mitt i hetaste Sahara. Jag och Eva rör oss likt hyenor kring bytet, vi smyger, sceamar och scannar av tills vi har haffat oss the real thing!
Har råkat ut för en riktig slemmig rackare också. Naturligtvis. Han började förra gången med att öppna upp med:
"You are very beautiful madame."
Ja det var väl inget ont i det, problemen började när HAN skulle tala om för MIG hur JAG skulle dansa! Hade god lust att tala om för honom att han borde manövrera sina fötter i eget kölvatten innan han styrde kosan mot MITT!
Nu måste jag tillägga att jag har INGA problem att ta till mig tips och råd från någon som verkligen KAN, det uppskattar jag verkligen. Däremot känns det ju väldigt konstigt att jag ska lyssna på någon som har väldigt svårt för att ta sig i en rak linje över golvet!
Anyway.
Igår var jag så less på att stå i den där ringen och trampa samma samma sammaaaaaa tur i en timme. Dessutom fick inte min favvodansare dansa då det fanns jämna par så det gjorde mig lite lack också. Till råga på allt så kommer den här snubben valsandes.
Han var väldigt snäll att upplysa mig om att det var spanska som Julio pratade, samt instruera mig i att nu ska vi dansa den här turen.......JA som vi har gjort den SENASTE TIMMEN! GHAAAA!!!!
Sen säger han:
"You look so sad. What has happened?"
Ja....DU kanske hade jag god lust att säga!
Jaja, jag har gnällt av mig nu. Nästa lördag är det salsafest så då är det väl JAG som kommer känna mig som en kalv på grönbete samtidigt som jag gestaltar Bambi på hal is. SHIT! MEEEN KUUL!! :)
Alla KAN INTE dansa.
A.L.L.A K.A.N I.N.T.E D.A.N.S.A
Så är det bara, precis som att alla inte kan sjunga, spela teater eller vad det nu än kan tänkas vara. Vissa kan LÄRA sig bli mer eller mindre bra eller rent av vansinnigt duktiga men when it all comes down to it så....ALLA kan inte!
Salsakursen jag går just nu ångrar jag inte en sekund. Det är sjukt kul och jag känner mig levande och euforisk.......i ungefär fem minuter. Dessa fem minuter uppstår vanligtvis efter halva tiden då vi har PAUS från allt "uno dos tres.....stå i ring.....göra allt så sjukt sakta tills man bryter ihop och vill vråla MEN VAD I HELVETE ÄR DET NI INTE FÖRSTÅÅÅÅÅÅRRRRR" osv. Då brukar jag få dansa, verkligen DANSA, med någon av de grabbar som är ruskigt duktiga och way out of my league när det kommer till salsa. Men det är verkligen just då jag känner att mjoo men det här funkar nog bra för mig, jag kan jag kan jag kaaan!
Eller så är jag en av de stackars satar som kanske inte inser sina begränsningar who knows?
Det är ju det som är så synd. Visst, jag låter som en riktig bitch när jag uttrycker mig på detta sätt för alla måste ju få CHANSEN att dansa om det verkligen är det de vill! Herregud jag är dödsimpad av Ragnar 69 bast som står och svänger sina höfter så långt lårbenshalsen tillåter! Tycker att det är riktigt coolt att det är en sådan blandad ålder på folket, att de vill och törs. Jag tänker inte sålla ut folk för en SÅN sak!
DÄREMOT!
Är det ju bara så att de flesta, ja jag riktar mig till männen i första hand då det är dem jag dansar med, har noll taktkänsla eller motorik att föra samtidigt som de trampar upp och ned med fötterna.
Detta resulterar i att det är en ständig kamp för att manipulera mig fram till de få som är där för att hjälpdansa. Dessa underbara gossar ter sig som en oas med vatten mitt i hetaste Sahara. Jag och Eva rör oss likt hyenor kring bytet, vi smyger, sceamar och scannar av tills vi har haffat oss the real thing!
Har råkat ut för en riktig slemmig rackare också. Naturligtvis. Han började förra gången med att öppna upp med:
"You are very beautiful madame."
Ja det var väl inget ont i det, problemen började när HAN skulle tala om för MIG hur JAG skulle dansa! Hade god lust att tala om för honom att han borde manövrera sina fötter i eget kölvatten innan han styrde kosan mot MITT!
Nu måste jag tillägga att jag har INGA problem att ta till mig tips och råd från någon som verkligen KAN, det uppskattar jag verkligen. Däremot känns det ju väldigt konstigt att jag ska lyssna på någon som har väldigt svårt för att ta sig i en rak linje över golvet!
Anyway.
Igår var jag så less på att stå i den där ringen och trampa samma samma sammaaaaaa tur i en timme. Dessutom fick inte min favvodansare dansa då det fanns jämna par så det gjorde mig lite lack också. Till råga på allt så kommer den här snubben valsandes.
Han var väldigt snäll att upplysa mig om att det var spanska som Julio pratade, samt instruera mig i att nu ska vi dansa den här turen.......JA som vi har gjort den SENASTE TIMMEN! GHAAAA!!!!
Sen säger han:
"You look so sad. What has happened?"
Ja....DU kanske hade jag god lust att säga!
Jaja, jag har gnällt av mig nu. Nästa lördag är det salsafest så då är det väl JAG som kommer känna mig som en kalv på grönbete samtidigt som jag gestaltar Bambi på hal is. SHIT! MEEEN KUUL!! :)
tisdag 5 oktober 2010
En bacillusk i min hals
Vet inte om jag blev smittad av Rocky i fredags eller om det är något latent som flyttat in. Jag har inga andra men, är inte snorig, har inte feber, ingen värk i kroppen. Det är BARA BARA halsen som jävlas! Törs inte träna som det känns nu och det gör mig FRUSTRERAD!!!!!
Har gurglat med husmorstipset saltvatten så vi får väl se om det blir bättre. Nog för att det mesta antingen drog raka vägen igenom och ned till magen, rann nedför halsen eller kröp upp i min näsa så jag vet faktiskt inte egentligen hur mycket som jag faktiskt gurglade!
Är det det här som kallas att bli vuxen? Utsätta sig för nåt djävulskt bara för att bli bättre?
Ådi ska få sig en liten uppfräschning ikväll. Det är tyvärr inget som kommer synas men det kommer helt klart kännas bättre både för mig som förare och för honom som karavanvärd :) Tar mig ju inte ut genom förardörren såvida jag inte vevar ned rutan och öppnar utifrån. Känner ju att det där inte kommer funka i vinter då jag förmodligen antingen får NED rutan men inte UPP eller så får jag klättra ut genom passagerarsidan. Ingen vacker syn!
Så tonight is the night. Ny vajer it is!
Nu blir det en dusch och en fundering på vad jag ska äta till middag. Sen SALSAAAAA!!!!
måndag 4 oktober 2010
Höst ute höst inne
Vackra höst...
Bilden är stulen från internet, inte MIN alltså!
Ja det är verkligen en vacker höst som vi har/har haft hitttills. Varm, solig och just nu exploderar naturen i en massa vackra färger. Såhär var det länge sen jag upplevde en höst. Oftast brukar ju inte färgerna hinna framträda innan WAMBAMKADAM snön kommer som en osalig ande och förstör allt.Känner mig inte riktigt kry i halsen. Vet inte om det är en förkylning eller vad det är men efter en rejäl natts sömn så känns det i alla fall bättre. Synd bara att det kommer bli dåligt med sömn nu när nattpassen startar igen.
Så det blir ingen träning för mig ikväll. Tog en timmes promenad istället. Skönt att lufta skallen och luftrören lite. Jag tänker så bra när jag promenerar. Eller, tänker BRA, jag TÄNKER i alla fall, på en massa saker som jag inte hinner reflektera över annars.
Till exempel det här med korsdrag. Varför är det så farligt att ha korsdrag i ett hus, ett rum etc? Är det bara något man har med sig sen barnsben, visste man inte bättre "förr"? Har försökt googla på det av ren frustration men icke. Det verkar inte som att det finns klara belägg för det. Eller? Är det någon som vet?
Kom hem med ett kreativt sinne och drog igång ett bak som förhoppningsvis ska resultera i en nyttigare form av sockerkaka. Återkommer under dagen med bildbevis och recept, vare sig det blev bra eller inte :) Tänker nog ta och baka lite bröd också men jag vet inte om jag har bra ingredienser för att lyckas.
Håller tummen för att jag imorgon vaknar pigg, fräsch och träningssugen för jag HATAR när jag inte kan träna!!
söndag 3 oktober 2010
Lat dag i soffan
Ja det tyckte både Izzy, jag och husse att vi var värda. Såhär skön stil hade inte vi dock :)
Helgen har rasat iväg som en snölavin och jag har inte hunnit med att det REDAN är söndag!!
Igår blev det frukost i soffan och sedan vidare till Mio för att kolla på köksbord. NÄÄÄ vi har FORTFARANDE ingen ordentlig köksmöbel! Har på känn att det där kommer lösa sig inom en snar framtid, vi har nog bestämt oss nu veliga som vi är.
Sen hem för lite vedkörning (jag) och skolplugg (Arne). Därefter blev det middagsdags och till det lite röd bubblig dryck. Mer film i soffan och då och då kastade jag ett nyfiket öga på de nya grannarna som håller på att flytta in. De får rena lyxen direkt med utespa, pool och grejer. DESSUTOM har de TVÅ golden retrivers......am I avis or what??! Kanske ska kila in sig som hundvakt nån gång ibland? Se hur det går med min allergi. Måste i alla fall ta och gå och hälsa på dem och välkomna dem till gräddhyllan :)
Jag är tråkig idag, jag vet. Har inget att berätta, inget som hänt mig. Känner mig lite småseg efter en lugn och mysig helg. Dags att kicka igång en ny vecka med nya salsatakter, träning och naturligtvis ett nödvändigt ont: jobb. Att vinna några miljoner känns inte helt fel en dag som denna!
torsdag 30 september 2010
Idag är ingen vanlig dag för idag är Malins födelsedag!
Och den HÄR fina fina tårtan fick jag av den bästa och goaste chef som finns! Kom på jobbet och hux flux stod han där med en tårta i famnen. MEN VAD I ALLSIN DAR?? Ingen har gjort en tårta till mig sen jag flyttade hemifrån så det här var en av de finaste presenter jag fått. NÅNSIN!
Jag är världens barnunge när det kommer till födelsedagar och julafton. Presenterna är inte the main thing, det är mer känslan av att få vara sådär alldeles speciell för en dag. Dagar som dessa, när man kommer till jobbet och får en massa kramar, gratulationer och till och med en egenhändiggjord tårta, då kan man inte låta bli att undra om man är lite speciell ändå. Bara sådär jävligt osvenskt tänkt :) Riktigt skön tanke!
Dagen började helt underbart med världens mysigaste frukost tillsammans med Camilla. Det är verkligen otroligt hur livet ter sig ibland. "Hittade igen" henne om man kan säga så och det är ett av de bästa fynd jag gjort på väldigt länge :) Vi mumsade och pratade ända tills det var dags för mig att dra på träning och jobb.
Telefonen har ringt större delen av dagen, folk har sjungit och hurrat. Har känt mig som drottningen eller nej Madeleine, hon är ju lite snyggare haha!
En av mina bästa födelsedagar någonsin, without a doubt! Helgen fortsätter i samma mysiga anda där jag och älsklingen ska fira och baaara rå om varandra HELA HELGEN!!! HÄÄÄÄÄRLIGT!!!!
onsdag 29 september 2010
För nu har vi flytet....
....eller som jag trodde att det var när jag var liten: "För nu har vi FLYTVÄST"....hahaha!
Anyway, det är väl bäst att jag delar med mig av de BRA erfarenheter jag får av folk man står i beroendeposition till, något jag har väldigt svårt att acceptera. Vår bil borde haft en egen blogg vid det här laget. Turerna kring den och Bilbolaget har varit långa trots att det egentliga felet inte berott på att det har varit speciellt krångligt. De har istället prioriterat andra som sitter mer i skiten än vad vi har gjort, och det var ett ärligt och rakt erkännande, vilket jag uppskattar till MAX! Hellre det än att smila in sig, ljuga och låtsas vara ens bästa vän när de egentligen skiter fullständigt i huruvida jag lder eller ej av deras beteende.
Bilen som jag lånade under tiden vår bil har varit inlämnad, ja den sista som jag lånade, en flångny Ford Focus, har visst råkat ut för en liten misär. En vacker dag upptäcks att den har blivit PÅKÖRD!! MEN VAD I SA&#NS FÖRB%%%"ADE HELVETE????" Tänker då jag. Ska det vara så förbannat svårt att få NÅT att gå bra och smärtfritt? VA?? Funderade hur i helvete detta skulle lösa sig. Ringde till slut för att höra vad fan jag skulle ta mig till.
DÅ!
HÄNDER DET!
Karln säger rätt ut att "Men du, det där är inte ditt fel. Det VAR sådär när du hämtade den."
Just där, just då, hade jag kunnat göra vad som helst för den mannen. Jag blev så ooootroligt lättad. FINALLY!!! Nåt som går som på räls!! Klantigt av mig att inte kolla upp det bättre INNAN jag satte mig och körde, I KNOW, men till mitt försvar har jag att dels hade jag jobbat tre nätter, dels skulle jag bara ha bilen "någon dag".
Dessutom hade han kunnat blåljuga och säga "Jaha du lilla vän, det är bara att öppna plånkan."
Men! Det skedde icke och det ska han i alla fall ha all heder för! Jag är inte sen att ändra mig när jag har fel.
Nog om detta. Bäst att gå och lägga mig för imorgon ska jag upp med tuppen för att inhandla en mysfrukost som jag ska äta med finaste och goaste Camilla. HÄRLIG TORSDAG VÄLKOMMEN!!
Anyway, det är väl bäst att jag delar med mig av de BRA erfarenheter jag får av folk man står i beroendeposition till, något jag har väldigt svårt att acceptera. Vår bil borde haft en egen blogg vid det här laget. Turerna kring den och Bilbolaget har varit långa trots att det egentliga felet inte berott på att det har varit speciellt krångligt. De har istället prioriterat andra som sitter mer i skiten än vad vi har gjort, och det var ett ärligt och rakt erkännande, vilket jag uppskattar till MAX! Hellre det än att smila in sig, ljuga och låtsas vara ens bästa vän när de egentligen skiter fullständigt i huruvida jag lder eller ej av deras beteende.
Bilen som jag lånade under tiden vår bil har varit inlämnad, ja den sista som jag lånade, en flångny Ford Focus, har visst råkat ut för en liten misär. En vacker dag upptäcks att den har blivit PÅKÖRD!! MEN VAD I SA&#NS FÖRB%%%"ADE HELVETE????" Tänker då jag. Ska det vara så förbannat svårt att få NÅT att gå bra och smärtfritt? VA?? Funderade hur i helvete detta skulle lösa sig. Ringde till slut för att höra vad fan jag skulle ta mig till.
DÅ!
HÄNDER DET!
Karln säger rätt ut att "Men du, det där är inte ditt fel. Det VAR sådär när du hämtade den."
Just där, just då, hade jag kunnat göra vad som helst för den mannen. Jag blev så ooootroligt lättad. FINALLY!!! Nåt som går som på räls!! Klantigt av mig att inte kolla upp det bättre INNAN jag satte mig och körde, I KNOW, men till mitt försvar har jag att dels hade jag jobbat tre nätter, dels skulle jag bara ha bilen "någon dag".
Dessutom hade han kunnat blåljuga och säga "Jaha du lilla vän, det är bara att öppna plånkan."
Men! Det skedde icke och det ska han i alla fall ha all heder för! Jag är inte sen att ändra mig när jag har fel.
Nog om detta. Bäst att gå och lägga mig för imorgon ska jag upp med tuppen för att inhandla en mysfrukost som jag ska äta med finaste och goaste Camilla. HÄRLIG TORSDAG VÄLKOMMEN!!
tisdag 28 september 2010
Bra och anus
Det är min summering av denna dag. Bra och anus. Kort och koncist.
Vad har då varit bra?
Först och främst fyller min ÄLSKADE pappa år idag.
Det är en pappa som är den mest fantastiska på alla sätt och vis. Han är alltid glad, det sitter aldrig fast utan han slår hellre knut på sig själv eller delar på sig med en kniv för att hjälpa när någon kallar. Han är lagom knasig och tokig och skäms inte för sig själv. Jag har alltid varit stolt över min pappa. Kommer ihåg när han kom där i sin buss, så stilig i sin kostym. Då växte mitt hjärta och jag tänkte "Jajamän det DÄR är MIN PAPPA det!" :)
Han är pappan som säger saker som : " Hon blev lång som en fiollåda i ansiktet." Vilket innebär att människan i fråga blev förvånad. Han är pappan som tror att Bon Jovi egentligen heter Bonnjävel och att de är ett gäng kannibaler som slår ihjäl varann med yxa. Han är pappan som, trots en utförlig instruktionsritning av mig, ändå inte kan få iväg ett sms men i samma sekund undrar varför han inte har en telefon med MMS-funktion :) Han är pappan över alla pappor och den dag han försvinner kommer jag att gå sönder av sorg. Önskar bara att han kunde känna exakt HUR MYCKET han betyder för mig men även för en hel del andra människor som korsat hans väg.
Vidare under dagen:
Pannan är lagad av världens bästa rörkrökare, Sören från Stöde. Jag blir nästan tårögd av lycka när man får ta del av sådana människor. Sådana som bara fixar, inga problem jag kommer, och aldrig aldrig JÄVLAS! All heder till Sören, och kom det namnet ihåg kära vänner!! Ifall ni behöver en rörmokare.
Det var detta som var BRA idag.
Vad var då ANUS?
Jo. Jag råkade peta in mitt finger i min salsalärares öga ikväll! Hur det gick till? Ja inte fan vet jag men vi dansade och han är ju rätt duktig på att röra sig. Vips hade han dragit till i min hand och PLOPP så satt min nagel rakt i hans öga. Nej den satt inte FAST men det kändes som att det var den som tog i. Sen torkade och torkade han ögat och fick till slut skölja med vatten. Men faaan va skoj! NOT! Får väl skämmas ur mig MINA ögon på tisdag. Han kanske vägrar dansa mer med mig, det vore ju snyggt! Haha!
Imorgon är det mer jobb och mer träning. Over and out scream and shout!
Vad har då varit bra?
Först och främst fyller min ÄLSKADE pappa år idag.
Det är en pappa som är den mest fantastiska på alla sätt och vis. Han är alltid glad, det sitter aldrig fast utan han slår hellre knut på sig själv eller delar på sig med en kniv för att hjälpa när någon kallar. Han är lagom knasig och tokig och skäms inte för sig själv. Jag har alltid varit stolt över min pappa. Kommer ihåg när han kom där i sin buss, så stilig i sin kostym. Då växte mitt hjärta och jag tänkte "Jajamän det DÄR är MIN PAPPA det!" :)
Han är pappan som säger saker som : " Hon blev lång som en fiollåda i ansiktet." Vilket innebär att människan i fråga blev förvånad. Han är pappan som tror att Bon Jovi egentligen heter Bonnjävel och att de är ett gäng kannibaler som slår ihjäl varann med yxa. Han är pappan som, trots en utförlig instruktionsritning av mig, ändå inte kan få iväg ett sms men i samma sekund undrar varför han inte har en telefon med MMS-funktion :) Han är pappan över alla pappor och den dag han försvinner kommer jag att gå sönder av sorg. Önskar bara att han kunde känna exakt HUR MYCKET han betyder för mig men även för en hel del andra människor som korsat hans väg.
Vidare under dagen:
Pannan är lagad av världens bästa rörkrökare, Sören från Stöde. Jag blir nästan tårögd av lycka när man får ta del av sådana människor. Sådana som bara fixar, inga problem jag kommer, och aldrig aldrig JÄVLAS! All heder till Sören, och kom det namnet ihåg kära vänner!! Ifall ni behöver en rörmokare.
Det var detta som var BRA idag.
Vad var då ANUS?
Jo. Jag råkade peta in mitt finger i min salsalärares öga ikväll! Hur det gick till? Ja inte fan vet jag men vi dansade och han är ju rätt duktig på att röra sig. Vips hade han dragit till i min hand och PLOPP så satt min nagel rakt i hans öga. Nej den satt inte FAST men det kändes som att det var den som tog i. Sen torkade och torkade han ögat och fick till slut skölja med vatten. Men faaan va skoj! NOT! Får väl skämmas ur mig MINA ögon på tisdag. Han kanske vägrar dansa mer med mig, det vore ju snyggt! Haha!
Imorgon är det mer jobb och mer träning. Over and out scream and shout!
måndag 27 september 2010
Good and bad stuff
Kontakt.........
Nej ingen kontakt som ger ström eller som man kan sätta i väggen, utan en MÄNSKLIG kontakt har jag skapat mig :)
Pratade ju tidigare om att eventuellt, LÄS NU EVENTUELLT, testa på tävlingsformen "Fitness Five". Har nu, tack vare en snäll snäll vän, fått kontakt med en riktig genuint trevlig och vansinnigt motiverande människa som kanske kan hjälpa mig på min ack så smala och krokiga stig. Får väl se hur det artar sig men ett är säkert! NI KOMMER FÅ VARA DELAKTIGA i det hela!
Annat som hänt?
Kom hem idag och hittade en pöl med vatten i pannhuset. Van driftare som jag är insåg jag ganska snabbt att den INTE hörde hemma där. Ja nu var jag lite ironisk eftersom VEM SOM HELST hade kunnat spåna fram DET!
Nåväl. Paniken spred sig i min kropp eftersom vi nu i norden, i detta bistra klimat som nu knackar på, så är vi ju ändå RÄTT SÅ beroende av att kunna få värme och varmvatten. Sonderade terrängen lite och ringde en vän, en riktig MacGyver som imorgon klockan sju knackar på min dörr. Då ska han berfria mig från detta helvete........eller tala om hur många pengar som behövs för att reda ut härvan. Suck, det är väl det som är tjusningen med att ha hus. Ällä?
lördag 25 september 2010
Lås på kylskåpet
Just nu är min karaktär nere på MINUS! Jag är VÄRDELÖS på att vara nyttig när jag jobbar nätter. Tycker liksom att jag förtjänar något gott, det är ju det enda roliga som jag faktiskt KAN göra när jag jobbar såhär, att äta något mumsigt piffar ju upp dagen med miljoner små rosa moln. Det börjar alltid med att jag kliver upp, stoppar i mig något bra, nyttigt och väl sammansatt med protein, fett och kolhydrater. Sen ligger jag i soffan, tittar på tv och funderar på hur i helvete jag ska lyckas göra dagen lite roligare.
Resultatet blir oftast något mindre lyckat. Tur är väl att jag för det mesta inte har så mycket godsaker i skåpen. Jag skulle aldrig orka plocka fram något ur frysen, som bullar eller någon kaka, nejnej, jag liksom småplockar, rotar och botaniserar bland det som finns i skåpen. Ibland blir det lite salta kex, russin, någon liten chokladbit, ja you name it men det ska gärna smaka bra med kaffet :)
Resultatet blir oftast något mindre lyckat. Tur är väl att jag för det mesta inte har så mycket godsaker i skåpen. Jag skulle aldrig orka plocka fram något ur frysen, som bullar eller någon kaka, nejnej, jag liksom småplockar, rotar och botaniserar bland det som finns i skåpen. Ibland blir det lite salta kex, russin, någon liten chokladbit, ja you name it men det ska gärna smaka bra med kaffet :)
Sen tycker jag ju att jag har varit väldans nyttig ÄNDÅ, men när jag väl börjar konstatera MÄNGDEN jag mulat i mig så sjunker genast den faktorn. Idag får jag väl ändå försöka räkna som att jag förenat lite nytta med nöje genom att smaska i mig en sådan:
......med pepparkakesmak! Var ungefär som att bläddra fram kalendern tre månader. Jag tror nog att jag kommer smaska på ett ANTAL fler av dessa till glöggen i december.
Nu är det ju oftast som så att människor misstolkar vad och hur mycket de kan äta REJÄLT! BARA för att det är lite NYTTIGARE eller att det är BRA för kroppen, så betyder inte detta att man kan smälla i sig OBSCENA mängder! Så jag tänker inte hurra eller göra vågen för mig idag, eftersom det rent krasst comes down to one thing......kalorier. Sen så är det ju självklart att det finns BÄTTRE och SÄMRE former av kalorier. Det är ju klart bättre rent bränslemässigt att äta rena, naturella nötter än en påse smågodis TROTS att man får i sig enorma mängder kalorier av nötter också. Detta vägs ju upp av alla nyttiga fetter man får i sig, men ska man gå ned i vikt så handlar det ju om energi in och energi ut.
Nej nu ska den här karaktärssviktande damen fortsätta med sin favoritsysselsättning under natthelgen. Ligga i soffan och känna mig oerhört slö och slapp :)
Have a nice weekend!
torsdag 23 september 2010
Buuhuuääää mina beeeeeeen!
Not!
Benen var helt slut sedan gårdagens pass så cyklingen blev rena mardrömmen. Dock pinade jag mig igenom hela passet trots att jag trodde att jag skulle svimma av. Efter det körde jag ett magpass. Det var lite lättare då jag åtminstone inte hade träningsvärk DÄR. Inte idag men kanske imorgon :)
När benen är igång, när jag rör på mig så är det ju inte så farligt. Det är bara när jag sätter mig ned eller kliver i och ur bilen, eller ska ta mig ur soffan.........OH MY GOD! Men det är liiiite liiite skönt också. Synd bara att det tar flera dagar för mina ben att återhämta sig och då är det lite svårt att dra ut på en löptur. Måste ta mig en funderare på hur jag bäst ska lösa detta. Tips någon?
Idag har jag fyndat lite. Hade med mig ett rabatthäfte där det var 20-25% på en massa olika butiker. Köpte en ny sport-BH, lite underkläder samt proteinpulver och två proteinbars. Tänkte att jag lär ju bli LÄTT sugen på nåt gott i helgen när jag jobbar nätter och då kan det väl vara ett bra alternativ att snaska på hehe.
Nu måste jag försöka vila lite vilket jag redan har insett kommer att bli omöjligt. Crap!
onsdag 22 september 2010
Felkopplade ledningar
Att jag aldrig LÄR mig!!
Lax är gott, yes indeed. Men lax som, (trots att det står VILTFÅNGAD på förpackningsjäveln), är sådär platt fyrkantig är INTE GOTT!! Jag är way too snål för att hela tiden köpa sådana där tokgoda Findusfiléer, det får man hos mamma och moster, så istället försöker jag krydda på olika sätt för att få det att smaka gott.
Men VARJE gång ligger den där och simmar i sin form, hånler i mjugg åt att den lyckats överlista mig ÄN EN GÅNG och ja, den smakar torr skosula med en aningens för mycket salt och tråkig smak. DAMN IT! Försökte själv vara listig och göra god romsås till men inte ens det hjälpte!!
Tips någon?
Det konstiga är ju att så fort jag ätit något som jag inte tycker om, är jag lika hungrig igen som om jag inte ens ätit alls. Vafalls?! Jag har ju ändå ätit SAMMA MÄNGD som om det skulle vara gott? Är kanske smaklökarna och mättnadskänslan sammankopplad på FEL sätt i min kropp? Logiskt sett så borde det ju vara så att när jag äter något GOTT så ska kroppen lura mig till att jag fortfarande är hungrig för att jag ska vilja stoppa i mig MER. ÄLLÄ?
Har tränat ben idag för första gången på fyra-fem månader. Blev ju ett lååååångt uppehåll då jag först trampade Halvvättern, hade semester och sen satsade till Tjejmilen. Eftersom jag får en SJUK träningsvärk varje gång jag tränar ben så har jag liksom inte velat ta risken. Nu är det dock ett benpass som ska klämmas in en gång i veckan. Få se hur det går att gå imorgon. Kommer inte vara varken en vacker syn eller upplevelse!
Lite besviken är jag också att jag tidigare klarade över 100 kg i benpress men att jag nu fjantar runt på 80 kg. Tänkte ta det lite lugnt första gången, jo tjena! Imorgon få jag känna av hur "lugnt" det egentligen blev!
Nu ska jag brygga mig lite kaffe, gona ned mig i soffan och se på tv resten av kvällen. Herrlich!
Lax är gott, yes indeed. Men lax som, (trots att det står VILTFÅNGAD på förpackningsjäveln), är sådär platt fyrkantig är INTE GOTT!! Jag är way too snål för att hela tiden köpa sådana där tokgoda Findusfiléer, det får man hos mamma och moster, så istället försöker jag krydda på olika sätt för att få det att smaka gott.
Men VARJE gång ligger den där och simmar i sin form, hånler i mjugg åt att den lyckats överlista mig ÄN EN GÅNG och ja, den smakar torr skosula med en aningens för mycket salt och tråkig smak. DAMN IT! Försökte själv vara listig och göra god romsås till men inte ens det hjälpte!!
Tips någon?
Det konstiga är ju att så fort jag ätit något som jag inte tycker om, är jag lika hungrig igen som om jag inte ens ätit alls. Vafalls?! Jag har ju ändå ätit SAMMA MÄNGD som om det skulle vara gott? Är kanske smaklökarna och mättnadskänslan sammankopplad på FEL sätt i min kropp? Logiskt sett så borde det ju vara så att när jag äter något GOTT så ska kroppen lura mig till att jag fortfarande är hungrig för att jag ska vilja stoppa i mig MER. ÄLLÄ?
Har tränat ben idag för första gången på fyra-fem månader. Blev ju ett lååååångt uppehåll då jag först trampade Halvvättern, hade semester och sen satsade till Tjejmilen. Eftersom jag får en SJUK träningsvärk varje gång jag tränar ben så har jag liksom inte velat ta risken. Nu är det dock ett benpass som ska klämmas in en gång i veckan. Få se hur det går att gå imorgon. Kommer inte vara varken en vacker syn eller upplevelse!
Lite besviken är jag också att jag tidigare klarade över 100 kg i benpress men att jag nu fjantar runt på 80 kg. Tänkte ta det lite lugnt första gången, jo tjena! Imorgon få jag känna av hur "lugnt" det egentligen blev!
Nu ska jag brygga mig lite kaffe, gona ned mig i soffan och se på tv resten av kvällen. Herrlich!
måndag 20 september 2010
Inte riktigt som man tänkt sig
Nej det är då väl en mening som fler än en tänkt i helgen med tanke på valet. Varför JAG skriver den är av en helt annan orsak.
Det började med att man, glad i hågen, rattade mot Stockholm för att spendera en mysig helg i Upplands Väsby tillsammans med älsklingen. Planen var att strosa runt lite, kanske handla något sporadiskt, äta god mat men mest av allt UMGÅS. Vad händer då?
Johoo det ska jag minsann berätta! På lördagen började Arne känna sig lite konstig i magen. Trodde först att det var vanliga hungerskänslor så vi handlade lite lunch och åt. Efter lite vilande på soffan och en öl senare kände han sig bättre så vi bestämde oss för att åka in till stan för att gå på bio och äta lite gott. Hann bara in så ösregnade det. Kul. Inget paraply. Dubbelt kul. Väntade en stund men till slut bestämde vi oss för att testa att ta oss till bion. Väl framme FANNS det väl ingen film som gick just då så vi drog vidare för att beställa bord på en restaurang. Hann inte det heller för Arne fick bara mer och mer ont i magen.
Fick vända hem helt enkelt och för att göra en lång historia onödigt lång så kan jag väl säga att det hela slutade på Danderyds sjukhus där jag fick lämna Arne över natten. Blindtarmen skulle bort nämligen. Jaaaahapp! Äntligen ska jag väl tillägga! Han har ju haft problem med den tidigare men i Sundsvall ville de inte operera utan skickade hem honom med "Du KOMMER att få problem senare men NU gör vi INGET."
Weeeeellll!
Det var den mysiga helgen det! Som tur är kommer det fler så ja ä int bitter! Bilder på detta spektakel kommer senare! Nu ska jag försöka försona mig med tankar som "Ska jag åka och träna eller ut och springa?"
Det började med att man, glad i hågen, rattade mot Stockholm för att spendera en mysig helg i Upplands Väsby tillsammans med älsklingen. Planen var att strosa runt lite, kanske handla något sporadiskt, äta god mat men mest av allt UMGÅS. Vad händer då?
Johoo det ska jag minsann berätta! På lördagen började Arne känna sig lite konstig i magen. Trodde först att det var vanliga hungerskänslor så vi handlade lite lunch och åt. Efter lite vilande på soffan och en öl senare kände han sig bättre så vi bestämde oss för att åka in till stan för att gå på bio och äta lite gott. Hann bara in så ösregnade det. Kul. Inget paraply. Dubbelt kul. Väntade en stund men till slut bestämde vi oss för att testa att ta oss till bion. Väl framme FANNS det väl ingen film som gick just då så vi drog vidare för att beställa bord på en restaurang. Hann inte det heller för Arne fick bara mer och mer ont i magen.
Fick vända hem helt enkelt och för att göra en lång historia onödigt lång så kan jag väl säga att det hela slutade på Danderyds sjukhus där jag fick lämna Arne över natten. Blindtarmen skulle bort nämligen. Jaaaahapp! Äntligen ska jag väl tillägga! Han har ju haft problem med den tidigare men i Sundsvall ville de inte operera utan skickade hem honom med "Du KOMMER att få problem senare men NU gör vi INGET."
Weeeeellll!
Det var den mysiga helgen det! Som tur är kommer det fler så ja ä int bitter! Bilder på detta spektakel kommer senare! Nu ska jag försöka försona mig med tankar som "Ska jag åka och träna eller ut och springa?"
onsdag 15 september 2010
Kort livslängd på mina baciller
Har haft världens kortaste influensa tror jag. I måndags när jag kom hem hade jag lite lätt huvudvärk, vilket tillhör ovanligheterna för mig.
Fick besök av Linda, Jill och Alice på kvällskvisten. Satt som en padda i soffan och bara höll i tinningarna eftersom jag var lite rädd att de skulle göra ett rymningsförsök. Väldigt socialt av mig haha!
Efter att de hade åkt så bara small det till. Fick ont i hela kroppen, kände mig varm, fick ont i halsen och kallsvettades. Efter att Arne tvingat i mig två alvedon ( "Ska jag verkligen ta TVÅÅÅ???" undrade jag skeptiskt, jag som hatar allt vad piller heter.) så hoppade jag i säng.
Vaknade igårmorse och kände mig helt sänkt. Men skam den som ger sig. Tog en alvedon och pallrade mig till jobbet. Kan ju säga att dagen gick i sakta mak. Det gjorde ont så fort jag skulle ta mig för något meeeeeen jag tog mig igenom dagen vilket jag är stolt över!
Kvällen bjöd ju på så mycket SKOJ!! Salsa is in my blood! Var vansinnigt ROLIGT som väntat! Fick ju dansa med the king himself, Julio. Jag tror att han tyckte att jag var rätt duktig eller ja, han sa nåt på spanska, log och gnuggade händerna. Inte vet jag hur man ska tolka det?! :)
Känner verkligen att jag måste ta tillvara på dansen mer. Det är ju något som gör mig så vansinnigt glad, upprymd och euforisk så jag vore ju en idiot ifall jag inte lyssnade på mig själv där! Nä mer dans for me!
Mer dans och mer träning! Träningen gick ju åt skogen denna vecka. Fick ju i alla fall en förklaring till varför jag tyckte att jag var så svag i måndags. Inte så konstigt med tanke på att kroppen nog redan då brottades med bacillusker. Bättre lycka nästa vecka då jag förhoppningsvis är frisk och kry!
Fick besök av Linda, Jill och Alice på kvällskvisten. Satt som en padda i soffan och bara höll i tinningarna eftersom jag var lite rädd att de skulle göra ett rymningsförsök. Väldigt socialt av mig haha!
Efter att de hade åkt så bara small det till. Fick ont i hela kroppen, kände mig varm, fick ont i halsen och kallsvettades. Efter att Arne tvingat i mig två alvedon ( "Ska jag verkligen ta TVÅÅÅ???" undrade jag skeptiskt, jag som hatar allt vad piller heter.) så hoppade jag i säng.
Vaknade igårmorse och kände mig helt sänkt. Men skam den som ger sig. Tog en alvedon och pallrade mig till jobbet. Kan ju säga att dagen gick i sakta mak. Det gjorde ont så fort jag skulle ta mig för något meeeeeen jag tog mig igenom dagen vilket jag är stolt över!
Kvällen bjöd ju på så mycket SKOJ!! Salsa is in my blood! Var vansinnigt ROLIGT som väntat! Fick ju dansa med the king himself, Julio. Jag tror att han tyckte att jag var rätt duktig eller ja, han sa nåt på spanska, log och gnuggade händerna. Inte vet jag hur man ska tolka det?! :)
Känner verkligen att jag måste ta tillvara på dansen mer. Det är ju något som gör mig så vansinnigt glad, upprymd och euforisk så jag vore ju en idiot ifall jag inte lyssnade på mig själv där! Nä mer dans for me!
Mer dans och mer träning! Träningen gick ju åt skogen denna vecka. Fick ju i alla fall en förklaring till varför jag tyckte att jag var så svag i måndags. Inte så konstigt med tanke på att kroppen nog redan då brottades med bacillusker. Bättre lycka nästa vecka då jag förhoppningsvis är frisk och kry!
måndag 13 september 2010
Heaven and hell med makrill
Nu ska jag berätta en historia som för vissa kanske verkar osann men för mig är det en helt vanlig dag.
När jag kom hem från fjällresan slängde jag ut alla kläder som luktade grillkorvsrök på hallgolvet. Strax efter det kom Izzy inskuttandes med en råtta. Naturligtvis levde den och när den kvicknat till körde den riktig rally över golven. Jag försökte mota den mot dörren med hjälp av en sop. Då rantade den rätt in i min klädhög och FASTNADE med NOSEN, tänderna och halva huvudet i en av mina avklippta vantar. MEN VAFAN!??!?!
Fick ut vanten och råttan hängde med ut genom dörren. Efter lite skakande och ruskande så trillade den ut.
So far so good.
Tog hela klädhögen och slängde in den i tvättmaskinen för det kändes inte så mysigt att en råtta hade sprungit runt där.
När jag hängde tvätten märkte jag något mystiskt. Alla kläder var täckta av vad som såg ut som en massa små små fina sågspån. Hmmm? Hade mina strumpor klivit ned i och dragit med sig en hel sågspånsfabrik?
No no. Vad jag SER när jag tagit ut alla kläder är en liten silverburk i tvättmaskin. EN MAKRILLBURK!! Som varit OÖPPNAD men INTE LÄNGRE!!!!!
Helt sonika har jag lyckats fått med burkjävlen tillsammans med kläderna!!!!
Så nu har jag kört tvättmaskinen två gånger tom och en gång med samma kläder och jag tycker fortfarande att de luktar!!
Får väl se vart detta slutar. Till råga på allt så läcker det ur ett filter på maskin så jag mitt nöt skulle försöka laga vilket istället resulterade att det sprutade en stråle rakt i fejset mitt. Schysst!
På återseende!
När jag kom hem från fjällresan slängde jag ut alla kläder som luktade grillkorvsrök på hallgolvet. Strax efter det kom Izzy inskuttandes med en råtta. Naturligtvis levde den och när den kvicknat till körde den riktig rally över golven. Jag försökte mota den mot dörren med hjälp av en sop. Då rantade den rätt in i min klädhög och FASTNADE med NOSEN, tänderna och halva huvudet i en av mina avklippta vantar. MEN VAFAN!??!?!
Fick ut vanten och råttan hängde med ut genom dörren. Efter lite skakande och ruskande så trillade den ut.
So far so good.
Tog hela klädhögen och slängde in den i tvättmaskinen för det kändes inte så mysigt att en råtta hade sprungit runt där.
När jag hängde tvätten märkte jag något mystiskt. Alla kläder var täckta av vad som såg ut som en massa små små fina sågspån. Hmmm? Hade mina strumpor klivit ned i och dragit med sig en hel sågspånsfabrik?
No no. Vad jag SER när jag tagit ut alla kläder är en liten silverburk i tvättmaskin. EN MAKRILLBURK!! Som varit OÖPPNAD men INTE LÄNGRE!!!!!
Helt sonika har jag lyckats fått med burkjävlen tillsammans med kläderna!!!!
Så nu har jag kört tvättmaskinen två gånger tom och en gång med samma kläder och jag tycker fortfarande att de luktar!!
Får väl se vart detta slutar. Till råga på allt så läcker det ur ett filter på maskin så jag mitt nöt skulle försöka laga vilket istället resulterade att det sprutade en stråle rakt i fejset mitt. Schysst!
På återseende!
söndag 12 september 2010
Sverigedemokraterna
Satt och diskuterade valet 2010 med en kompis. Jag har i och för sig försökt att höra mig för, diskutera, ta reda på, stöta och blöta det mesta med de flesta just för att ta reda på frågan som många ställer sig just nu:
VAD I HELVETE SKA MAN RÖSTA PÅ??
Min kompis sa i alla fall att hennes son skulle rösta på Sverigedemokraterna. WHAT THE FUCK??!!! Tänker man ju självklart då, detsamma gjorde ju hon. Därför började hon undersöka vad detta berodde på, hur kunde det liksom bli så att han ville rösta på DEM? Jo! Hon gick in på de olika partiernas sidor för att ta reda på vad de stod för, vad de ville åstadkomma etc etc och vad fann hon? Ett stort jävla mörker! INGEN kunde enkelt och riktigt spalta upp vad fan de egentligen ville säga, vilka frågor som står dem närmast osv. Ingen utom Sverigedemokraterna. Där fanns lättillgänglig information som man orkar ta sig igenom utan hysteriska svettningar och femton koppar kaffe. Skrämmande!
Mycket skrämmande anser jag. Har själv varit in och läst och jag blir fanimej mörkrädd. Är totalt ointresserad av politik. Hur jag nu egentligen ens kan säga så då alla faktiskt BORDE vara högst engagerade i vad som händer med vårt land. Men jag orkar bara inte med detta grottgrävande tungsnacket som de flesta svänger sig med. Jag fattar ju att de inte kan häva sig in i en debatt med ord som "määhh du ba sådääär ba" men.....ja jag vet inte. Jag skulle vilja ha det lite mer avskalat.
Därför förstår jag de unga som ska rösta för första gången. Jag förstår att de blir själaglada över ett parti som enkelt och taktfast pratar så att man inte ska känna sig som ett dumhuvud. Ändå är det det de inte gör. Det som står, om man läser mellan raderna, är något äckligt och vidrigt, som slime eller som snor som letar sig in och irriterar och förstör. Om de får något som helst att säga till om i vårt land, ja då förstår till och med JAG som är en riktig pundare inom politiken, att Sverige kommer gå åt helvete!
Tror inte att de andra partierna riktigt förstår vad de har framför sig. Det är som ett tåg som kommer rusande men ingen tror egentligen att det inte kan bromsa, utan man nöjer sig med fakta, att det FAKTISKT OFTAST inte händer någon katastrof. Så är det nog alla tänker med Sverigedemokraterna. Ingen tror EGENTLIGEN att svenska folket kan vara så satans dumma, men jag är fan brydd ändå. Om inte partierna skärper till sig och börjar tala TILL folket så kan det nog gå riktigt snett.
Förutom DET har jag ingen aning om hur jag ska rösta. Jo, en hint har jag men jag måste ta reda på mer.
Kanske inte ens borde yttra mig alls då jag ikväll istället väljer "Ensam mamma söker" bara för att en kille som jag känner är med där, än debatten mellan Reinfeldt och Sahlin........
Bara DET säger ju en hel del om mig.
VAD I HELVETE SKA MAN RÖSTA PÅ??
Min kompis sa i alla fall att hennes son skulle rösta på Sverigedemokraterna. WHAT THE FUCK??!!! Tänker man ju självklart då, detsamma gjorde ju hon. Därför började hon undersöka vad detta berodde på, hur kunde det liksom bli så att han ville rösta på DEM? Jo! Hon gick in på de olika partiernas sidor för att ta reda på vad de stod för, vad de ville åstadkomma etc etc och vad fann hon? Ett stort jävla mörker! INGEN kunde enkelt och riktigt spalta upp vad fan de egentligen ville säga, vilka frågor som står dem närmast osv. Ingen utom Sverigedemokraterna. Där fanns lättillgänglig information som man orkar ta sig igenom utan hysteriska svettningar och femton koppar kaffe. Skrämmande!
Mycket skrämmande anser jag. Har själv varit in och läst och jag blir fanimej mörkrädd. Är totalt ointresserad av politik. Hur jag nu egentligen ens kan säga så då alla faktiskt BORDE vara högst engagerade i vad som händer med vårt land. Men jag orkar bara inte med detta grottgrävande tungsnacket som de flesta svänger sig med. Jag fattar ju att de inte kan häva sig in i en debatt med ord som "määhh du ba sådääär ba" men.....ja jag vet inte. Jag skulle vilja ha det lite mer avskalat.
Därför förstår jag de unga som ska rösta för första gången. Jag förstår att de blir själaglada över ett parti som enkelt och taktfast pratar så att man inte ska känna sig som ett dumhuvud. Ändå är det det de inte gör. Det som står, om man läser mellan raderna, är något äckligt och vidrigt, som slime eller som snor som letar sig in och irriterar och förstör. Om de får något som helst att säga till om i vårt land, ja då förstår till och med JAG som är en riktig pundare inom politiken, att Sverige kommer gå åt helvete!
Tror inte att de andra partierna riktigt förstår vad de har framför sig. Det är som ett tåg som kommer rusande men ingen tror egentligen att det inte kan bromsa, utan man nöjer sig med fakta, att det FAKTISKT OFTAST inte händer någon katastrof. Så är det nog alla tänker med Sverigedemokraterna. Ingen tror EGENTLIGEN att svenska folket kan vara så satans dumma, men jag är fan brydd ändå. Om inte partierna skärper till sig och börjar tala TILL folket så kan det nog gå riktigt snett.
Förutom DET har jag ingen aning om hur jag ska rösta. Jo, en hint har jag men jag måste ta reda på mer.
Kanske inte ens borde yttra mig alls då jag ikväll istället väljer "Ensam mamma söker" bara för att en kille som jag känner är med där, än debatten mellan Reinfeldt och Sahlin........
Bara DET säger ju en hel del om mig.
fredag 10 september 2010
Hemma igen efter att ha nosat på Norges gränser
Så hann jag bara hem från Stockholm och vända. Nu var näsan styrd mot Norges gränser och lite fjälliv.
Jag, Anna-Karin och hennes hund Ino drog iväg sent på tisdagskvällen och kom fram till Fjällnäs vid ett på natten. Sprang runt med pannlampa för att få igång vatten, värme och el. Efter lite te och en jävla massa varma kläder var vi redo för John Blund.
Måste ha blivit varmt under natten för mössan åkte tydligen av någon gång under mina drömmar :)
Onsdagen bjöd på ett fabulöst vackert väder!
Vi packade ryggsäckarna, drog på oss stövlarna and off we went! Jag undrar hur asfaltsslickarna i 08-land egentligen får till sin eufori för bättre än det här har jag svårt att tänka mig!
Solen strålade från en isblå himmel, det blåste lite lagom ljumt, kaffet smakade underbart och utsikten var svår att slita blicken ifrån.
ME HAPPY!!
Hemvägen blev ett smärre misslyckande dock. Gick lite fel och fick gå en rejäl omväg som innefattade mycket utför (vilket var skönt) men då fick vi igen det lite senare då vi var tvungna att gå UPPFÖR lika mycket på slutet. INGET att rekommendera när man redan vandrat sju timmar!
Nu är jag hemma igen. Har handlat och väntar på finbesök från Stockholm. Tror jag ska ta och baka en sockerkaka medans jag väntar. Eller något annat gott?
JAA! Ni undrar förstås hur det gick på salsan?
WONDERFUL!!!! Det var SVIIINKUL! Ska nog få till de dör höftrullningarna så Shakira blir grön av avund och anmäler sig till en kurs hon med!
För övrigt har jag en mysig helg att se fram emot innan en ny vecka stundar.
Ny vecka, nya gymrutiner, nya övningar, fler dagar....here I come!
tisdag 7 september 2010
Belöningen
Efter en hård insats är det väl ändå dags för en belöning.....
....i form av lite god mat på Jensen´s Böfhaus samt en skål with my crew :)
Tjejmilen 2010
Nyss hemkommen efter en heeeeelt fantastisk och underbar helg i Stockholm!
Söndagens utmaning stod i fokus och jag hade med mig my crew bestående av:
Älsklingen
bäste bror och svägerska
samt
bäste Annika och Yrjö.
Jag var nervös, ja det var jag, men det var för att jag var rädd att i efterhand bli besviken för att tiden var dålig, att jag hade fått ont någonstans etc etc. Kort sagt så var jag rädd att misslyckas!
Tack och lov hände inget sådant och egentligen, vem fan MISSLYCKAS om man klarar att ta sig runt en bana på en mil, OAVSETT hur fort eller sakta det går??!!
Men here we go, prestationsångesten och jag, hand i hand.
Hade ju anmält mig till tidtagningsgrupp 2. Fick inte starta i grupp 1 då jag inte tidigare hade tävlat i något lopp. Stod ju liksom KLART OCH TYDLIGT vilka kvalifikationer man skulle ha för att ens tänka tanken att anmäla sig till grupp 2. MYCKET för att inte FÖRSTÖRA för de/oss som nu ville försöka få en så bra tid som möjligt.
MEN VAD ÄR DÅ DET FÖRSTA JAG SER när jag ställer mig i startfållan?? En tant som INTE ENS HAR tidtagningschip på sin nummerlapp. WHAT DA F&%K???? Nu var ju hon inte ensam. Knepigt va?
Det var HUR MÅNGA SOM HELST som började GÅ efter FEMTIO JÄVLA METER!!
Som tur var hade jag sedan Vårruset lärt mig att hålla mig till en kant för att lättare kunna ta mig om sniglar,(märk väl att alla har rätt att ta sig fram i sin egen takt men VÄLJ DÅ RÄTT GRUPP TACK) så jag sackade mig fram på högern för att plocka lite tid. Hade läst att banan till 95% bestod av asfalt vilket oroade mig då vänster vad bråkade lite. Nu ska jag väl istället TACKA de sniglar som jag lyckades ta mig om eftersom de inte gav mig någon annan möjlighet än att ta till diket och trädgrenarna för min framfart.
Hur som helst. Förutom den lilla parentesen så var det ett riktigt roligt och lättsprunget lopp. Sprang på 47.45 utan några större problem. Hade säkert kunnat kapa tiden ännu mer om jag hade startat längre fram samt inte hållit igen på slutet. Sprang tydligen om över 200 pers de sista 5 km :)
Det var en härlig känsla att, innan start, stå med ett helt gäng tjejer och tillsammans klappa takten till musiken och småhoppa för att peppa igång oss. Oslagart!
Nu ser jag fram emot nya mål. Nya tävlingar men samma crew :)
torsdag 2 september 2010
Snart helg och o´boy vad jag ska ha skoj!
Har i flera år varit sugen på att gå en salsakurs men då jag aldrig fått någon annan med mig samt att jag hellre velat tillbringa mina lediga kvällar med Arne istället för någon svettig salsakung, så har det liksom aldrig blivit av. Förrän NU!
Eva, my sweet sweet Subway-kompanjon, har anmält sig och då kunde ju inte jag vara sämre! Så på tisdagkväll smäller det. Vad tusan ska man ha på kropp och fot tro? Lär ju inte passa med strumpor men jag har ju liksom inga dansskor! Vore ju kungers om man var tvungen att banka in fötterna i high heels modell Lill-Babs! HUGA!! Då kommer min dans att se allt annat än lös och ledig ut! Snarare desperat och skitnödig!
Näääee dags att visualisera! Bort med tanken av mig insmord i grisfett i en trång bur av plexiglas, och HELLO till en hottare version av Shakira, intill Wyclef, SHAAAKING THAT HIIIPS!!! WIIHAA!!
Igår hade jag ungefär världens bästa dag. Klev upp före sju, hann med att träna innan det var dags för en date med Puff, ja Therése alltså. Brakfrullen intogs på IKEA, första gången man verkligen åt upp mat som motsvarade pengarna man investerade.....MED RÅGE!!
Efter det irrade vi planlöst men ack så motiverat runt och vände och vred på lite prylar och kläder.
Jag har verkligen tur som en tokig att brorsan lyckades kamma hem storvinsten både till honom OCH mig. Borde nog tacka honom vid närmare eftertanke för bättre svägerska än min Puff är nog svårt att hitta. AJ JUST LÖÖÖV THÄTT GÖÖÖÖRLLL!!! (Skrev som man talar så att det inte ska bli någon språkförvirring som det annars lätt kan bli haha.)
Imorgon är det nya upptåg på G. Av den typ som gör mig själaglad på alla sätt och vis. Det här med att vila mig i form tills på söndag har väl gått sådär meeen jag jobbar starkt på det från och med nu! Snälla söta rara vänner, håll tumlingen för mig så att jag tar mig runt på en acceptabel tid och att jag ska ha kul när jag gör det. Utan skador och utan mjälthugg.
Peace out!
tisdag 31 augusti 2010
Omvänd gravitation TACK!
Jag vet inte om det beror på något slags årstidsbyte eller om det är för att det har varit tungrott på jobbet en längre tid men jag är TRÖTT! Skulle kunna sova hur länge som helst vilket inte är vanligt för mig då jag helst studsar upp vid sjutiden, senast åtta. Nu sover jag till nio och känner mig fortfarande helt överkörd.
Imorse väckte Arne mig via telefon. Jag fattade knappt var jag var nånstans och Izzy såg lika förvånad och trött ut, hon bara kisade med ögonen och tyckte jag var knäpp som ens funderade på att stiga upp. Undra om hon också haft det tungt på jobbet :)
Tog en löptur på drygt 8 km. Tänkte att jag måste väl upprätthålla någon slags nivå även fast att jag knappast kan göra någon mirakulös formtopp tills på söndag. Planen är att efter morgondagens gympass bara vila vila vila fram till söndag. Känns som det kommer räcka det jag har framför mig på jobbet.
Har kanske kanske hittat en liten väg för att utbilda mig inom hälsa och träning. Håller på att läsa lite mer om det, törs inte riktigt ta steget ÄN men jag är helt säker på att det kommer bli av på något sätt i alla fall. Det gör mig glad, jag behöver lite personlig utveckling nu. Det är rätt mycket jag skulle vilja göra men jag är min egen begränsning. "Kommer jag att klara av det, nämen inte kan väl JAAAG" osv osv är ständiga mantran som maler i min skalle. Blir riktigt trött på mig själv då!
"I´m my own worst enemy" som Pink så sanningsenligt sjöng. Näee vet ni vad! Det är dags att boosta självförtroendet lite. Fast just idag känns det lite långt bort, skulle helst av allt vilja göra mig en kopp te och softa på soffan resten av dagen. Förpliktelser som jobb och sånt nekar mig just idag. Kanske imorgon?
måndag 30 augusti 2010
Första skoldagen
Idag är en STOR dag för idag är det första dagen på min älsklings SKOLDAG! Lite nervös är han nog allt och jag med honom. Sitter här med lite fjärilar i magen även fast jag VET att han inte har något alls att vara nervös över egentligen. Det är klart att allt nytt man utsätts för kan te sig lite skrämmande ibland men oftast så tar man sig igenom det helskinnad.
Kommer ihåg när jag var liten och jag visste att vi skulle till skolsystern dagen efter, eller till Ulla-Britt, tanten som skulle hålla koll på att vi uttalade ord på rätt sätt. Har alltid tyckt att det där var lite konstigt då hon själv bröt på tyska eller nåt liknande så hur jävla förvirrande är inte DET för en sjuåring?!
Anyway, jag har ALDRIG och kommer ALDRIG att trivas med sjukhus, sjuksystrar eller nåt som kan förknippas med sjuk. Därför låg jag alltid i sängen kvällen innan och försökte att inte somna eftersom natten då blev mycket längre och jag skulle kunna dra ut på mötet med det där hemska. Tänkte alltid för mig själv att jag längtade tills jag blev vuxen och själv fick bestämma över saker och ting. Då skulle man ju aldrig råka ut för sådana här situationer!
Nu är det ju inte riktigt på det viset. Ibland måste man face the facts, ta tjuren vid hornen och ride the wave. Det är inte alltid trevligt men ÅÅÅÅHHH så skönt när det är över!!!!
Som den här veckan till exempel! SOM JAG ÖNSKAR att den vore över nu!!!! Har haft ett helvete på jobbet i flera dagar. Saker som inte går som de ska, anläggningar som inte funkar som de ska. Det är tufft men visst, jag lär mig om man ska se det positivt. Idag blir det ännu mer stök och bök, undrar när jag får tid att äta middag idag. En dag hann jag inte äta på hela skiftet, igår fick jag slänga i mig maten i förbifarten.....inget min lilla kropp är van vid. Den behöver ständig tillsyn och tillförsel. Kanske därför jag har sovit i tio-elva timmar i flera nätter nu?
Well well, idag önskar jag, och förhoppningsvis ni alla där ute, LYCKA TILL till min alltid lysande stjärna på hans första skoldag!
torsdag 26 augusti 2010
Som PRO i backen
YES!
Testade en lugn löprunda på drygt 8 km efter uppstigning och en näve russin och det gick förvånansvärt bra! Kände förvisso av det onda som satt bo i min vänstra vad men efter att notoriskt hålla ned tempot, höll väl uppvärmningstempo ungefär, så kändes det bättre och bättre. Nu hoppas jag ju dock på att det ska bli bättre tills nästa söndag då jag inte har en enda tanke på att pinna på i något slags trivseltempo. No no, här ska PLÅGAS! Jag VET ju att jag hur enkelt som helst klarar av en mil så att åka ned för att lalla runt i snigeltempo är inget jag föreställer mig. Nej här ska kapas kapas kaaapas tid!!
Var däremot riktigt skönt att lunka på i sakta mak, det borde jag göra oftare för själens skull. Det var så mycket enklare att insupa höstdofterna och se omgivningen när jag inte behöver hålla koll på klockan för att ständigt förbättra tiden. Fötterna skötte sig själva också. Annars brukar de behöva kastas ett öga på så att jag inte slinter bland stock och sten. Ja sten åtminstone, jag springer ju inte i obanad terräng.
Kanske vore på sin plats att prova dessa "skönheter"? Kompressionsstrumpor. Ja jag vet, de är inte snygga men det är väl inte det som är tanken heller. Kommer ju garanterat att bättra på min hotness som träningsbrud håhååå jajaaaa!
Däremot ska de tydligen vara bra för att bl a:
Annars har det inte hänt så mycket idag. Jag och Izzy har mest legat och slappat i soffan. Nu har jag lagat middag, eldat och tänt lite ljus. Det är bara älsklingen som fattas men snart snart är han hemma! En kopp te och något bra på tv:n så är jag rätt nöjd över denna dag/kväll.
Hoppas ni haft en lika skön dag!
Testade en lugn löprunda på drygt 8 km efter uppstigning och en näve russin och det gick förvånansvärt bra! Kände förvisso av det onda som satt bo i min vänstra vad men efter att notoriskt hålla ned tempot, höll väl uppvärmningstempo ungefär, så kändes det bättre och bättre. Nu hoppas jag ju dock på att det ska bli bättre tills nästa söndag då jag inte har en enda tanke på att pinna på i något slags trivseltempo. No no, här ska PLÅGAS! Jag VET ju att jag hur enkelt som helst klarar av en mil så att åka ned för att lalla runt i snigeltempo är inget jag föreställer mig. Nej här ska kapas kapas kaaapas tid!!
Var däremot riktigt skönt att lunka på i sakta mak, det borde jag göra oftare för själens skull. Det var så mycket enklare att insupa höstdofterna och se omgivningen när jag inte behöver hålla koll på klockan för att ständigt förbättra tiden. Fötterna skötte sig själva också. Annars brukar de behöva kastas ett öga på så att jag inte slinter bland stock och sten. Ja sten åtminstone, jag springer ju inte i obanad terräng.
Kanske vore på sin plats att prova dessa "skönheter"? Kompressionsstrumpor. Ja jag vet, de är inte snygga men det är väl inte det som är tanken heller. Kommer ju garanterat att bättra på min hotness som träningsbrud håhååå jajaaaa!
Däremot ska de tydligen vara bra för att bl a:
- Öka blodflödet. Detta medför att syretransporten ökar i musklerna vilket leder till bättre prestation.
- Hjälper till att transportera bort slaggprodukter i benen. Leder till minskad mjölksyra och trötthetskänslor.
- Minskar stötar och vibrationer vilket ska vara bra för att undvika skador på muskelvävnaden.
Annars har det inte hänt så mycket idag. Jag och Izzy har mest legat och slappat i soffan. Nu har jag lagat middag, eldat och tänt lite ljus. Det är bara älsklingen som fattas men snart snart är han hemma! En kopp te och något bra på tv:n så är jag rätt nöjd över denna dag/kväll.
Hoppas ni haft en lika skön dag!
I´m not dead
Däremot så är jag så förbannat TRÖTT hela tiden! Kan ju förstås bero på att jag jobbar nätter men ändå, tycker att jag sover och sover men jag vaknar liksom aldrig till.
Finns hopp om liv ändå. Hösten har smugit sig på lite lagom sneaky och förändringens vindar blåser genom mitt liv. Får sådan lust att börja rensa hemma. Slänga skräp, ge bort en massa gamla kläder som jag ändå aldrig kommer att använda igen, inreda, testa nya maträtter.....ja lite sånt. Jag har faktiskt den goda egenskapen att jag inte är ett dugg sentimental vad gäller prylar. Kan slänga i princip vad som helst som inte plockats fram ur garderoben på mer än sex månader. Tycker enbart att det känns befriande och utrensande för kropp och själ. Det görs ju plats för en massa nytt och det kan ju inte vara en dålig grej :)
Nästa söndag är det dags för Tjejmilen. Jag är lite bekymrad då jag fått besvär med vänster vad. De sista två gångerna har det gjort riktigt ont hur än jag har sprungit. Funderar på om det har att göra med underlaget, mina skor, bristen på benträning på gymmet eller om jag helt enkelt har övertränat mig? Blir riktigt förbannad ifall det skulle visa sig att jag inte kan löpa obehindrat nu när jag känner att jag SKULLE KUNNA komma i närheten av en för mig acceptabel tid. Tänkte dra en testlöprunda imorgon, en lugn sådan och inte på asfalt för att känna hur det känns. Är inte van att få skador, jag är van att kunna gå på som en ångvält utan missöden. Men man lär sig väl med tiden.
Har valt bort benträningen på gymmet eftersom jag alltid tar i som en blådåre vilket resulterar i att jag får en sådan grym träningsvärk som håller i sig i nästan en vecka. Det funkar inte riktigt nu när jag vill ha dem fräscha för löpning. Efter Tjejmilen blir det annat ljud i skällan. Mer tid på gymmet med fler muskelgrupper i fokus. Har ju även en liten morot att skala av till mars månad. Halvvasan står på tur och det kommer att bli en svår nöt att knäcka. Har ju NOLL teknik och dålig erfarenhet av skidor. Däremot så jag har en tuff medspelare (eller åkare) så jag kommer få ligga i för att hänga med. Kommer verkligen att bli SKITKUL att ha någon att träna MED för omväxlingens skull!
Nu blir det lite kaffe för att hålla pumpen igång! Sussa godast käraste vänner!
Finns hopp om liv ändå. Hösten har smugit sig på lite lagom sneaky och förändringens vindar blåser genom mitt liv. Får sådan lust att börja rensa hemma. Slänga skräp, ge bort en massa gamla kläder som jag ändå aldrig kommer att använda igen, inreda, testa nya maträtter.....ja lite sånt. Jag har faktiskt den goda egenskapen att jag inte är ett dugg sentimental vad gäller prylar. Kan slänga i princip vad som helst som inte plockats fram ur garderoben på mer än sex månader. Tycker enbart att det känns befriande och utrensande för kropp och själ. Det görs ju plats för en massa nytt och det kan ju inte vara en dålig grej :)
Nästa söndag är det dags för Tjejmilen. Jag är lite bekymrad då jag fått besvär med vänster vad. De sista två gångerna har det gjort riktigt ont hur än jag har sprungit. Funderar på om det har att göra med underlaget, mina skor, bristen på benträning på gymmet eller om jag helt enkelt har övertränat mig? Blir riktigt förbannad ifall det skulle visa sig att jag inte kan löpa obehindrat nu när jag känner att jag SKULLE KUNNA komma i närheten av en för mig acceptabel tid. Tänkte dra en testlöprunda imorgon, en lugn sådan och inte på asfalt för att känna hur det känns. Är inte van att få skador, jag är van att kunna gå på som en ångvält utan missöden. Men man lär sig väl med tiden.
Har valt bort benträningen på gymmet eftersom jag alltid tar i som en blådåre vilket resulterar i att jag får en sådan grym träningsvärk som håller i sig i nästan en vecka. Det funkar inte riktigt nu när jag vill ha dem fräscha för löpning. Efter Tjejmilen blir det annat ljud i skällan. Mer tid på gymmet med fler muskelgrupper i fokus. Har ju även en liten morot att skala av till mars månad. Halvvasan står på tur och det kommer att bli en svår nöt att knäcka. Har ju NOLL teknik och dålig erfarenhet av skidor. Däremot så jag har en tuff medspelare (eller åkare) så jag kommer få ligga i för att hänga med. Kommer verkligen att bli SKITKUL att ha någon att träna MED för omväxlingens skull!
Nu blir det lite kaffe för att hålla pumpen igång! Sussa godast käraste vänner!
måndag 23 augusti 2010
Vackert brudpar och nostalgiska tårar
Jag vet inte om det är åldern eller om det bara var så att min kropp tyckte att jag hade lite för mycket vätska i kroppen men jag GRÄT! Jag grät för lite och ingenting, alltså happy tears my friends. Jag grät när jag såg brudparet skrida in i kyrkan, jag grät när brudens far höll ett förvisso roligt men dock kärleksfullt tal, jag grät när brudparets låt spelades, de dansade och man nästan kunde ta på kärleken mellan dem....ja ni förstår att jag var en riktig lipsill. Jag grät mer i lördags än vad jag gjorde på mitt eget bröllop!
Som väntat när man är ibland finaste finaste vänner så hade vi en superrolig kväll med god mat, dryck, små upptåg och en massa skratt. Jag är så STOLT och GLAD över att jag var en av de som fick vara med och dela denna dag med brudparet. STORT TACK till ER!!!!!
torsdag 19 augusti 2010
Hört på gymmet och milen på 50 min
Senaste konversationen jag hörde på gymmet:
"Men HEEEEEEEJ GUMMAN! Hur har det GÅTT för dig och alla dina strapatser?"
(En heljt okänd tjej till en annan)
"Jooo det gick bra i helgen, det var varmt, kändes som att jag skulle dö eller nej så kan jag ju inte säga eftersom det var två som gjorde det."
(Den andra tjejen till den första.)
"Men GUUUU VAAARÄÄÄ?"
"Ja."
"Asså det ÄR inte BRAAA att träna! Om jag dör i mina träningskläder kommer det iofs i alla fall stå att hon gjorde sitt bästa."
Bla bla bla, de kom in på att den där Midnattsloppstjejen hade ett eget pass på ett annat gym.
"Men GUUUU asså haru ett EGET pass????? VAD DÅÅÅÅ?"
(Den första tjejen till den andra.)
"Spinning."
"ASSÅ DU EEE MIN IDOOOOOOOLLL!!!!!! GUU varu håller PÅÅÅÅ! Inte en lugn stund dääär inte!"
Ja i den andan fortsatte det en stund. Jag som gärna har en förkärlek (läs även dålig vana) att studera och döma ut folk i tid och otid kunde ju givetvis inte vara sen att göra detsamma här. Eller så är det det att jag är allergisk mot folk som är sådär förbannat klämkäcka och fejktrevliga. Jag får KRUPP när man träffar någon gammal klasskompis eller så, någon som man egentligen aldrig haft någon större gemenskap med, och så ska det kraaaaaamas och gullas och låtsas-bry-sig........Nä då får det heller helt enkelt vara. Det är väl bättre att man bara lugnt och sansat säger "Hej hur är det, kul att ses"........Jag skulle vilja lägga till "det är ingen mening att du berättar om dina senaste 10 år för i samma sekund du andas in för nästa mening har jag glömt vad du nyss sagt" men det låter liksom lite bittert och dumdrygt så glöm att ni läste det där senaste haha!
Eller nej förresten, folk som ÄR sådär FEJKGLAD över att se mig, det är DEM jag tappar intresset för i samma sekund jag ser dem. Folk som act real, DE fastnar i min skalle. Lite knepigt är det ju eftersom det säkerligen bottnar i en osäkerhet, och när jag vinklar det på det sättet är det inte lika jobbigt, dock stör det mig ändå!
Uppdatering på träningsfronten!
Igår sprang jag milen på 50 min, bästa tiden i år vilket gör mig skitglad!! Då finns det lite mer tid att pressa, kanske kanske skulle jag fixa Tjejmilen UNDER 50 min men det törs jag inte lova. Det beror ju lite på hur starten går, hur det går att springa med andra osv osv. Men hoppet finns!
Att jag däremot ifjol lyckades med samma konststycke typ i april-maj är inget som jag tänker tänka längre stunder på. Naturligtvis gör jag det och tänker att vafan jag BORDE vara bättre men det verkar vara sån man är skapt, det är ett jäkla gnäll på mig själv hela tiden!
Back to work folks!
"Men HEEEEEEEJ GUMMAN! Hur har det GÅTT för dig och alla dina strapatser?"
(En heljt okänd tjej till en annan)
"Jooo det gick bra i helgen, det var varmt, kändes som att jag skulle dö eller nej så kan jag ju inte säga eftersom det var två som gjorde det."
(Den andra tjejen till den första.)
"Men GUUUU VAAARÄÄÄ?"
"Ja."
"Asså det ÄR inte BRAAA att träna! Om jag dör i mina träningskläder kommer det iofs i alla fall stå att hon gjorde sitt bästa."
Bla bla bla, de kom in på att den där Midnattsloppstjejen hade ett eget pass på ett annat gym.
"Men GUUUU asså haru ett EGET pass????? VAD DÅÅÅÅ?"
(Den första tjejen till den andra.)
"Spinning."
"ASSÅ DU EEE MIN IDOOOOOOOLLL!!!!!! GUU varu håller PÅÅÅÅ! Inte en lugn stund dääär inte!"
Ja i den andan fortsatte det en stund. Jag som gärna har en förkärlek (läs även dålig vana) att studera och döma ut folk i tid och otid kunde ju givetvis inte vara sen att göra detsamma här. Eller så är det det att jag är allergisk mot folk som är sådär förbannat klämkäcka och fejktrevliga. Jag får KRUPP när man träffar någon gammal klasskompis eller så, någon som man egentligen aldrig haft någon större gemenskap med, och så ska det kraaaaaamas och gullas och låtsas-bry-sig........Nä då får det heller helt enkelt vara. Det är väl bättre att man bara lugnt och sansat säger "Hej hur är det, kul att ses"........Jag skulle vilja lägga till "det är ingen mening att du berättar om dina senaste 10 år för i samma sekund du andas in för nästa mening har jag glömt vad du nyss sagt" men det låter liksom lite bittert och dumdrygt så glöm att ni läste det där senaste haha!
Eller nej förresten, folk som ÄR sådär FEJKGLAD över att se mig, det är DEM jag tappar intresset för i samma sekund jag ser dem. Folk som act real, DE fastnar i min skalle. Lite knepigt är det ju eftersom det säkerligen bottnar i en osäkerhet, och när jag vinklar det på det sättet är det inte lika jobbigt, dock stör det mig ändå!
Uppdatering på träningsfronten!
Igår sprang jag milen på 50 min, bästa tiden i år vilket gör mig skitglad!! Då finns det lite mer tid att pressa, kanske kanske skulle jag fixa Tjejmilen UNDER 50 min men det törs jag inte lova. Det beror ju lite på hur starten går, hur det går att springa med andra osv osv. Men hoppet finns!
Att jag däremot ifjol lyckades med samma konststycke typ i april-maj är inget som jag tänker tänka längre stunder på. Naturligtvis gör jag det och tänker att vafan jag BORDE vara bättre men det verkar vara sån man är skapt, det är ett jäkla gnäll på mig själv hela tiden!
Back to work folks!
tisdag 17 augusti 2010
Dagens skylt.......
DON´T try this at home kids!!
Efter vår resa till Göteborg har en speciell fetish och förkärlek till skyltar utvecklats.
Här ovan ser ni dagens fynd.
Jag är fortfarande brydd över hur i helsike detta ska gå till. Jag menar, okej att jag är liten och böjbar, men detta tar fan priset!
Nya skyltar kommer säkerligen så håll i er!
söndag 15 augusti 2010
Grottkvinnan
Så har jag känt mig de senaste dagarna, eller nätterna kanske jag ska säga eftersom jag sovit dagtid.
Det har varit lite stök och bök på jobbet, inte för att jag gnäller för jag lär mig mycket på det, men det blir långa avlämningar till nästkommande skift och när man vill hem så fort som möjligt är det lätt att försaka vissa självklara saker. Som att duscha. (Feel free to join in for a laugh.)
Vanligtvis brukar man alltid duscha av sig för att få bort all industriskit som hamnar på en så fort man går ut i anläggningen. Min kropp har inte sett vatten sen i torsdags!! I KNOW IT´S GROUSE!! Men lika sorgligt som det är sant. Jag vaknar, kliver upp, äter, åker till jobbet, jobbar, åker hem, sover, vaknar......ja nånstans där skulle det passat bra med en dusch meeeeen det har helt enkelt känts meningslöst. "Jag ska ju snart hit igen". Liksom. Så då får allmänheten lida haha!
Sitter nu nyduschad, nyskrubbad, slät och len efter en välbehövlig tid spenderad i renlighetens och omvårdnadens tecken. Det är en rätt härlig känsla när det sticker i kroppen efter all skrubbning. Jag undrar om det inte är mina porer som öppnar sig och gapar efter syre :)
Kommer inte hålla i sig så länge då jag snart är på väg till jobbet igen. Men jag får känna mig fin för en timme i alla fall. Synd bara att Arne har åkt och handlat så han missar att se det.
Det är nackdelen OCH fördelen med mitt jobb. Jag behöver inte mer än tio minuter på mig från det att jag klivit upp tills det att jag måste vara utanför dörren och iväg. Det är inte direkt så att jag måste stå och lalla med mascara och plattång, det sköter min arbetsplats så bra ändå. Svart runt ögonen kan jag bli av kol och hjälmen fungerar alldeles utmärkt för plattande av hår. Two in one! Kabam!
Nackdelen är däremot att när jag väl FÖRSÖKER att göra mig fin så har jag glömt hur fan det var man gjorde! Sminket får plats i en tändsticksask och håret hänger hjälplöst, antingen rakt då jag faktiskt kan manövrera min plattång till DET åtminstone, eller ibland när det själv vill så ser man lite lockar dansa sporadiskt. Önskar på ett sätt att jag var mer intresserad men å andra sidan har jag lärt mig att det egentligen inte spelar någon roll. Det är inte nödvändigt. Kul däremot, det är det att experimentera men då jag gör det så sällan blir jag van vid hur jag ser ut.
Lyxproblem ÄLLÄ!
Nu ska jag sluta svamla. Nattens äventyr hägrar. Ska jag dricka kaffet svart eller med mjölk? Få se om det händer mer skit inatt eller om jag får tid att fundera över världsliga ting. Valet är nog något jag borde kasta ett getöga på. Hur fan ska man rösta?? Det är ett gissel att Aftonbladet bara är ett musklick bort. Lättläst är min melodi :)
Det har varit lite stök och bök på jobbet, inte för att jag gnäller för jag lär mig mycket på det, men det blir långa avlämningar till nästkommande skift och när man vill hem så fort som möjligt är det lätt att försaka vissa självklara saker. Som att duscha. (Feel free to join in for a laugh.)
Vanligtvis brukar man alltid duscha av sig för att få bort all industriskit som hamnar på en så fort man går ut i anläggningen. Min kropp har inte sett vatten sen i torsdags!! I KNOW IT´S GROUSE!! Men lika sorgligt som det är sant. Jag vaknar, kliver upp, äter, åker till jobbet, jobbar, åker hem, sover, vaknar......ja nånstans där skulle det passat bra med en dusch meeeeen det har helt enkelt känts meningslöst. "Jag ska ju snart hit igen". Liksom. Så då får allmänheten lida haha!
Sitter nu nyduschad, nyskrubbad, slät och len efter en välbehövlig tid spenderad i renlighetens och omvårdnadens tecken. Det är en rätt härlig känsla när det sticker i kroppen efter all skrubbning. Jag undrar om det inte är mina porer som öppnar sig och gapar efter syre :)
Kommer inte hålla i sig så länge då jag snart är på väg till jobbet igen. Men jag får känna mig fin för en timme i alla fall. Synd bara att Arne har åkt och handlat så han missar att se det.
Det är nackdelen OCH fördelen med mitt jobb. Jag behöver inte mer än tio minuter på mig från det att jag klivit upp tills det att jag måste vara utanför dörren och iväg. Det är inte direkt så att jag måste stå och lalla med mascara och plattång, det sköter min arbetsplats så bra ändå. Svart runt ögonen kan jag bli av kol och hjälmen fungerar alldeles utmärkt för plattande av hår. Two in one! Kabam!
Nackdelen är däremot att när jag väl FÖRSÖKER att göra mig fin så har jag glömt hur fan det var man gjorde! Sminket får plats i en tändsticksask och håret hänger hjälplöst, antingen rakt då jag faktiskt kan manövrera min plattång till DET åtminstone, eller ibland när det själv vill så ser man lite lockar dansa sporadiskt. Önskar på ett sätt att jag var mer intresserad men å andra sidan har jag lärt mig att det egentligen inte spelar någon roll. Det är inte nödvändigt. Kul däremot, det är det att experimentera men då jag gör det så sällan blir jag van vid hur jag ser ut.
Lyxproblem ÄLLÄ!
Nu ska jag sluta svamla. Nattens äventyr hägrar. Ska jag dricka kaffet svart eller med mjölk? Få se om det händer mer skit inatt eller om jag får tid att fundera över världsliga ting. Valet är nog något jag borde kasta ett getöga på. Hur fan ska man rösta?? Det är ett gissel att Aftonbladet bara är ett musklick bort. Lättläst är min melodi :)
fredag 13 augusti 2010
Är det maj snart?
Här ser ni vad jag åker runt i nuförtiden, ett litet skruttet blåbär. Får dock vara glad så länge man har NÅT som rullar så inte ligger mina mungiper och släpar bakom mig direkt. Däremot är jag tveksam till att även denna ska hålla tills vi får igen Volvon.
De verkar ha mycket att göra på Volvo nuförtiden. Skulle lämna in vår och få en lånebil tillbaka igår vid ett-tiden. Hungrig och grinig, (eftersom jag var hungrig,) svepte jag in i tron om att det här går väl på fem minuter det. MÖÖÖÖÖÖP! Fick veta först att nääää det var ingen lånebil ställd på oss, sen var verkstadschefen på lunch så jag fick helt enkelt sätta mig och vänta tills det kom en lånebil levererad. Tillägger att det var ju INTE genom VOLVO utan genom ASSSISTANCE, inte alls som jag hade fattat det.
Drog i mig en kaffe, fick ny energi och stegade fram en extra gång för att kolla så att de verkligen inte hade fått det om bakfoten. Kammade noll där så det var bara att sätta sig igen. Till slut kom han, chefen. Det visade sig att det var HANS fel. Han hade helt enkelt glömt bort att beställa en bil då han varit tvungen att göra ett hembesök hos en anställd som sjukanmält sig för att kolla att han inte snickrade på huset istället för att vara sjuk. Jaha. Vad bra, det gör ju MIG mycket gladare!
Efter mycket bestyr lyckades han skaka fram blåbäret så att jag kunde ta mig till ICA för att köpa något ätbart.
Har inte riktigt fått kläm på varför vi inte fått tillbaka vår bil men det ryktades om att de hade mycket att göra och inte hann med sig. Skit samma, jag sliter väl på deras bil istället!
Nu är det nattjobb som ligger framför mig igen. En är avklarad, tre att vänta. Mycket stök på jobbet också. Mycket som ska hända som jag inte har koll på och det gör mig nervös. Jaja, det är väl snart maj igen. Eller?
onsdag 11 augusti 2010
Varje dag ett nytt slagsmål
Att man ska måsta gräva fram yxan och slåss varenda dag! Aber WHAT kanske ni undrar nu?!
Jo jag ska för er det berätta. Jag är så in i märgen trött på att alltid, så fort man är konsument, kund, köpare you name it, så måste man hela tiden hävda sin rätt. Det känns i alla fall så för mig.
Köket var ju en sjujävla kamp.
Så och matbordsköpet, som för övrigt inte är i närheten av klart! Dock har vi kommit så pass långt att vi INTE kommer handla på Matfors Amöbor ever igen!
Bilen. Eller Volvon rättare sagt. Två gånger har vi blivit tvungna att lämna in den. Båda gångerna blir det en massa tjafs, man blir förbannad (läs JAG här, Arne har ett tålamod som sträcker sig likt universum). Båda gångerna har vi fått åka tillbaka eftersom Volvo lyckas för jävla bra på att ta betalt, lite mindre bra på att faktiskt göra RÄTT!
Den här gången anser jag att samma dag vi hämtade den och vi upptäckte att felet inte var åtgärdat korrekt, hade kunnat åka raka spåret tillbaka, säga att "Hej skithuvven ni har gjort fel, gör om gör rätt eller ta in bilen och ge oss en annan så länge."
Arne är av en annan uppfattning, en snällare sådan. Han vill gärna vårda kontakten mellan oss som kunder och de som bilreparatör. Jag hävdar att det spelar fan ingen roll hur trevlig kisen han har pratat med är, så länge han får våra pengar är det väl fan klart att han är trevlig!
Eller är det jag som är cynisk nu? Okej, jag menar inte att jag skulle ha brakat genom ingången med motorn på högvarv och TUTAT fram min åsikt. Jag menar bara att man (läs Arne för jag är lite sämre på det) sakligt kan lägga fram skälet till varför de snarast bör ta tag i problemet. Har man inte rätt till det?
Vad har vi som konsumenter egentligen rätt till?
Arne drog ett exempel att om jag köper en tröja och sömmen går sönder 30 dagar senare, vad gör jag då?
Går givetvis tillbaka och förväntar mig att få någon slags kompensation. Jag är fullt medveten om att de kan stenvägra men fine, då handlar jag inte heller där igen. Your choise!
"De lär ju säga nåt i stil med att du har dragit den efter bilen eller nåt" sa Arne när han inte trodde en sekund på att jag skulle få nåt i kompensation.
Det speglar nog mest hur vi har blivit bemötta out there......just för att vi varit FÖR SNÄLLA!
DET. ÄR. MIN. ÅSIKT.
Jo jag ska för er det berätta. Jag är så in i märgen trött på att alltid, så fort man är konsument, kund, köpare you name it, så måste man hela tiden hävda sin rätt. Det känns i alla fall så för mig.
Köket var ju en sjujävla kamp.
Så och matbordsköpet, som för övrigt inte är i närheten av klart! Dock har vi kommit så pass långt att vi INTE kommer handla på Matfors Amöbor ever igen!
Bilen. Eller Volvon rättare sagt. Två gånger har vi blivit tvungna att lämna in den. Båda gångerna blir det en massa tjafs, man blir förbannad (läs JAG här, Arne har ett tålamod som sträcker sig likt universum). Båda gångerna har vi fått åka tillbaka eftersom Volvo lyckas för jävla bra på att ta betalt, lite mindre bra på att faktiskt göra RÄTT!
Den här gången anser jag att samma dag vi hämtade den och vi upptäckte att felet inte var åtgärdat korrekt, hade kunnat åka raka spåret tillbaka, säga att "Hej skithuvven ni har gjort fel, gör om gör rätt eller ta in bilen och ge oss en annan så länge."
Arne är av en annan uppfattning, en snällare sådan. Han vill gärna vårda kontakten mellan oss som kunder och de som bilreparatör. Jag hävdar att det spelar fan ingen roll hur trevlig kisen han har pratat med är, så länge han får våra pengar är det väl fan klart att han är trevlig!
Eller är det jag som är cynisk nu? Okej, jag menar inte att jag skulle ha brakat genom ingången med motorn på högvarv och TUTAT fram min åsikt. Jag menar bara att man (läs Arne för jag är lite sämre på det) sakligt kan lägga fram skälet till varför de snarast bör ta tag i problemet. Har man inte rätt till det?
Vad har vi som konsumenter egentligen rätt till?
Arne drog ett exempel att om jag köper en tröja och sömmen går sönder 30 dagar senare, vad gör jag då?
Går givetvis tillbaka och förväntar mig att få någon slags kompensation. Jag är fullt medveten om att de kan stenvägra men fine, då handlar jag inte heller där igen. Your choise!
"De lär ju säga nåt i stil med att du har dragit den efter bilen eller nåt" sa Arne när han inte trodde en sekund på att jag skulle få nåt i kompensation.
Det speglar nog mest hur vi har blivit bemötta out there......just för att vi varit FÖR SNÄLLA!
DET. ÄR. MIN. ÅSIKT.
måndag 9 augusti 2010
Roxette´s test
Satt och tittade på senaste inlägget och jag kan bara undra en enda sak: VARFÖR i hela helvete sätter jag in bilder på mig själv där jag gör diverse grimaser eller ser allmänt konstig ut. VEM är intresserad av att se DET liksom? Är det det att jag är rädd för att lägga in en "normal", as normal as it gets, eller är det det att jag har insett att en vanlig bild aldrig gör mig rättvisa så därför är det lika bra att skrynkla ihop fejset så blir det inga frågetecken? Hmm bara en intressant notering.
Vidare till helgens andra konsert, Roxette that is.
Jag vet inte riktigt hur jag ska ta ställning till vad jag egentligen tyckte. Helt klart är ju att de lätt rider på sina enorma hits. De behöver inte anstränga sig speciellt mycket för att skapa en stämning, nostalgin finns där hos alla på ett eller annat sätt. Dessutom, who am I att klanka ned på Gessle, en walking hitsprutande diarrékulspruta? Jag menar, killen got some skills, att säga annat vore att skita i det bli skåpet. Sen har jag aldrig sett honom live, jo en Gyllene Tider-konsert har jag faktiskt hunnit med, men jag kan inte komma ihåg ifall han tedde sig på samma sätt som jag uppfattade honom i lördags. Lite smånonchalant och halvgayig.
Fick ju i och för sig en förklaring då han erkände att han bränt allt krut i de första två låtarna, men ändå.....det var ju ändå EUROPA-premiär. Kallades så stort så i alla fall, förmodligen av arrangören himself. De själva kallade det tydligen ett test och då klarnar ju det mesta. De måste känna sig nöjda för de är nog det enda bandet som haft en sådan fet replokal att laja runt i!
Förstår även att Gessle var tvungen att blanda i lite solomaterial då jag antar att Marie inte hade orken att stå i fokus och sjunga lead på ALLA låtar. Fick en tår i ögat när jag såg dem tillsammans ändå. Fatta vilken grej, efter allt de gått igenom tillsammans. Den som inte blir rörd över det måste vara gjord av sten.
Så på det stora hela var det en mysig nostalgiafton med en bitterljuv eftersmak. Hade gärna sett lite mer glöd, engagemang och spelglädje men then again, det var ju bara ett TEST.
Vidare till helgens andra konsert, Roxette that is.
Jag vet inte riktigt hur jag ska ta ställning till vad jag egentligen tyckte. Helt klart är ju att de lätt rider på sina enorma hits. De behöver inte anstränga sig speciellt mycket för att skapa en stämning, nostalgin finns där hos alla på ett eller annat sätt. Dessutom, who am I att klanka ned på Gessle, en walking hitsprutande diarrékulspruta? Jag menar, killen got some skills, att säga annat vore att skita i det bli skåpet. Sen har jag aldrig sett honom live, jo en Gyllene Tider-konsert har jag faktiskt hunnit med, men jag kan inte komma ihåg ifall han tedde sig på samma sätt som jag uppfattade honom i lördags. Lite smånonchalant och halvgayig.
Fick ju i och för sig en förklaring då han erkände att han bränt allt krut i de första två låtarna, men ändå.....det var ju ändå EUROPA-premiär. Kallades så stort så i alla fall, förmodligen av arrangören himself. De själva kallade det tydligen ett test och då klarnar ju det mesta. De måste känna sig nöjda för de är nog det enda bandet som haft en sådan fet replokal att laja runt i!
Förstår även att Gessle var tvungen att blanda i lite solomaterial då jag antar att Marie inte hade orken att stå i fokus och sjunga lead på ALLA låtar. Fick en tår i ögat när jag såg dem tillsammans ändå. Fatta vilken grej, efter allt de gått igenom tillsammans. Den som inte blir rörd över det måste vara gjord av sten.
Så på det stora hela var det en mysig nostalgiafton med en bitterljuv eftersmak. Hade gärna sett lite mer glöd, engagemang och spelglädje men then again, det var ju bara ett TEST.
lördag 7 augusti 2010
TAKIDAs käftsmäll
Så har vi då varit ute på galej. Igen. Det var inget som var menat, det bara "hände" och sååååå glad jag är för det!!
Fick flyta med gräddhyllan för en gångs skull och gled in på arenan med GRATIS inpräntat i pannan. Erica den ängeln hade fått biljetter och inte är jag sen att hänga på! Arne fick i sin tur en släng av guldsleven och fick åka snålskjuts med Puff, ja Therése alltså, som fixat biljetter på annat håll.
Så där var vi, bevittnandes en riktig Tyson-knockout, en slägga på smalbenet, en geting i en kall öl, en....ja jag tror att ni förstår vart jag är på väg med detta. TAKIDA fick en rejäl revansch ljusmässigt sett sen Ullevi-spelningen samt en välförtjänt och välriktad spark mot vissa mjuka partiklar på Sundsvalls kritiska musikliv. WAY TO GO GUYS!!!!!! Ni som inte var där ska hädanefter enbart, så fort det klagas på att de är "sååååå dåliga liiiveeee", gå på Dollarstore, inhandla något slags superlim, rikta det mot läpparna, tryck dit en REJÄL klick, truta ihop munnen och........STANNA DÄR!
De hade riktigt bra ljud, ljus, de var riktigt stiliga och ödmjuka, ja de visade helt enkelt varför de har lyckats så vansinnigt bra. Till och med den mest inrökta, sursnusande utsände reporter som stod där med pennan söndervässad och blocket löjligt fläckfritt, måste väl ha veknat igår. Eller? Eller som man säger i Götet......ÄLLÄ????
onsdag 4 augusti 2010
Bröllpsdag och roadtrip
Till min älskling......
på vår bröllopsdag!
Idag slog jag på stort för första gången på tre år. Tidigare år har jag alltid jobbat eller så har det varit något annat som kommit i vår väg. Idag tänkte jag att vafan nu när jag är LEDIG vore det väl jävligt om jag inte fick till det med lite firande i alla fall.
Brände in på stan för att fixa linser och shoppa lite kläder. Hade världens rea-tur på Indiska. Vi såg några ljuslyktor där för ett tag sedan. De kostade 349 kr styck så snåljag klev in och sa njäääeeeee. Dessutom ville vi ha två och det fanns bara en. NU DÄREMOT! Var det FET-REA vilket innebar att de dels hade satt ned priset till 249 kr styck och man fick TVÅ för EN!!!!! MEIN GODT! Jag klämde till nöjd och glad.
Jag ska ta kort på dem sedan, jag lovar!
Sen köpte jag tre röda rosor, eftersom vi varit gifta i tre år, ett kort och chili-choklad. Har hört att de ska vara kanongoda nämligen. Återkommer om detta.
Sen följde jag med Sara på en roadtrip till Delsbo och Hudiksvall. Heter det DELLSBO eller DEEELSBO förresten? Jag är kluven.
Väl hemma i rätta trakter hann jag med att snabbspana in deras nyinköpta hus och jösses så fint det är!!
Överraskade min älskling som jobbat hårt idag, hann till och med tända ljus. Planen var att hinna hem och fylla bubbelkaret också men det sket sig. Hann ta två chokladpraliner sen fick jag tväront i magen för shit pommes frites vad STARKA de var!! Näee nästa gång blir det en annan sort. Ett plus är väl att man bara tar en eller två, sen vill man inte se choklad på väldigt länge, (passar ju mig bra just nu, jag som ska dieta) I alla fall på fem minuter, sen har man övertalat sig själv att joo de var nog ganska goda ändå. NOT!
Så det blir som en helt vanlig dag till slut. Lite te, soffa och tv-tittning så är dagen till ända :)
tisdag 3 augusti 2010
Can´t save them all
Det fanns en tid i mitt liv då jag fullkomligt älskade att klippa gräs. Det var under den tid som jag fortfarande bodde hemma. Mamma och pappas samt mormors gräsmattor hölls trimmade och fina. Jag for runt som en drottning utan sina getingar, lyssnade på sommarmusik i freestylen (jupp jag hade faktiskt en sån DÅ) och drömde om Gatufesten eller någon annan rolig happening som drog förbi i sommartid.
Jag älskade fortfarande att klippa gräs när vi flyttade hit till huset. Hade ungdomens färska minnen i sinnet, här skulle upplevas nostalgi! Det var INGEN som klev ut ur garderoben och berättade för mig att släntjävlar är en förbannelse att klippa. Jag halkar runt i sina foppa-pjucks och ber till gudarna att det inte ska finnas en huggorm i det gräs JAG just trampat ned i. Jag slänger den där jävla svävaren med all den kraft jag lyckas uppbringa och ni kan ju gissa hur jävla bra DET går i 90 graders uppförslut! Svettas, kliver på den förbannade sladden som man nu måste ha till elklipparen eftersom en vanlig gräsklippare blir dennes död i denna slänt, stoppar i sladden igen, drar den åt sidan, halkar och tappar taget så den stannar igen.....ja ni förstår tugget.
Det var INGEN som berättade om myrorna som blir lite tvärsura och vansinnesklättrar in i mina skor, upp på mina ben och BITS BITS BITS!
Det var heller ingen som talade om att det finns ungefär trehundrafjorton andra vidriga arter som lurar i gräset och bara väntar på att få anfalla. Tror att jag har upptäckt ett gäng nya mer eller mindre lyckliga djursammandrabbningar som resulterat i en sjujäkla massa konstiga arter. Tänk er skvadern och T-Rex. Typ.
Vad ÄR det för nya flugor som har kläckts nu förresten? Har miljoner av dem på lite olika ställen i trädgården. De kräller, flyger, sätter sig i mitt hår och ser helt vansinniga ut. Jag är inte rädd för kryp på något sätt. Jag vill bara inte att de ska bo PÅ MIG!
Har fått väja för diverse skalbaggar och sånt som rusat runt i ren panik i gräset. Det blir väl sådär lagom fint klippt men jag tänker inte ta ihjäl sånt som jag inte måste.
Arne var nog lite brydd över en fläck i slänten, eller han var nog brydd över flera då jag fuskat och glesklippt nåt så djävulskt, men i alla fall. Jag såg något röra sig i gräset och tänkte att nu har jag kört över en till kopparödla men icke! Istället satt en jättesöt liten groda där och försökte spela död samtidigt som den andades så lungorna såg ut att vara sprickfärdiga. Jag markerade den genom att lägga en pinne bredvid, sen klippte jag helt sonika runt den och försvann fort innan den stackarn dog av rädsla.
Så det är inte liksom "barra" att klippa den här gården trots att den ser skenheligt oförarglig ut. Gratis motion, det är så jag ser det! Samt att jag känner mig som en barmhärtig samarit när jag till och med STANNAR för att skalbaggen ska hinna undan innan jag tjopp tjopp klipper den i bitar.
Jag älskade fortfarande att klippa gräs när vi flyttade hit till huset. Hade ungdomens färska minnen i sinnet, här skulle upplevas nostalgi! Det var INGEN som klev ut ur garderoben och berättade för mig att släntjävlar är en förbannelse att klippa. Jag halkar runt i sina foppa-pjucks och ber till gudarna att det inte ska finnas en huggorm i det gräs JAG just trampat ned i. Jag slänger den där jävla svävaren med all den kraft jag lyckas uppbringa och ni kan ju gissa hur jävla bra DET går i 90 graders uppförslut! Svettas, kliver på den förbannade sladden som man nu måste ha till elklipparen eftersom en vanlig gräsklippare blir dennes död i denna slänt, stoppar i sladden igen, drar den åt sidan, halkar och tappar taget så den stannar igen.....ja ni förstår tugget.
Det var INGEN som berättade om myrorna som blir lite tvärsura och vansinnesklättrar in i mina skor, upp på mina ben och BITS BITS BITS!
Det var heller ingen som talade om att det finns ungefär trehundrafjorton andra vidriga arter som lurar i gräset och bara väntar på att få anfalla. Tror att jag har upptäckt ett gäng nya mer eller mindre lyckliga djursammandrabbningar som resulterat i en sjujäkla massa konstiga arter. Tänk er skvadern och T-Rex. Typ.
Vad ÄR det för nya flugor som har kläckts nu förresten? Har miljoner av dem på lite olika ställen i trädgården. De kräller, flyger, sätter sig i mitt hår och ser helt vansinniga ut. Jag är inte rädd för kryp på något sätt. Jag vill bara inte att de ska bo PÅ MIG!
Har fått väja för diverse skalbaggar och sånt som rusat runt i ren panik i gräset. Det blir väl sådär lagom fint klippt men jag tänker inte ta ihjäl sånt som jag inte måste.
Arne var nog lite brydd över en fläck i slänten, eller han var nog brydd över flera då jag fuskat och glesklippt nåt så djävulskt, men i alla fall. Jag såg något röra sig i gräset och tänkte att nu har jag kört över en till kopparödla men icke! Istället satt en jättesöt liten groda där och försökte spela död samtidigt som den andades så lungorna såg ut att vara sprickfärdiga. Jag markerade den genom att lägga en pinne bredvid, sen klippte jag helt sonika runt den och försvann fort innan den stackarn dog av rädsla.
Så det är inte liksom "barra" att klippa den här gården trots att den ser skenheligt oförarglig ut. Gratis motion, det är så jag ser det! Samt att jag känner mig som en barmhärtig samarit när jag till och med STANNAR för att skalbaggen ska hinna undan innan jag tjopp tjopp klipper den i bitar.
lördag 31 juli 2010
On top of the world
Jag börjar fundera på om jag var ursprungskvinnan på jorden i mitt tidigare liv.....VÄLDIGT tidigare liv that is. Inte Eva för den där biten har jag lite otalt med, men en sån där urkvinna som jagade kött med kniven mellan tänderna, som grävde rötter så naglarna blödde, som tände eldar för att värma sin omgivning, som steg upp med solen bara för att känna den där känslan av ro i kroppen........total symbios med naturen.
Så känner jag mig när jag är ute i naturen. Idag t ex när vi rodde ut till bastuflotten och diset låg över grantopparna. En rovfågel svävade runt runt ovanför oss och himlen var täckt av diffusa moln. Inte en enda människa i sikte förutom vi fyra i båten. Då. Då kände jag mig verkligen som en urkvinna.
Jag skulle LÄTT kunna ha bott i Lappland och varit same om det bara inte hade varit så satans kallt där.
Det får mig att fundera på hur man egentligen lever. Jag kan verkligen förstå mig på den där snubben som bosatte sig ute på en norsk udde, helt jävla ensam i ett halvår. Själv skulle jag nog få lappsjuka, jag behöver verkligen en jämn balans och möjligheten att välja, men ändå. Hela grejen måste ju ha varit skithäftig att uppleva!
Som ni kanske förstår är jag just nu i Kälen, paradiset på jorden. Det finns ingen annan plats i världen som kan få mig att känna mig hel och oövervinnerlig. Här kan jag samla kraft, här är jag on top of the world. Här föds mina lysande idéer om framtiden, de som skjuts undan när jag kommer ut i den hårda verkligheten. Därför kära vänner, är det här min tillflyktsort när jag känner att det är lite för mycket av den verkliga världen. Då jag vill känna mig oövervinnerlig. On top of the world.
Så känner jag mig när jag är ute i naturen. Idag t ex när vi rodde ut till bastuflotten och diset låg över grantopparna. En rovfågel svävade runt runt ovanför oss och himlen var täckt av diffusa moln. Inte en enda människa i sikte förutom vi fyra i båten. Då. Då kände jag mig verkligen som en urkvinna.
Jag skulle LÄTT kunna ha bott i Lappland och varit same om det bara inte hade varit så satans kallt där.
Det får mig att fundera på hur man egentligen lever. Jag kan verkligen förstå mig på den där snubben som bosatte sig ute på en norsk udde, helt jävla ensam i ett halvår. Själv skulle jag nog få lappsjuka, jag behöver verkligen en jämn balans och möjligheten att välja, men ändå. Hela grejen måste ju ha varit skithäftig att uppleva!
Som ni kanske förstår är jag just nu i Kälen, paradiset på jorden. Det finns ingen annan plats i världen som kan få mig att känna mig hel och oövervinnerlig. Här kan jag samla kraft, här är jag on top of the world. Här föds mina lysande idéer om framtiden, de som skjuts undan när jag kommer ut i den hårda verkligheten. Därför kära vänner, är det här min tillflyktsort när jag känner att det är lite för mycket av den verkliga världen. Då jag vill känna mig oövervinnerlig. On top of the world.
fredag 30 juli 2010
Pissbilar och pissvecka
Nu har lilltrollet och hennes mamma åkt hem. Jag önskar att de hade kunnat stanna mycket mycket längre, två dagar är alldeles för kort tid för att hinna med allt man vill!
Vi har i alla fall hunnit med att besöka Birsta och IKEA. Johanna fyndade lite smått och gott men Nathalie var inte sådär överlycklig över situationen. Tills vi hamnade på Toys R´Us, då blev det annat ljud i skällan :)
Gårdagen spenderades på Himlabadet. Jag är inte superimponerad men det är väl bra att det händer nåt i den här stan också. Barnen hade roligt och det är väl det som är det viktigaste. (Sa hon så vis och klok som hon är haha.)
Om man kunde se möjligheter på samma sätt som barn ser. Nathalie hittade lekställen ÖVERALLT i stan. Hon klättrade upp på ALLA, och då menar jag ALLA, drakar som fanns längs Storgatan och runtom. Rulltrapporna och svängdörrarna var också en grym favorit. Lekparken i hamnen var en riktig höjdare även för mig. Där fanns en STOR gunga som man kunde ligga flera i så jag damp ned där och Nathalie ömsom gungade, ömsom hoppade av för att gunga på och sen klättrade hon i igen. JÖSSES vilken energi :)
"Det här är liiiiivet" sa hon nöjt hihi.
En morgon diskuterade vi allvarligt vem som är snyggast, Johnny Test eller hunden. Det är ett barnprogram för er som inte vet. Skäms inte för det för jag hade ingen aning om vem tusan Ben 10 TV var förrän häromdagen. Båda tyckte i alla fall hunden :)
Igår grinade jag stora delar av dagen. Var helt slut och däckade i soffan för en eftermiddagslur. Det sprängde bakom ögonen, kändes som om de skulle poppa ut genom linserna. Orsak?
Först fick jag ungefär VÄRLDENS finaste sms från Therése, det var ju en bra gråt liksom.
Sen åkte Johanna och Nathalie hem. Då grinade jag för att jag tyckte det var så trist. Jag är liksom värdelös på goodbyes. Vet ju att jag inte kommer att få se dem på minst ett halvår-år och det är ingen rolig vetskap.
Sen ringde Arne och berättade att det kan kosta 15000 spänn att laga Volvon. När vi åkte till Göteborg så blev det tokhett framme vid instrumentpanelen och vid fötterna så vi lämnade in den för koll. Jippiyeah när man får höra att "Det är konstigt och något som händer typ ALDRIG!" MEN VAD I HELVETE ÄR DET FÖR MÅNDAGSEX VI HAR FÅTT????????
Så nu hoppas vi på att det INTE är den summan vi hamnar på. Dessutom så tänker vi hävda att det är Volvo som gjort något tok då den ENDAST varit inlämnad där och mekkillen sa att det fattades några skruvar. Men så jävla ovanligt att nåt sånt händer oss!
I morse åkte jag med Arne till gymmet. Sen ringer han och säger att det verkar vara motorhaveri eller nåt på Ådi för den knackade som tusan i motorn. Men allvarligt, var är det frågan om???? Ja jag vet att jag inte kan vänta mig så mycket av Ådi, han är ju ändå rätt gammal, men att det ska ske SAMTIDIGT och dessutom att Volvon ska måsta lagas för en jävla massa tusen VARJE gång den går sönder?!!! Att det ens kan SKE när biljävlen bara är fem år gammal?!!
Jag känner mig rätt låg idag också.
Sprang dock milen på 51 minuter igår och då är vilan på två minuter inräknad också så det kändes i alla fall bra.
Vi har i alla fall hunnit med att besöka Birsta och IKEA. Johanna fyndade lite smått och gott men Nathalie var inte sådär överlycklig över situationen. Tills vi hamnade på Toys R´Us, då blev det annat ljud i skällan :)
Gårdagen spenderades på Himlabadet. Jag är inte superimponerad men det är väl bra att det händer nåt i den här stan också. Barnen hade roligt och det är väl det som är det viktigaste. (Sa hon så vis och klok som hon är haha.)
Om man kunde se möjligheter på samma sätt som barn ser. Nathalie hittade lekställen ÖVERALLT i stan. Hon klättrade upp på ALLA, och då menar jag ALLA, drakar som fanns längs Storgatan och runtom. Rulltrapporna och svängdörrarna var också en grym favorit. Lekparken i hamnen var en riktig höjdare även för mig. Där fanns en STOR gunga som man kunde ligga flera i så jag damp ned där och Nathalie ömsom gungade, ömsom hoppade av för att gunga på och sen klättrade hon i igen. JÖSSES vilken energi :)
"Det här är liiiiivet" sa hon nöjt hihi.
En morgon diskuterade vi allvarligt vem som är snyggast, Johnny Test eller hunden. Det är ett barnprogram för er som inte vet. Skäms inte för det för jag hade ingen aning om vem tusan Ben 10 TV var förrän häromdagen. Båda tyckte i alla fall hunden :)
Igår grinade jag stora delar av dagen. Var helt slut och däckade i soffan för en eftermiddagslur. Det sprängde bakom ögonen, kändes som om de skulle poppa ut genom linserna. Orsak?
Först fick jag ungefär VÄRLDENS finaste sms från Therése, det var ju en bra gråt liksom.
Sen åkte Johanna och Nathalie hem. Då grinade jag för att jag tyckte det var så trist. Jag är liksom värdelös på goodbyes. Vet ju att jag inte kommer att få se dem på minst ett halvår-år och det är ingen rolig vetskap.
Sen ringde Arne och berättade att det kan kosta 15000 spänn att laga Volvon. När vi åkte till Göteborg så blev det tokhett framme vid instrumentpanelen och vid fötterna så vi lämnade in den för koll. Jippiyeah när man får höra att "Det är konstigt och något som händer typ ALDRIG!" MEN VAD I HELVETE ÄR DET FÖR MÅNDAGSEX VI HAR FÅTT????????
Så nu hoppas vi på att det INTE är den summan vi hamnar på. Dessutom så tänker vi hävda att det är Volvo som gjort något tok då den ENDAST varit inlämnad där och mekkillen sa att det fattades några skruvar. Men så jävla ovanligt att nåt sånt händer oss!
I morse åkte jag med Arne till gymmet. Sen ringer han och säger att det verkar vara motorhaveri eller nåt på Ådi för den knackade som tusan i motorn. Men allvarligt, var är det frågan om???? Ja jag vet att jag inte kan vänta mig så mycket av Ådi, han är ju ändå rätt gammal, men att det ska ske SAMTIDIGT och dessutom att Volvon ska måsta lagas för en jävla massa tusen VARJE gång den går sönder?!!! Att det ens kan SKE när biljävlen bara är fem år gammal?!!
Jag känner mig rätt låg idag också.
Sprang dock milen på 51 minuter igår och då är vilan på två minuter inräknad också så det kändes i alla fall bra.
torsdag 29 juli 2010
Liseberg

Liseberg var en riktig höjdare! Jag hade aldrig varit där förut, gillade det skarpt!
Det var så mysigt att bara strosa runt, äta god lunch, spana på allt grönt och fint, till och med att stå i kö i 45 min för att åka Balder bekom mig inte det minsta. Det var nog länge sen jag var så avslappnad och avstressad.
Jag och Arne åkte Lisebergsbanan och Balder själva, och alla fyra åkte de där runda gummibåtarna runt en fors där det sprutade vatten från olika håll. Therése blev rejält duschad men jag klarade mig rätt bra :) Trodde däremot att jag skulle tvärdö när vi åkte Balder och jag såg skylten "70% lutning".......WHAT DA......sen var det bara att hålla i sig!! Jag kunde inte ens få fram ett ljud. Såg att Arne sneglade på mig för att kolla om jag hade tuppat av så då var jag tvungen att pipa fram något som skulle låta som ett skratt haha.
Vi har haft en oförglömlig helg. Är så glada för att vi har väldens bästa människor i världen som bror och svägerska. På hemvägen smiddes nya planer på nästa tripp. Fattar inte riktigt hur tiden ska räcka till för allt som vi ska göra :)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)






